Rekordstort utbrott av mykoplasma
Infektioner med bakterien Mycoplasma pneumoniae har under vintern nått rekordnivåer i landet och stoppat en positiv trend med minskad användning av antibiotika. Även grannländerna har drabbats och i Norge har utbrottet lett till brist på antibiotika.
Bakterien Mycoplasma pneumoniae ger ordentliga förkylningar med torrhosta, svalgirritation, nästäppa, huvudvärk och ibland lunginflammation. Redan förra vintern rapporterades ovanligt många fall av infektioner med bakterien i Sverige till Smittskyddsinstitutet, och denna vinter har det hittills rapporterats ännu fler fall. Karolinska sjukhusets mikrobiologiska laboratorium har påvisat fler mykoplasmainfektioner än någonsin.
– Vad vi vet har hela Sverige drabbats, säger Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet till Netdoktor.
ECDC, European Centre for Disease Prevention and Control, har meddelat att även många andra länder i Nordeuropa märkt av mykoplasma, inklusive Danmark, Norge, Nederländerna och Finland.
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Ökad förskrivning av antibiotika
Det stora utbrottet har ökat efterfrågan på antibiotika och brutit en positiv trend i Sverige med minskad antibiotikaanvändning. Förskrivningen av antibiotika i Sverige minskade totalt under 2011, men det sista kvartalet skedde en ökning i alla åldersgrupper. Användningen av preparaten doxycyklin och makrolider, de typer av antibiotika som används vid mykoplasmainfektioner, ökade mest.
– Norge har rapporterat att man sålt slut på dessa antibiotika på grund av ökningen av mykoplasmainfektioner. Men vi i Sverige har, enligt de siffror Norge publicerat och våra egna siffror, varit betydligt mer restriktiva med antibiotika än Norge och det verkar inte finnas något hot om brist på relevant antibiotika i Sverige, säger Annika Linde.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Utbrottet tros ha nått sin topp
Annika Linde tror inte heller att utbrottet av mykoplasmainfektioner haft någon nämnvärd inverkan på samhällsekonomin genom ökad sjukfrånvaro.
– Mykoplasma sprids inte så snabbt, och ger inte alls samma plötsliga effekt som influensa, säger hon till Netdoktor.
Epidemier med mykoplasmabakterien brukar återkomma med fyra till fem års intervall och, enligt en dansk långtidsstudie, pågå i två år innan de klingar av igen. Eftersom det nuvarande utbrottet i norra Europa började redan förra året, tros antalet infektioner därför minska igen efter denna vinter.
Fakta Mycoplasma pneumoniae
Bakterien Mycoplasma pneumoniae saknar cellvägg och behandlas vid behov med makrolider eller doxycyklin. Bakterien förekommer över hela världen och sprids från människa till människa genom luftburen droppsmitta. Smittsamheten är stor och det är vanligt att flera familjemedlemmar insjuknar efter det första fallet. Inkubationstiden är cirka två till tre veckor och en tidigare infektion ger inte bestående immunitet. Cirka tio procent av alla infektioner leder till lunginflammation.
Att försöka undvika närkontakt med smittade är viktigt för att förhindra smittspridning, liksom att nysa i näsduk eller armvecket. Handhygien är alltid viktigt.
På grund av risken för resistens, bör man som förskrivare, som alltid, vara restriktiv med antibiotika - mykoplasma behöver ju inte alltid behandlas!
-
Sveriges vaccinstrategi mot covid-19
För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel. Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Pneumokocksjukdom - bli expert på att identifiera högriskpatienter
Tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar, har NetdoktorPro tagit fram olika patientfall som kan vara till hjälp i den kliniska vardagen.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Så går det med efterfrågade vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre har visat goda resultat i bland annat Storbritannien – det sparar både liv och resurser. Trots stor efterfrågan finns det fortfarande inget motsvarande program i Sverige och frågan är varför.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu