Risken för bältros ökar med åldern
Hallå där Marie Studahl, docent och överläkare på infektionsmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillika Netdoktors expert på bältros.
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Vem kan drabbas av bältros, herpes zoster?
– Alla som har fått en primärinfektion med varicella zostervirus kan utveckla bältros. Livstidsrisken ligger på cirka 25 procent vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen får bältros någon gång i livet. Risken ökar även med stigande ålder, för personer ö
ver 85 år är livstidsrisken närmare 50 procent.
Bältros är en reaktivering av varicella zostervirus som orsakar vattkoppor. Det är alltså samma virus som orsakar både bältros och vattkoppor, men sjukdomarna skiljer sig gällande smittsamhet. Vattkoppor kan överföras via luften medan herpes zoster först smittar genom kontakt med hudblåsorna.
Det är fler kvinnor än män som får bältros och vanligtvis sker reaktiveringen från ganglierna längs ryggraden. Även om alla delar av kroppen kan drabbas är smärtan och utslagen vanligast på bröstkorgen.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Vilka komplikationer kan sjukdomen ge?
– Herpes zoster kan orsaka allvarliga komplikationer som har ett brett spektrum.
Av sjukhusvårdade patienter med bältros utvecklar ungefär var tredje kvinna komplikationer, jämfört med en fjärdedel av männen. Då dominerar komplikationer som utgår från perifera- eller centrala nervsystemet, exempelvis hjärnhinneinflammation, hjärninflammation eller postherpetisk neuralgi. Viruset kan även infektera nervus ophthalmicus och orsaka ögonkomplikationer. Närmare 200 personer får årligen neurologiska manifestationer till följd av bältros. Dödsfall är däremot inte särskilt vanligt och drabbar främst personer över 85 år.
Varför får man bältros?
– Reaktiveringen bottnar ofta i ett försämrat immunförsvar och vanligtvis är det en nedsatt aktivitet av T-cellerna. Då kan inte den latenta infektionen hållas i schack längre och viruset reaktiveras och replikeras i hög hastighet.
Det är ovanligt att insjukna i bältros flera gånger, men det händer för 1–3 procent av befolkningen.
-
Så går det med efterfrågade vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre har visat goda resultat i bland annat Storbritannien – det sparar både liv och resurser. Trots stor efterfrågan finns det fortfarande inget motsvarande program i Sverige och frågan är varför.
-
Sveriges vaccinstrategi mot covid-19
För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel. Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)
SARS-CoV-2 är namnet på den nyaste upptäckta varianten (upptäcktes 2019) av coronavirus, som kan ge förkylning till allvarlig andningssvikt. Covid-19 klassas som en pandemi och finns i stora delar av världen.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Gonorré
Sexuellt överförbar infektion som orsakas av Neisseria gonorrhoeae. Under 2019 anmäldes över 3 200 fall av gonorré i Sverige, vilket motsvarar är en ökning med 20 procent jämfört med året innan.
-
Mycoplasma genitalium
Bakterien kan orsaka urogenitala symtom och infektion men ses också hos asymtomatiska individer. Primärt sker smitta genital slemhinna mot genital slemhinna.
-
Pneumokocksjukdom - bli expert på att identifiera högriskpatienter
Tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar, har NetdoktorPro tagit fram olika patientfall som kan vara till hjälp i den kliniska vardagen.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu