Ingen allmän screening för prostatacancer
Tidig upptäckt av prostatacancer ökar chansen till att bota sjukdomen, men trots det säger Socialstyrelsen nej till allmän screening för prostatacancer. De menar att dagens kunskap om testerna inte är tillräcklig.
”Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning”, skriver Socialstyrelsen i de nya nationella riktlinjerna för screening för prostatacancer, efter att ha utrett frågan sedan 2016.
Motiveringen till beslutet är att det saknas viss forskning på området och att PSA-proven inte är tillräckligt träffsäkra.
– Vår bedömning är att nyttan med prostatacancerscreening i dagsläget inte tydligt skulle överväga de negativa effekterna. Det finns en risk att screening skulle kunna göra alltför stor skada – i form av överdiagnostik, överbehandling och biverkningar, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen och ordförande i screeningrådet.
Ett ökat PSA-värde i blodet beror till exempel oftare på godartad prostataförstoring än på cancer.
Avråder inte PSA-testning generellt
Samtidigt är avvägningen mellan för- och nackdelar med screening svår, menar Mia Frisk, regionråd Sydöstra sjukvårdsregionen och ledamot i screeningrådet.
– Men för att kunna rekommendera screening måste vi vara helt säkra på att det är bra för befolkningen. Sjukvårdsmyndigheter världen över har gjort liknande bedömningar. Norge, Storbritannien och Kanada är exempel på länder som avråder från screening för prostatacancer, säger hon.
Men trots att Socialstyrelsen i dagsläget säger nej till screening understryker de att de inte avråder från PSA-testning generellt.
Rekommendationerna är nu ute på öppen remiss och en slutlig version väntas komma under hösten 2018.
- Socialstyrelsen - http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/merforskningomprostatacancerscreeningbehovs
Källor
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Cirka 10000 nya fall diagnostiseras varje år och denna siffra har ökat kraftigt sedan 1960-talets början.
-
Patientfall: Man med ömmande knöl på halsen
Orsaken till knöl på halsen varierar och risken för att det är cancer ökar betydligt med stigande ålder. Patienterna har ofta läst tvärsäkra påståenden på nätet om att ”cancerknölar inte gör ont”, vilket de alltså kan göra. Här kan du ta del av ett patientfall om knöl på halsen.
-
Patientfall: 37-årig tvåbarnsmor söker vård för knöl bröstet
Här kan du ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, utredning och behandling.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
På onkologen möter du Anders med misstänkt skelettmetastas
På remiss från primärvården möter du 67-årige Anders, som har misstänkt skelettmetastas i höger bäcken på en slätröntgen. Anders har aldrig haft cancer. Hur resonerar du? Följ patientfallet som ger dig den senaste kunskapen om skelettmetastaser.
-
Förebygga och behandla stress hjälper cancerpatienter
Det finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan allvarlig stress och cancersjukdom, som livmoderhalscancer, samt även för att stress kan leda till sämre överlevnadsprognos. Nätverket mot gynekologisk cancer vill att vården blir bättre på förebyggande insatser mot stress och på att behandla psykologiska besvär hos redan cancerdrabbade.
-
Follikulära lymfom
Follikulära lymfom är inte botbara, det vill säga kroniska. Förloppet varierar mycket mellan individer och det går att leva länge även efter upprepade återfall. Det sker en snabb utveckling av nya läkemedel som på sikt kommer att förbättra överlevnaden ytterligare.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
55-årige Carlos remitterades från primärvården till dig som läkare på en hematologisk mottagning på grund av lågt blodvärde upptäckt i samband med blodgivning (Carlos är blodgivare). Den inremitterande läkaren noterade också ett par förstorade lymfkörtlar på halsen (”palpatoriskt benigna”).
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu