Nationella riktlinjer för diabetesvård
Socialstyrelsen har under 2017 genomfört en översyn av riktlinjerna för diabetesvård och uppdaterat rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt viktminskande kirurgi.
Läs de nationella riktlinjerna för diabetesvård här.
De nationella riktlinjerna om diabetesvård innehåller totalt 135 rekommendationer (varav ett femtiotal har bedömts ha särskilt stor betydelse för hälso- och sjukvården) vilka ger rekommendationer om åtgärder vid diabetes hos vuxna. Det gäller riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet.
Risken att utveckla typ 2-diabetes och komplikationer kan minska med åtgärder som rör mat, fysisk aktivitet och rökning - vilket leder till viktminskning. Du som läkare kan därför erbjuda strukturerade program. Viktreduktion har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter. När förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt vid typ 2-diabetes används läkemedel för att sänka blodglukosnivån. Målet med behandlingen är att ge patienten minskade symtom och att förebygga komplikationer som kärl- och nervskador.
Icke-kirurgisk behandling vid övervikt och fetma minskar vikten cirka fem procent på ett till två års sikt, men vanligen leder det inte till någon bestående viktreduktion. Fetmakirurgi ger stor viktminskning under lång tid och förbättrad glukoskontroll. Därför bör hälso- och sjukvården efter noggrann klinisk bedömning erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning till personer med typ 2-diabetes och svår fetma (BMI över 40 kg/m2). Vid svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll kan kirurgi övervägas även vid ett BMI på 35–40 kg/m2.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Stora prisskillnader på läkemedel – behöver inte vara så
Priset på ett läkemedel kan variera mellan olika apotek och läkarna har ingen chans att agera som patientens ombud då det skulle innebära orimligt mycket jobb, menar överläkare Mikael Hoffmann. I en intervju identifierar han problemet men ger också tips på hur du som läkare kan förbättra patientsituationen utifrån dagens läkemedelssystem.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Fokus på symtomlindrande behandling vid polycetemia vera
I det tredje avsnittet av miniserien om polycetemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om behandling vid blodcancersjukdomen.
-
Ställa diagnosen polycytemia vera
I det andra avsnittet av miniserien om polycytemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om diagnos och symtom kring det kroniska tillståndet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu