Psoriasis - en oberoende riskfaktor för hypertoni

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som karaktäriseras av ofta kliande hudutslag som uppkommer skovvis. Psoriasis delas in i olika former, varav majoriteten av patienter har plackpsoriasis som kännetecknas av rodnade och fjällande utslag på huden. Placken vid plackpsoriasis beror på en förtjockning av överhuden till följd av en snabbare omsättning och bristande utmognad hos keratinocyterna. 

Närmare 25 procent av dagens patienter med plackpsoriasis har måttliga till svåra former av sjukdomen, vilket innebär att utslagen är mer utbredda och täcker större delar av kroppen.
Utåt sett syns plackpsoriasis som lesioner på huden. Men sjukdomen påverkar även fler av kroppens organ, påpekar Mona Ståhle som är överläkare och professor vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet.

Sjukdomar som följer i psoriasis spår

– Svårare former av psoriasis ökar risken för andra allvarliga tillstånd,
däribland diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar som hypertoni och hjärtinfarkt. En anledning kan vara att inflammationssvaret är kraftigare vid svåra former av psoriasis. Antalet aktiva immunceller är fler och det sker en större av cytokiner, vilket troligtvis påverkar endotelcellerna. Men det är enbart teorier, vi har ännu inte kunnat bevisa hur inflammationen påverkar hjärta och blodkärl.

30 procent utvecklar psoriasisartrit

Man räknar med att cirka 30 procent av patienterna även utvecklar ledbesvär, psoriasisartrit. Det finns dock ingen klar korrelation mellan grad av hudpsoriasis och psoriasisartrit. Man kan ha mycket svåra hudbesvär utan att få artrit och vice versa, påpekar Mona Ståhle.

– Vid psoriasis finns också en viss ökad risk att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sannolikt beror det på överlappande genetik, säger hon.

Orsaken till psoriasis är fortfarande okänd. Sjukdomen kan debutera under hela livet men oftast i unga år, man räknar med att ungefär 50 procent får psoriasis före 25 års ålder.

Involverar många cytokiner

Psoriasis är i hög grad ärftligt och den systemiska inflammationen bottnar i ett komplext samspel mellan både gener och miljöfaktorer. Studier som kartlagt genetiken bakom sjukdomen visar att det finns associerade polymorfismer i flera immunrelaterade gener. Majoriteten av riskgener kopplas till reglering av olika proinflammatoriska cytokiner, däribland TNF-alfa, IL-12, IL-23 och IL-17.

– Inflammationssvaret involverar ett stort antal immunceller. Några av de främsta är CD4⁺ Th17-celler, CD8⁺ T-lymfocyter och olika typer av dendritiska celler. Idag anser man att höga nivåer av IL-17 har central betydelse i inflammationen vid psoriasis. IL-17 produceras dels av Th17-celler men också av mastceller och neutrofila granulocyter som finns i större mängd i psoriasisplack.

Ljusterapi en av behandlingarna vid psoriasis

Primär behandling av psoriasis är vanligtvis lokalbehandling eller ljusterapi, men också livsstilsråd som viktnedgång, rökstopp och en hälsosammare kost för dem som är i behov av detta. Patienter med svår psoriasis behöver många gånger även systemisk behandling i form av tabletter eller injektionsbehandling med biologiska läkemedel för att hantera sin sjukdom. Fler av dagens farmakologiska terapier är specifikt inriktade på att hämma aktiviteten hos immunaktiva celler. 

Många av de biologiska läkemedel som först introducerades på marknaden reducerar nivån av TNF-alfa, en känd proinflammatorisk mediator. Därefter har flera monoklonala antikroppar tagits fram som minskar uttrycket av cytokiner, exempelvis IL-12, IL-23 och IL-17.

– Genom att blockera deras effekt bryts inflammationsprocessen och därmed bildas inte psoriasisplacken i lika hög grad, säger Mona Ståhle.

Hon betonar att det numera finns ett stort urval av terapier mot psoriasis och därmed goda möjligheter att finna effektiv terapi.

– Idag är det alltför många psoriasispatienter som går obehandlade. Men nuförtiden kan nästan alla erbjudas en individuell behandling eftersom dagens läkare har så många alternativ att välja bland.

Få läkare känner till sambandet mellan psoriasis och kärlsjukdom

Vetenskapliga studier visar att psoriasis är en avancerad och komplex sjukdom. Psoriasis i sig räknas som en oberoende riskfaktor för hypertoni vilket ökar risken för både hjärtinfarkt och stroke. Dessvärre är det få läkare som känner till sambandet mellan psoriasis och kärlsjukdom, menar Mona Ståhle.

– Jag skulle inte säga att kopplingen är välkänd inom professionen - trots att kunskapen har funnits i många år. Det är helt enkelt svårt att få ut informationen till läkarna.

Eftersom psoriasis ökar risken för hjärt-och kärlsjukdom är det viktigt att dessa patienter undersöks regelbundet för kardiovaskulära riskfaktorer. Men även där brister det på många av dagens kliniker, påpekar Mona Ståhle.

– Det är lite si och så med det. Jag skulle säga att dermatologer kontrollerar sina psoriasispatienter i högre grad jämfört med andra grupper av läkare, exempelvis allmänläkare. Något som är förståeligt men det vore av stort värde om man kunde öka kunskapen hos allmänläkare eftersom många psoriasispatienter inte når dermatologisk specialistvård.