Nationella riktlinjer för diabetesvård
Socialstyrelsen har under 2017 genomfört en översyn av riktlinjerna för diabetesvård och uppdaterat rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt viktminskande kirurgi.
Läs de nationella riktlinjerna för diabetesvård här.
De nationella riktlinjerna om diabetesvård innehåller totalt 135 rekommendationer (varav ett femtiotal har bedömts ha särskilt stor betydelse för hälso- och sjukvården) vilka ger rekommendationer om åtgärder vid diabetes hos vuxna. Det gäller riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet.
Risken att utveckla typ 2-diabetes och komplikationer kan minska med åtgärder som rör mat, fysisk aktivitet och rökning - vilket leder till viktminskning. Du som läkare kan därför erbjuda strukturerade program. Viktreduktion har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter. När förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt vid typ 2-diabetes används läkemedel för att sänka blodglukosnivån. Målet med behandlingen är att ge patienten minskade symtom och att förebygga komplikationer som kärl- och nervskador.
Icke-kirurgisk behandling vid övervikt och fetma minskar vikten cirka fem procent på ett till två års sikt, men vanligen leder det inte till någon bestående viktreduktion. Fetmakirurgi ger stor viktminskning under lång tid och förbättrad glukoskontroll. Därför bör hälso- och sjukvården efter noggrann klinisk bedömning erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning till personer med typ 2-diabetes och svår fetma (BMI över 40 kg/m2). Vid svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll kan kirurgi övervägas även vid ett BMI på 35–40 kg/m2.
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till nya behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
-
Diabetes mellitus typ 2
6,7 procent av Sveriges befolkning uppskattades 2013 att ha diabetes, varav minst 90 procent typ 2-diabetes.
-
Testa personer med högrisk för diabetes
Primärvården tar emot de största antalet diabetespatienter och det handlar om att urskilja dem.
-
Förbättrad folkhälsa med distansvård
Mycket av dagens sjukvård kan skötas från hemmet för att på så sätt öka patienttillfredsställelsen liksom spara på vårdresurser, menar Henrik Ahlén, rådgivare inom digitala hälsotjänster.
-
Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
-
Komplikationer i fokus inom obesitaskirurgin
Metabola dilemman och hudöverskott är några av de komplikationer som kan uppstå efter överviktskirurgi - något som belystes under Kirurgveckan 2016. På plats var överläkaren Anna Elmered
-
Läkare: behandla fler diabetiker med insulin
Många av dagens läkare använder inte insulinanaloger eftersom det är mer tidskrävande än tablettbehandling, menar specialistläkaren Jonas Tovi.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu