Kunskapsbrist bland primärvårdsläkare om psoriasis och samsjuklighet
Det är stor skillnad mellan en sjukdom som är begränsad till huden och en som påverkar hela kroppen. I de första nationella riktlinjerna för psoriasis konstateras att det handlar om en systemsjukdom med hög risk för samsjuklighet. Trots att det på vissa håll kan tyckas självklart finns det en stor okunskap bland landets läkare, det menar dermatologen Enikö Sonkoly vid Karolinska institutet.
Att psoriasis numera ses som en systemsjukdom och inte endast som en hudsjukdom, syns tydligt i de nationella riktlinjerna. Stort fokus läggs på att belysa att flera olika organsystem eller vävnader kan vara drabbade samtidigt eller i olika omgångar. Därför är det inte konstigt att Socialstyrelsen, i det nya riktlinjerna, ger extra hög prioritet till systemiska läkemedel, så som metotrexat och TNF-alfahämmare, vilka ger effekt i hela eller stora delar av kroppen.
Att risken för samsjuklighet är hög konstateras också i riktlinjerna. Men kunskapen om samsjuklighet hos patienter med psoriasis brister bland primärvårdsläkare. Det poängterar dermatologen och KI-forskaren Enikö Sonkoly under seminariet Psoriasisdagen som anordnades av Dagens Medicin Agenda i början av april i Stockholm.
– Det finns fortfarande brister i den här kunskapen, så det finns väldigt mycket att göra. Vi behöver framförallt utbilda allmänläkare om att framförallt svår psoriasis är kopplad till andra sjukdomar, säger Enikö Sonkoly.
Läs även: Så kan riktlinjerna om psoriasisvården bli verklighet
Vanlig samsjuklighet: Kardiovaskulära sjukdomar och metabola syndromet
Samsjuklighet vid psoriasis har under de senaste åren blivit allt mer konstaterad. Man vet dock inte alltid vilken av sjukdomarna som kommer först och vad som följer efter den andra. Bland de vanligast förekommande är psoriasisartrit, PsA, då drygt 30 procent av alla psoriasispatienter drabbas.
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
– Sjukdomarna är så passa lika varandra att det skulle kunna vara en och samma sjukdom, men att de visar sig med olika manifestationer, men det finns det inte nog forsknings kring i nuläget, säger Enikö.
Annan vanlig samsjuklighet är vissa typer av ögoninflammationer, inflammatorisk tarmsjukdom, fettlever, psykisk ohälsa, kronisk njursjukdom, sömnapné, vissa former av cancer samt KOL. En stark koppling finns det mellan framförallt svår psoriasis, metabola syndromet och kardiovaskulära sjukdomar. Vissa vårdenheter och allmänläkare är tillräckligt insatta menar Enikö, men kunskapen brister på många håll.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
– Det viktigaste är att tänka på helhetsperspektivet när man träffar patienten, man ska inte bara behandla huden och skicka hem dem med kortisonkräm. Man ska veta att de här patienterna har en ökad risk för andra sjukdomar. Det viktigaste att känna till är risken för det metabola syndromet och kardiovaskulära sjukdomar.
>> Gå till fortbildning om psoriasis
Ökad risk för psykisk ohälsa
En annan vanlig samsjuklighet är depression. Drygt 30 procent lider av någon form av psykisk ohälsa, och risken för depression, ångest, och suicidalitet är stor bland psoriasispatienter.
Behandling av svårt handeksem
Uppdaterade riktlinjer vid handeksem som inte läkt ut eller förbättras på 6 veckor med adekvat medicinsk behandling eller där handeksemet recidiverar.
– Det viktigt att allmänläkare är uppmärksamma på patienternas psykiska hälsa. Man ska veta att de här patienterna har en nästan dubbelt så hög risk för att drabbas av depression, jämfört med personer utan psoriasis.
Enikö poängterar att det finns negativa psykologiska aspekter av sjukdomen, till exempel kan psoriasis vara väldigt synligt och på så vis kopplat till skamkänslor och lågt självförtroende. Men det är inte den enda möjliga orsaken.
– Under dem senaste åren har man börjat se vissa typer av depression som en inflammatorisk sjukdom och vissa forskare kallar det för en systemisk inflammation. Om man till exempel har höga nivåer av vissa cytokiner så kan det leda till depression, säger hon.
Det finns fler olika orsaker till samsjuklighet, även fast man inte vet exakt vad det beror på. Utöver ärftliga faktorer ser man också livsstilsfaktorer, om patienten röker, äter ohälsosam mat och sitter stilla mycket som möjliga förklaringar. Den tredje möjliga förklaringen är systemisk inflammation. Att patienter med framförallt svår psoriasis har en låggradig men kontinuerlig inflammation i kroppen.
Kan man påverka samsjukligheten genom att behandla psoriasis?
– Det är en fråga för forskningen framöver, men man har sett att behandlar man psoriasis med systemiska medel, framför allt med biologiska medel, så kan man påverka depression. Det verkar också kunna påverka kardiovaskulära sjukdomar, men det är bara observationsstudier, säger Enikö.
Läs mer om de nationella riktlinjerna för psoriasis på Socialstyrelsens hemsida.
Prioritet 1 Hälso- och sjukvården bör... Prioritet 2 Hälso- och sjukvården bör... Prioritet 3 Hälso- och sjukvården bör... Källa: SocialstyrelsenOm de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.
