Artikel | Onkologi

Så kan lungcancer upptäckas tidigare – idag och i framtiden

Lungcancer sätter ofta symtom sent i sjukdomsförloppet och utredningarna är komplicerade. Det gör att hälften av patienterna har spridd sjukdom vid diagnos. Samtidigt kan primärvårdsläkare och allmänheten bli bättre på att uppmärksamma tidiga symtom, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Mikael Johansson, onkolog vid cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus, berättar om vad du som läkare bör vara uppmärksam på samt hur man bör resonera vid behandling.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2020-11-25
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Så kan lungcancer upptäckas tidigare – idag och i framtiden
Annons

Lungcancer drabbar varje år omkring två miljoner människor i världen och siffran ökar. Dessutom är lungcancer idag den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och internationellt.

Samtidigt förstår vi oss på sjukdomen betydlig bättre idag, jämför med för bara fem år sedan. Detta uppmärksammas under ett möte i samband med Lungcancerdagen 2020, där Lungcancerföreningen livesände från Oscarsteatern i Stockholm. En av föreläsarna är Mikael Johansson, onkolog vid cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus och en av Sveriges främsta expert inom lungcancerområdet. Han delar bland annat med sig av sin erfarenhet när det kommer till utredning och behandling – varför Sverige sticker ut och om preliminära resultat från studier han är med och leder.

Lungcancer som inte kan förklaras genom tobaksrökning

Senaste årens forskning har gjort att vi idag känner till flera riskfaktorer utöver tobaksrökning, som är den sedan tidigare mest kända. Även luftföroreningar, asbest och radon har visat sig vara riskfaktorer för att senare drabbas av lungcancer.

Annons
Annons

På senare tid har man studerat de patienter som inte exponeras för dessa faktorer och som ändå drabbas av lungcancer. Mikael Johansson berättar om en stor svensk studie där han och hans forskarkollegor tittar på detta. Något som kommer bli en bra källa till varför man drabbas av lungcancer fast man aldrig rökt, menar han och pekar på preliminära resultat som visar på att en stor andel av de här patienterna har specifika behandlingsbara genetiska förändringar i sina tumörer. Därtill hör att man över tid sett en förändring i typen av lungcancer.

I takt med att vi blir bättre på att identifiera riskfaktorer och förstå sjukdomen blir vi bättre på att behandla den. Upptäcks lungcancer i ett tidigt stadium ökar förutsättningarna för framgångsrik behandling och överlevnad avsevärt, understryker Mikael Johansson.

Heshet är ett debutsymtom hos många lungcancerpatienter

Emellertid är lungcancer en sjukdom vars symtom ofta uppträder sent i sjukdomsförloppet och många går med sjukdomen under en lång tid innan de får diagnos. Dessutom är utredningsprocessen många gånger lång och komplicerad. Dels för att rätt undersökningsmetod ska tillämpas samt väntetider för undersökning och provsvar. Dels för att allmänheten ska söka vård och att primärvårdsläkare ska misstänka sjukdom och remittera vidare.

Annons
Annons

De debutsymtom som ofta uppträder vid primära tumörer kan vara diffusa och förknippas med andra tillstånd. Därför är det viktigt att symtomen är väl kända hos primärvårdsläkare, som först träffar dessa patienter. Men också hos allmänheten så de söker för symtomen. Till exempel är heshet ett debutsymtom som ses hos många patienter, berättar Mikael Johansson.

Var uppmärksam på dessa symtom:

  • Hosta, andfåddhet eller andra långdragna andningsbesvär
  • Återkommande luftvägsinfektioner
  • Blodig hosta
  • Nytillkommen smärta i bröstkorg eller axel
  • Hes

Satsar på screening för högriskpatienter

Det har tidigare gjorts försök att upptäcka lungcancer med hjälp av screeningprogram.
På 1970- och 80-talet gjordes försök baserade på klassisk lungröntgenundersökning och analys av sputumcytologier. Detta medförde dock inte någon minskad dödlighet. Senare testades screening med lågdos datortomografi (DT) som har betydligt högre sensitivitet än en lungröntgen. Men även denna metod har nackdelar då den medförde ett ökat antal invasiva diagnostiska procedurer på grund av den låga specificiteten. Samtidigt rekommenderas screening med DT för högriskindivider i USA. Mikael Johansson berättar om en ny studie (NELSON) som visar att denna screeningmetod trots allt är effektiv och får ner dödligheten, och hoppas därför att den ska implementeras i Sverige så fort som möjligt.

Enligt Socialstyrelsen kan ett screeningprogram med DT för lungcancer komma att bli aktuellt inom en femårsperiod. Det som återstår är bland annat att hitta en metod för att avgränsa den aktuella riskgruppen.

Mikael Johansson tror att vi utöver detta inom kort kommer upptäcka nya sätt att identifiera lungcancer. Till exempel har biomarkörer setts som en lovande metod.

Ofta botbar och alltid behandlingsbar

Lungcancer kan behandlas på många olika sätt och individualiserad behandling tillämpas fullt ut, vilket är unikt inom onkologin, menar Mikael Johansson. Idag är lungcancer ofta botbar och alltid behandlingsbar, betonar han och är stolt över det som han kallar “alla verktyg som idag finns i verktygslådan” för behandling av lungcancer.

Kirurgisk behandling är bäst vid lokaliserad lungcancer. Den kräver dock att patienten har en god lungfunktion och inte alltför påverkad hjärtfunktion. Cytostatika adderas ibland. Vissa patienter med mutationer, till exempel TGRF, har nytta av målriktad behandling efter sin operation. Denna behandling är inte godkänt än men är ett växande område inom forskningen.

Strålbehandling är viktig vid alla former av lungcancer och fungerarar även symtomlindrande vid spridd cancersjukdom. Vissa patienter som inte kan opereras på grund av att cancern har spridit sig kan ha stor nytta av strålbehandling. Ett exempel som Mikael Johansson lyfter är skelettmetastaser där strålbehandling kan lindra symtomen och krympa tumörer. De är patienter som även får en medicinsk behandling.


Radiokemoterapi
, som utgörs av cytostatika och strålbehandling, är en tuff behandling med syfte att bota lungcancersjukdomen.

En medicinsk nyhet inom strålbehandling, som har kommit de senaste åren, är immunterapi. Något som idag används i stor utsträckning för patienter med spridd lungcancer. Då lägger vi till immunterapi adjuvant efter botande radiokemoterapi och ökar på så vis chansen till bot ganska mycket hos de med lokalt avancerad lungcancer. I en pågående studie tittar man på om det är andra grupper som strålbehandlas som skulle ha nytta av immunterapi.

Genom målinriktad medicinsk behandling är det möjligt att individanpassa den, till skillnad från cytostatika. I Sverige har läkare stor tillgång till målriktade behandlingar till skillnad från många andra europeiska länder, förklarar Mikael Johansson. Immunterapi är som tidigare nämnt den nyaste revolutionen inom onkologi och en behandlingsrutin som rekommenderas vid spridd lungcancer. Det är idag den vanligaste behandlingen vid metastaserad spridd lungcancer vilket har förändrat behandlingsresultaten i stor utsträckning. Förutom att individanpassa ger immunterapi mindre biverkningar än cytostatika samt god chans till tumörkontroll över en längre tid.

Saknar behandlingsalternativ vid småcellig lungcancer

Avslutningsvis berättar Mikael Johansson att Sverige sticker ut och har färre lungcancerfall än i andra länder. Han ser dock ett problem och det är den tid som det tar att implementera nya behandlingar. Till exempel behandlingar för patienter med småcellig lungcancer, en mycket aggressiv cancerform som står för drygt tio procent av alla lungcancerfall. Nyligen publicerats två stora randomiserade studier som visar på att patienterna kan ha nytta av immunterapi. I Europa är behandlingsformen godkänd för den här patientgruppen men i Sverige har inget beslut tagits.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons