Risken för bältros ökar med åldern
Hallå där Marie Studahl, docent och överläkare på infektionsmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillika Netdoktors expert på bältros.
Vem kan drabbas av bältros, herpes zoster?
– Alla som har fått en primärinfektion med varicella zostervirus kan utveckla bältros. Livstidsrisken ligger på cirka 25 procent vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen får bältros någon gång i livet. Risken ökar även med stigande ålder, för personer ö
ver 85 år är livstidsrisken närmare 50 procent.
Bältros är en reaktivering av varicella zostervirus som orsakar vattkoppor. Det är alltså samma virus som orsakar både bältros och vattkoppor, men sjukdomarna skiljer sig gällande smittsamhet. Vattkoppor kan överföras via luften medan herpes zoster först smittar genom kontakt med hudblåsorna.
Det är fler kvinnor än män som får bältros och vanligtvis sker reaktiveringen från ganglierna längs ryggraden. Även om alla delar av kroppen kan drabbas är smärtan och utslagen vanligast på bröstkorgen.
Vilka komplikationer kan sjukdomen ge?
– Herpes zoster kan orsaka allvarliga komplikationer som har ett brett spektrum.
Av sjukhusvårdade patienter med bältros utvecklar ungefär var tredje kvinna komplikationer, jämfört med en fjärdedel av männen. Då dominerar komplikationer som utgår från perifera- eller centrala nervsystemet, exempelvis hjärnhinneinflammation, hjärninflammation eller postherpetisk neuralgi. Viruset kan även infektera nervus ophthalmicus och orsaka ögonkomplikationer. Närmare 200 personer får årligen neurologiska manifestationer till följd av bältros. Dödsfall är däremot inte särskilt vanligt och drabbar främst personer över 85 år.
Varför får man bältros?
– Reaktiveringen bottnar ofta i ett försämrat immunförsvar och vanligtvis är det en nedsatt aktivitet av T-cellerna. Då kan inte den latenta infektionen hållas i schack längre och viruset reaktiveras och replikeras i hög hastighet.
Det är ovanligt att insjukna i bältros flera gånger, men det händer för 1–3 procent av befolkningen.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Nytt vaccinationsprogram för äldre efterfrågas
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre sparar både liv och resurser. Det menar Pauline MacDonald, som tidigare var ansvarig för dessa program i Storbritannien. Där erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros till alla från 65 år och uppåt. Är ett nationellt vaccinationsprogram för äldre befogat även i Sverige?
-
Läkare: För få erbjuds den mest effektiva behandlingsmetoden mot fetma
Sjuklig fetma har blivit en svensk folksjukdom. Samtidigt minskar antalet fetmaoperationer i den offentliga sjukvården. Patienter vittnar om skam och dåligt bemötande vilket gör att allt fler vänder sig till privata kliniker. Är det inte dags att börja behandla fetma som en sjukdom och ge patienterna den vård de har rätt till? Det är på tiden, menar överläkaren Magnus Sundbom, professor i gastrointestial kirurgi.
-
Fördomar och fakta om digital vård
Vilka är dina fördomar om digital vård? Det cirkulerar många fördomar kring digital vård men här presenteras fakta om hur det faktiskt ser ut och går till.
-
"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu