Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Intervju | Infektion

Så sattes standarden för dagens hiv-behandling

SRART-studiens resultat från 2016 kom att avspegla sig i alla guidlines. Nästa steg är att minska mörkertalet, menar överläkaren Göran Bratt.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2016-07-08

Annons

I START-studien randomiserades över 4 600 patienter i 35 länder med T-hjälparvärde på över 500 till att antingen starta ART omedelbart eller vänta tills värdet sjunkit till 350. Efter tre år avbröts studien då resultat vad tydligt.

– I gruppen som fick tidig behandling minskade förekomsten av AIDS, allvarlig annan sjukdom eller död, vilket var studiens kombinerade end-point, med 57 procent. Dödligheten reducerades med 42 procent. Slutsatsen är att man inte skall vänta med att sätta in behandling utan göra det omgående, när patienten är beredd att starta. Resultatet avspeglar sig idag i alla guidlines, även i svenska läkemedelsverkets nationella riktlinjer. Men de skiljer sig en del mellan olika länder, säger Göran Bratt, Medicine doktor och överläkare vid Venhälsan på Södersjukhuset.

Uppmärksam vid medicinsk utredning

Annons
Annons

Idag står cirka 15 miljoner patienter på ART och två miljoner startar behandlingen varje år, men samtidigt upptäcks årligen omkring en till två miljoner nya hiv-fall.

– Det som ligger i framtiden är att identifiera dessa patienter och minska mörkertalet. I Sverige har vi redan nått WHO:s mål för 2020 i ”behandlingskaskaden” 90-90-90, det vill säga 90 procent av alla med hiv skall ha upptäckts, 90 procent av dessa ska ha startat ART och 90 procent av dessa ska ha icke mätbart hiv i blodet, säger Göran Bratt.

Han pekar på att det är viktigt att varje land tar reda på sin behandlingskaskad och uppmuntrar till testning.

Annons
Annons

– Var lyssnande och tänk på hiv vid en lång rad medicinska utredningar, säger han.

Genmanipulera celler

Botemedel mot hiv-viruset är fortfarande en gåta men forskningen går framåt. För närvarande pågår tidiga studier, där forskarna bland annat försöker ta ut infekterade T-hjälparlymfocyter eller stamceller, eller båda, och utanför kroppen genmanipulerar dessa för att bli immuna. Därefter sätter forskarna tillbaka cellerna och de som inte är genmanipulerade dör. Förberedande studier pågår, men det är för tidigt att ha någon uppfattning om hur lovande detta är, menar Göran Bratt.

– Än är det för tidigt att säga hur bra det fungerar. Vi talar om kanske tio år fram i tiden. Än så länge handlar det om att testa och behandla, avslutar han.

 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons