Kunskapsbrist bland primärvårdsläkare om psoriasis och samsjuklighet
Artikel | Hud/Venereologi

Kunskapsbrist bland primärvårdsläkare om psoriasis och samsjuklighet

Det är stor skillnad mellan en sjukdom som är begränsad till huden och en som påverkar hela kroppen. I de första nationella riktlinjerna för psoriasis konstateras att det handlar om en systemsjukdom med hög risk för samsjuklighet. Trots att det på vissa håll kan tyckas självklart finns det en stor okunskap bland landets läkare, det menar dermatologen Enikö Sonkoly vid Karolinska institutet.


Publicerad den: 2019-04-09
Författare: Veronica Alvarez, Redaktör

Annons

Att psoriasis numera ses som en systemsjukdom och inte endast som en hudsjukdom, syns tydligt i de nationella riktlinjerna. Stort fokus läggs på att belysa att flera olika organsystem eller vävnader kan vara drabbade samtidigt eller i olika omgångar. Därför är det inte konstigt att Socialstyrelsen, i det nya riktlinjerna, ger extra hög prioritet till systemiska läkemedel, så som metotrexat och TNF-alfahämmare, vilka ger effekt i hela eller stora delar av kroppen.

Att risken för samsjuklighet är hög konstateras också i riktlinjerna. Men kunskapen om samsjuklighet hos patienter med psoriasis brister bland primärvårdsläkare. Det poängterar dermatologen och KI-forskaren Enikö Sonkoly under seminariet Psoriasisdagen som anordnades av Dagens Medicin Agenda i början av april i Stockholm. 

–  Det finns fortfarande brister i den här kunskapen, så det finns väldigt mycket att göra. Vi behöver framförallt utbilda allmänläkare om att framförallt svår psoriasis är kopplad till andra sjukdomar, säger Enikö Sonkoly.

Läs även: Så kan riktlinjerna om psoriasisvården bli verklighet

Annons
Annons

Vanlig samsjuklighet: Kardiovaskulära sjukdomar och metabola syndromet

Samsjuklighet vid psoriasis har under de senaste åren blivit allt mer konstaterad. Man vet dock inte alltid vilken av sjukdomarna som kommer först och vad som följer efter den andra. Bland de vanligast förekommande är psoriasisartrit, PsA, då drygt 30 procent av alla psoriasispatienter drabbas.

– Sjukdomarna är så passa lika varandra att det skulle kunna vara en och samma sjukdom, men att de visar sig med olika manifestationer, men det finns det inte nog forsknings kring i nuläget, säger Enikö.

Annan vanlig samsjuklighet är vissa typer av ögoninflammationer, inflammatorisk tarmsjukdom, fettlever, psykisk ohälsa, kronisk njursjukdom, sömnapné, vissa former av cancer samt KOL. En stark koppling finns det mellan framförallt svår psoriasis, metabola syndromet och kardiovaskulära sjukdomar. Vissa vårdenheter och allmänläkare är tillräckligt insatta menar Enikö, men kunskapen brister på många håll.

– Det viktigaste är att tänka på helhetsperspektivet när man träffar patienten, man ska inte bara behandla huden och skicka hem dem med kortisonkräm. Man ska veta att de här patienterna har en ökad risk för andra sjukdomar. Det viktigaste att känna till är risken för det metabola syndromet och kardiovaskulära sjukdomar.

>> Gå till fortbildning om psoriasis

Annons
Annons

Ökad risk för psykisk ohälsa

En annan vanlig samsjuklighet är depression. Drygt 30 procent lider av någon form av psykisk ohälsa, och risken för depression, ångest, och suicidalitet är stor bland psoriasispatienter.

– Det viktigt att allmänläkare är uppmärksamma på patienternas psykiska hälsa. Man ska veta att de här patienterna har en nästan dubbelt så hög risk för att drabbas av depression, jämfört med personer utan psoriasis.

Enikö poängterar att det finns negativa psykologiska aspekter av sjukdomen, till exempel kan psoriasis vara väldigt synligt och på så vis kopplat till skamkänslor och lågt självförtroende. Men det är inte den enda möjliga orsaken.

– Under dem senaste åren har man börjat se vissa typer av depression som en inflammatorisk sjukdom och vissa forskare kallar det för en systemisk inflammation. Om man till exempel har höga nivåer av vissa cytokiner så kan det leda till depression, säger hon.

Det finns fler olika orsaker till samsjuklighet, även fast man inte vet exakt vad det beror på. Utöver ärftliga faktorer ser man också livsstilsfaktorer, om patienten röker, äter ohälsosam mat och sitter stilla mycket som möjliga förklaringar. Den tredje möjliga förklaringen är systemisk inflammation. Att patienter med framförallt svår psoriasis har en låggradig men kontinuerlig inflammation i kroppen.

Kan man påverka samsjukligheten genom att behandla psoriasis?

– Det är en fråga för forskningen framöver, men man har sett att behandlar man psoriasis med systemiska medel, framför allt med biologiska medel, så kan man påverka depression. Det verkar också kunna påverka kardiovaskulära sjukdomar, men det är bara observationsstudier, säger Enikö.

Läs mer om de nationella riktlinjerna för psoriasis på Socialstyrelsens hemsida.

Om de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis

Prioritet 1

Hälso- och sjukvården bör...

  • erbjuda strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med både livskvalitetsinstrument och kliniska instrument till personer med svår psoriasis (prioritet 1).

Prioritet 2

Hälso- och sjukvården bör...

  • erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor till personer med svår psoriasis (prioritet 2).
  • erbjuda metotrexat till personer med svår psoriasis (prioritet 2). 
  • erbjuda etanercept till personer med svår psoriasis (prioritet 2).
  • erbjuda adalimumab till personer med svår psoriasis (prioritet 2).

Prioritet 3

Hälso- och sjukvården bör...

  • erbjuda återkommande utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer till personer med svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda utredning av psoriasisartropati till personer med misstänkt psoriasisartropati (prioritet 3).
  • erbjuda psoriasisutbildning till personer med medelsvår och svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda dermatologisk specialistbedömning till barn med misstänkt psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda steroider grupp III till personer med psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda medicinsk fotvård till personer med svår psoriasis på fötterna (prioritet 3).
  • erbjuda steroider grupp III–IV till personer med psoriasis i hårbotten (prioritet 3).
  • erbjuda ljusbehandling med UVB till personer med medelsvår till svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda klimatvård med vårdteam i minst tre veckor till personer med svår psoriasis som har otillräcklig effekt av andra behandlingsalternativ och särskilt behov av utbildning, förändrade levnadsvanor och fysisk aktivitet (prioritet 3).
  • erbjuda infliximab till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda certolizumabpegol till personer med svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda brodalumab, ixekizumab eller sekukinumab (IL-17- hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda guselkumab (IL-23-hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda ustekinumab (IL-12/23-hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3).

Källa: Socialstyrelsen

 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons