Nationella riktlinjer för diabetesvård
Socialstyrelsen har under 2017 genomfört en översyn av riktlinjerna för diabetesvård och uppdaterat rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt viktminskande kirurgi.
Läs de nationella riktlinjerna för diabetesvård här.
De nationella riktlinjerna om diabetesvård innehåller totalt 135 rekommendationer (varav ett femtiotal har bedömts ha särskilt stor betydelse för hälso- och sjukvården) vilka ger rekommendationer om åtgärder vid diabetes hos vuxna. Det gäller riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet.
Risken att utveckla typ 2-diabetes och komplikationer kan minska med åtgärder som rör mat, fysisk aktivitet och rökning - vilket leder till viktminskning. Du som läkare kan därför erbjuda strukturerade program. Viktreduktion har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter. När förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt vid typ 2-diabetes används läkemedel för att sänka blodglukosnivån. Målet med behandlingen är att ge patienten minskade symtom och att förebygga komplikationer som kärl- och nervskador.
Icke-kirurgisk behandling vid övervikt och fetma minskar vikten cirka fem procent på ett till två års sikt, men vanligen leder det inte till någon bestående viktreduktion. Fetmakirurgi ger stor viktminskning under lång tid och förbättrad glukoskontroll. Därför bör hälso- och sjukvården efter noggrann klinisk bedömning erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning till personer med typ 2-diabetes och svår fetma (BMI över 40 kg/m2). Vid svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll kan kirurgi övervägas även vid ett BMI på 35–40 kg/m2.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Nytt vaccinationsprogram för äldre efterfrågas
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre sparar både liv och resurser. Det menar Pauline MacDonald, som tidigare var ansvarig för dessa program i Storbritannien. Där erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros till alla från 65 år och uppåt. Är ett nationellt vaccinationsprogram för äldre befogat även i Sverige?
-
Läkare: För få erbjuds den mest effektiva behandlingsmetoden mot fetma
Sjuklig fetma har blivit en svensk folksjukdom. Samtidigt minskar antalet fetmaoperationer i den offentliga sjukvården. Patienter vittnar om skam och dåligt bemötande vilket gör att allt fler vänder sig till privata kliniker. Är det inte dags att börja behandla fetma som en sjukdom och ge patienterna den vård de har rätt till? Det är på tiden, menar överläkaren Magnus Sundbom, professor i gastrointestial kirurgi.
-
Fördomar och fakta om digital vård
Vilka är dina fördomar om digital vård? Det cirkulerar många fördomar kring digital vård men här presenteras fakta om hur det faktiskt ser ut och går till.
-
"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu