Myelofibros och framtiden
I det fjärde avsnittet av miniserien om myelofibros samtalar specialistläkarna Björn Andreasson och Johanna Abelsson om framtiden för det kroniska tillståndet.
Det hematologiska tillståndet myelofibros (MF) tillhör gruppen myeloproliferativa sjukdomar (MPN). Myelofibros karaktäriseras främst av anemi och i förlängningen en förstorad mjälte och lever.
Läs även: Nationellt vårdprogram för Myeloproliferativa sjukdomar
Myelofibros – del 4
Ta del av en miniserie om myelofibros där bland annat Björn Andreasson, docent i hematologi och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Johnna Abelsson, specialistläkare vid Uddevalla sjukhus, medverkar. Se det fjärde och sista avsnittet om myelofibros här.
Här hittar du tidigare avsnitt om myelofibros:
- Blodcancerförbundet - http://www.blodcancerforbundet.se/myelofibros%5E2
Källor
-
Misstänk MPN vid höga blodvärden och trombocyter
Alldeles för få patienter med Myeloproliferativa sjukdomar, MPN, upptäcks i primärvården. – Om du ser en patient som har för högt blodvärde, eller höga trombocyter, och utan känd sjukdom, tänk på MPN som möjlighet och diskutera gärna med en hematolog, säger överläkare o...
-
"Allmänläkare behöver uppdatera sina kunskaper i hematologi"
Som allmänläkare förväntas du klara av att utreda och behandla patienter med benign hematologi utan att remittera dem vidare till specialist. Trots det saknar många läkare uppdaterade utredningsrekommendationer. Vad ska man göra och varför?
-
Hemofili A och B
Hemofili (blödarsjuka typ A och B) orsakas av brist på koagulationsfaktorn i blodet (faktor VIII och faktor IX). Dessa medfödda sjukdomar förekommer hos cirka 900 män i Sverige och kan ge komplicerade blödningar vid till exempel trauman och kirurgiska ingrepp.
-
Din patient har lågt blodvärde och förstorade lymfkörtlar på halsen
Carlos, 55 år, remitterades från primärvården till dig som läkare på en hematologisk mottagning. Genom denna inte alltför ”vanliga” fallbeskrivningen får du veta hur det kan te sig och vad man skall tänka på vid misstänkt lymfom.
-
Det ska du tänka på när du misstänker kronisk blodcancer
Symtomen vid kronisk leukemi är till en början diskreta och det är inte alltid som blodprov avslöjar sjukdomen. Hur kan diagnostiken förenklas? Vad ska remitteras och vad ska följas i primärvården?
-
Blodcancersjuka dör i väntan på behandling
Tack vare framgångsrika behandlingar med nya läkemedel överlever allt fler blod- och blodcancersjuka i Europa. Samtidigt har införandet av dessa behandlingar varit trögt i Sverige. Detta diskuteras under en debatt i Almedalen.
-
Kunskapsluckor om kronisk blodcancer fylls
Många som tidigare var hopplösa blodcancerfall går idag att behandla och patienterna får leva ett längre och friare liv. Nu arrangerar Blodcancerförbundet en turné, där bland annat hematologen Kourosh Lotfi föreläser.
-
Råd till din patient med polycytemia vera
I det fjärde avsnittet av miniserien om polycytemia vera ger specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide råd om vad patienten själv kan göra.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu