Upprepad hudcancer har ökat kraftigt sedan 1960-talet
Det blir allt vanligare att personer som tidigare fått hudcancern malignt melanom får tillbaka samma cancertyp igen inom tio år. Antalet sådana fall är tio gånger vanligare idag, jämfört med siffror från 1960-talet.
Hudcancertypen melanom är en av de tumörsjukdomar som ökar snabbast i flera länder, så även i Sverige. Svenskar som fick hudcancerformen malignt melanom mellan 1960-1969 drabbades mer sällan av hudcancertypen igen. Mellan 2000-2009 var det tio gånger fler som drabbades av upprepad hudcancer.
– Det är stora skillnader om man jämför med hur vi exponerade oss för solen i bondesamhället. Då var vi mycket ute och på våren blev det en mer gradvis exponering. Folk hade dessutom lite mer kläder på sig, säger Hildur Helgadottir, överläkare på Karolinska institutet till SVT, och fortsätter:
– Nu utsätter vi huden för andra växlingar. Mitt i vintern åker många med oförberedd hud till Thailand och solbadar flera timmar om dagen.
Martin Bergö är professor i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg, som läst studien, menar att dödligheten är betydligt större andra gången man får malignt melanom.
– Man vet att det hjälper att skydda sig mot solen. Där man lyckats få folk att använda solskyddsfaktor har hudcancern minskat. Det bästa är att hålla sig undan från sol och skydda sig med kläder, solhatt med mera, säger han till SVT.
Studien, som publiceras i Journal of the National Cancer Institute, är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Lunds universitet i Sverige samt University of Leeds i England. Studien finansierades av Cancerfonden och Radiumhemmets Forskningsfonder.
- Karolinska Institutet - https://news.cision.com/se/karolinska-institutet/r/kraftig-okning-av-hudcancer-sedan-1960-talet,c3140724
- SVT - https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/farlig-hudcancer-okar-kraftigt-i-sverige
Källor
-
Akne
Akne indelas ofta i tre huvudtyper, där överlappning är vanligt. Framför allt den nodulocystiska aknen är viktig att känna igen och snabbt behandla effektivt, eftersom denna kan vara ärrbildande.
-
Hyperhidros (extrem svettning) måste tas på allvar
Över 300 000 svenskar har hyperhidros, så kallad överdriven svettning. Trots det är sjukdomen okänd både hos professionen och bland patienterna.
1 Kommentarer -
Kunskapsbrist bland primärvårdsläkare om psoriasis och samsjuklighet
Det är stor skillnad mellan en sjukdom som är begränsad till huden och en som påverkar hela kroppen. I de första nationella riktlinjerna för psoriasis konstateras att det handlar om en systemsjukdom med hög risk för samsjuklighet. Trots att det på vissa håll kan tyckas självklart finns det en stor okunskap bland landets läkare, det berättar dermatologen Enikö Sonkoly vid Karolinska institutet.
-
Så kan riktlinjerna om psoriasisvården bli verklighet
Hur de nya riktlinjerna för psoriasisvården ska tillämpas diskuterades flitigt under Psoriasisdagen 2019. Vem ansvarar för helhetsperspektivet på psoriasispatientens hälsa, primärvården eller specialistvården? Och hur ska klimatvården bli mer jämlik över hela landet? Läkare ser ett ökat behov av personal och nationellt samarbete för bättre vård.
-
Håravfall (alopeci) hos kvinnor
Den kvinnliga formen av håravfall innebär först och främst förlust av hår kring mittlinjen uppe på huvudet. Orsaken är okänd och tillståndet är ofta reversibelt, men det kan progrediera till total förlust av huvudhåret och kroppsbehåringen.
-
Lichen sclerosus hos kvinnor
-
Venösa bensår
Venösa bensår är sår nedanför knät som uppstår vid venös sjukdom, oftast kronisk venös insufficiens. Svårläkta venösa bensår definieras som venösa bensår som kvarstår längre än sex veckor.
-
Staseksem
Kallas också hypostatiskt eksem och är ofta det första kliniska tecknet på kronisk venös insufficiens, som senare kan utvecklas till venöst bensår och lipodermatoskleros.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu