Rekordstort utbrott av mykoplasma
Infektioner med bakterien Mycoplasma pneumoniae har under vintern nått rekordnivåer i landet och stoppat en positiv trend med minskad användning av antibiotika. Även grannländerna har drabbats och i Norge har utbrottet lett till brist på antibiotika.
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
Bakterien Mycoplasma pneumoniae ger ordentliga förkylningar med torrhosta, svalgirritation, nästäppa, huvudvärk och ibland lunginflammation. Redan förra vintern rapporterades ovanligt många fall av infektioner med bakterien i Sverige till Smittskyddsinstitutet, och denna vinter har det hittills rapporterats ännu fler fall. Karolinska sjukhusets mikrobiologiska laboratorium har påvisat fler mykoplasmainfektioner än någonsin.
– Vad vi vet har hela Sverige drabbats, säger Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet till Netdoktor.
ECDC, European Centre for Disease Prevention and Control, har meddelat att även många andra länder i Nordeuropa märkt av mykoplasma, inklusive Danmark, Norge, Nederländerna och Finland.
Ökad förskrivning av antibiotika
Det stora utbrottet har ökat efterfrågan på antibiotika och brutit en positiv trend i Sverige med minskad antibiotikaanvändning. Förskrivningen av antibiotika i Sverige minskade totalt under 2011, men det sista kvartalet skedde en ökning i alla åldersgrupper. Användningen av preparaten doxycyklin och makrolider, de typer av antibiotika som används vid mykoplasmainfektioner, ökade mest.
– Norge har rapporterat att man sålt slut på dessa antibiotika på grund av ökningen av mykoplasmainfektioner. Men vi i Sverige har, enligt de siffror Norge publicerat och våra egna siffror, varit betydligt mer restriktiva med antibiotika än Norge och det verkar inte finnas något hot om brist på relevant antibiotika i Sverige, säger Annika Linde.
Öka din kunskap om hiv
Kunskapen om vad hiv är i dag behöver uppdateras såväl hos allmänheten som hos hälso- och sjukvården, bland annat vad gäller den mycket effektiva behandlingen, att välbehandlad hiv är smittfri och möjligheten till ett långt liv.
Utbrottet tros ha nått sin topp
Annika Linde tror inte heller att utbrottet av mykoplasmainfektioner haft någon nämnvärd inverkan på samhällsekonomin genom ökad sjukfrånvaro.
– Mykoplasma sprids inte så snabbt, och ger inte alls samma plötsliga effekt som influensa, säger hon till Netdoktor.
Epidemier med mykoplasmabakterien brukar återkomma med fyra till fem års intervall och, enligt en dansk långtidsstudie, pågå i två år innan de klingar av igen. Eftersom det nuvarande utbrottet i norra Europa började redan förra året, tros antalet infektioner därför minska igen efter denna vinter.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECCMID (European Congress of Clinical Microbiology and Infectious Diseases)? Lämna din e-postadress här »
Fakta Mycoplasma pneumoniae
Bakterien Mycoplasma pneumoniae saknar cellvägg och behandlas vid behov med makrolider eller doxycyklin. Bakterien förekommer över hela världen och sprids från människa till människa genom luftburen droppsmitta. Smittsamheten är stor och det är vanligt att flera familjemedlemmar insjuknar efter det första fallet. Inkubationstiden är cirka två till tre veckor och en tidigare infektion ger inte bestående immunitet. Cirka tio procent av alla infektioner leder till lunginflammation.
Att försöka undvika närkontakt med smittade är viktigt för att förhindra smittspridning, liksom att nysa i näsduk eller armvecket. Handhygien är alltid viktigt.
På grund av risken för resistens, bör man som förskrivare, som alltid, vara restriktiv med antibiotika - mykoplasma behöver ju inte alltid behandlas!
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet
Postcovid är ett tillstånd där en person har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid-19. Hur många i Sverige som lever med tillståndet är inte klarlagt och symtomen för de drabbade kan variera stort. – Det är förmodligen inte samma mekanismer som ger upphov til...
-
Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin
– Hade vi haft lite mer robust vård, mer vårdplatser och bättre intensivvård så skulle mer folk ha överlevt, tyvärr, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
-
250 virusforskare arbetar för att hjälpa sjukvården förhindra virusorsakade sjukdomar
– Vår målsättning är att forska fram nya och bättre verktyg och kunskap till sjukvården, så att sjukvården kan upptäcka och förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar, säger Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- ...
-
Sveriges vaccinstrategi mot covid-19
För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel. Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
-
Alltför få känner till att välbehandlad hiv inte smittar
Bara fyra av tio vet om att en välbehandlad hiv-infektion inte smittar via sex. Det visar en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten.
-
Hepatit B
En leverinflammation orsakad av hepatit B-virus (HBV), som är en av de vanligaste infektionerna i världen.
-
Psoasabscess