Så kan riktlinjerna om psoriasisvården bli verklighet
Artikel | Hud/Venereologi

Så kan riktlinjerna om psoriasisvården bli verklighet

Hur de nya riktlinjerna för psoriasisvården ska tillämpas diskuterades flitigt under Psoriasisdagen 2019. Vem ansvarar för helhetsperspektivet på psoriasispatientens hälsa, primärvården eller specialistvården? Och hur ska klimatvården bli mer jämlik över hela landet?  Läkare gav svar under Psoriasisdagen 2019.


Publicerad den: 2019-04-08
Författare: Veronica Alvarez, Redaktör

Annons

Äntligen har de nationella riktlinjerna för psoriasis publicerats, det var i alla fall den gemensamma känslan bland deltagarna under Psoriasisdagen 2019 i Stockholm.

Fokuset har nu snabbt skiftat till hur riktlinjerna ska realiseras. Distriksläkarföreningen och orförande Marina Tuutma välkomnar riktlinjerna men poängterar att det nu behövs en gränsdragning och ansvarsfördelning mellan vem som gör vad.

– Det måste komma en liten översättning, vad ligger på vårt bord och vad ska ligga på specialistvården. Vården är lite olika organiserad beroende på vilken region man tillhör, säger Marina Tuutma till NetdoktorPro.

För att lyckas arbeta efter de nya riktlinjerna behövs mer resurser i form av fler specialister i allmänmedicin menar Tuutma.

– Den största utmaningen är om det inte finns läkare, och vi vill inte att patienter blir en ping-pong-boll som bollas fram och tillbaka. Då måste alla veta, vem gör vad, så inte patienterna hamnar mellan stolarna, säger hon.

Följ patientfallet: Hur skulle du hjälpa Anna med sin psoriasis?
 

Annons
Annons

Nationellt samarbete för jämlik klimatvård

Enligt riktlinjerna bör alla regioner erbjuda så kallad klimatvård, det vill säga en resa till ett soligt och varmt klimat för teurapeutisk solning. De gäller patienter som, bland annat, uppfyller kriterierna för svår psoriasis.

Trots att de nya riktlinjerna manar till ett mer jämlikt vårdutbud i hela landet saknas det idag ett nationellt samarbete kring hanteringen. På vissa håll har man haft svårt att fylla platserna till gruppresorna, och på andra håll har kraven och efterfrågan varit så stor att klimatvården uteblivit för en del patienter.

– Man skulle kunna ha som i Norge där man har ett nationellt förfarande för att ansöka för att åka och få den behandlingen. Idag är det väldigt stora skillnader mellan regioner i Sverige, säger Albert Duvetorp, specialistläkare vid hudkliniken på Skånes universitetssjukhus.

Följ patientfallet: Psoriasispatienten Kerstin, 53, har fått ledbesvär

Under sin föreläsning diskuterade Duvetorp om möjlighet att ordinera klimatvård, istället för att patienten måste ansöka om en plats.

– Ingen läkare vill ju ansöka om att få sätta in en behandling, säger han och fortsätter:

– Om man kan ordinera klimatvården istället för att ansöka så kanske denna vårdform skulle kunna tillämpas när störst behov föreligger. I dagsläget gör ansökningsförfarandet att behandlingen ibland blir aktuell flera månader efter själva läkarbesöket och det finns även en osäkerhet om man överhuvudtaget kan lita på att behandlingen blir av.

 

Läs mer om de nationella riktlinjerna på Socialstyrelsens hemsida.

Om de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis

Prioritet 1

Hälso- och sjukvården bör...

  • erbjuda strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med både livskvalitetsinstrument och kliniska instrument till personer med svår psoriasis (prioritet 1).

Prioritet 2

Hälso- och sjukvården bör...

  • erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor till personer med svår psoriasis (prioritet 2).
  • erbjuda metotrexat till personer med svår psoriasis (prioritet 2). 
  • erbjuda etanercept till personer med svår psoriasis (prioritet 2).
  • erbjuda adalimumab till personer med svår psoriasis (prioritet 2).

Prioritet 3

Hälso- och sjukvården bör...

  • erbjuda återkommande utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer till personer med svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda utredning av psoriasisartropati till personer med misstänkt psoriasisartropati (prioritet 3).
  • erbjuda psoriasisutbildning till personer med medelsvår och svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda dermatologisk specialistbedömning till barn med misstänkt psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda steroider grupp III till personer med psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda medicinsk fotvård till personer med svår psoriasis på fötterna (prioritet 3).
  • erbjuda steroider grupp III–IV till personer med psoriasis i hårbotten (prioritet 3).
  • erbjuda ljusbehandling med UVB till personer med medelsvår till svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda klimatvård med vårdteam i minst tre veckor till personer med svår psoriasis som har otillräcklig effekt av andra behandlingsalternativ och särskilt behov av utbildning, förändrade levnadsvanor och fysisk aktivitet (prioritet 3).
  • erbjuda infliximab till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda certolizumabpegol till personer med svår psoriasis (prioritet 3).
  • erbjuda brodalumab, ixekizumab eller sekukinumab (IL-17- hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda guselkumab (IL-23-hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda ustekinumab (IL-12/23-hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3).

Källa: Socialstyrelsen

Annons
Annons
 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons