Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Majoriteten av dem lider även av andra problem så som högt blodtryck, förmaksflimmer och KOL. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till förändrade behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
I fjol presenterades flera studier som kom att få stor betydelse för diabetesvården. Främst gäller det hjärtkärlskyddande effekter av de nya typerna av blodsockersänkande läkemedel. Nya studier från RiksSvikt visar nämligen att crika 25 procent av de som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, och hos cirka 60 procent av dem är ischemisk hjärtsjukdom den bidragande orsaken. Forskningen visar vidare att majoritet av diabetespatienterna med hjärtsvikt även lever med högt blodtryck, förmaksflimmer och/eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.
Vissa läkemedel inom grupperna GLP1-analoger och SGLT-2-hämmare har visat sig ha gynnsam effekt vid typ 2-diabetes med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. Därför rekommenderar Socialstyrelsen sjukvården att låta den patientgruppen få den här typen av behandling. Men inom primärvården behandlas majoriteten typ 2-diabetespatienter enbart med metformin-preparat medan medicinklinikerna fokuserar på behandling med enbart insulin. Det visar statistik från Hjärtrapporten 2017. Trots att användandet av GLP 1-analogerna är vanligare på medicinkliniker är andelen fortfarande mycket liten i jämförelse med insulin och metformin.
Fler komplikationer vid typ 2-diabetes
Enligt en amerikansk observationsstudie får unga patienter med typ 2-diabetes fler komplikationer än jämnåriga typ 1-diabetiker. Studien omfattar över 2 000 patienter som fick sin diabetesdiagnos innan de fyllt 20 år. I gruppen med typ 2-diabetes hade 72 procent komplikationer medan motsvarande siffra i gruppen med typ 1-diabetes var 32 procent. Vanliga komplikationer var njursjukdom, kärlskador i ögats näthinna och kärlskador i njurarnas filtreringssystem. Något som gör det extra viktigt att sätta in behandling i tidigt skede, menar Stig Attvall, överläkare vid diabetescentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Kom in ännu tidigare med aktiv behandling och behandla nyupptäckt typ 2-diabetes för att försöka nå målvärde, säger han.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Många erbjuds inte nödvändig diabetesvård
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med typ 2-diabetes erbjudas grupputbildning, för att på bästa sätt kunna klara av sin egenvård. Samtidigt visar en patientundersökning från Netdoktor att åtta av tio inte har erbjudits detta.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.