
Två av tre osäkra på om de tillhör riskgruppen för lunginflammation
Av alla svenskar som drabbas av samhällsförvärvad pneumoni behöver 20–40 procent sjukhusvård. Något som i många fall skulle kunna förhindras men allmänhetens kunskap om sjukdomen är begränsad, enligt en ny undersökning. Två av tre är till exempel osäkra på om det går att vaccinera sig mot lunginflammation och lika många vet inte om de tillhör riskgruppen för sjukdomen.
– Det tar tid för lungorna att återhämta sig från en lunginflammation och det vittnar även många patienter om. Det är en sjukdom som innebär mycket lidande men också en hel del sjukhusinläggningar som i sin tur kan innebära sjukskrivningar, säger Åke Örtqvist, specialist i infektionssjukdomar och smittskyddsläkare vid Stockholms läns landsting.
Vanligtvis är det pneumokocker som ligger bakom en lunginflammation, som karaktäriseras av symtom som hög feber, hållsmärtor, hosta och i vissa fall andningssvårigheter. De vaccin som idag finns tillgängliga skyddar mot flera olika typer av pneumokocker men bara en av tre känner till att vaccin finns. Osäkerheten gäller även huruvida man tillhör en riskgrupp, visar en ny undersökning bland allmänheten.
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Informera patienter med hög risk för pneumoni
Av alla svenskar som drabbas av samhällsförvärvad pneumoni behöver 20–40 procent sjukhusvård. Något som i många fall skulle kunna förhindras med vaccin, menar Åke Örtqvist.
– Att vaccinera sig är en billig försäkring. Det finns två olika typer av vaccin mot pneumokocker och de ger olika skydd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vissa riskgrupper använder båda. Vaccinerna ger ett gott skydd, upp till 70 procent, mot den allra svåraste formen av pneumokockinfektion när bakterien också ger en blodförgiftning, säger han.
Nya rekommendationer om pnenumkockvaccination
Det ena vaccinet ger ett smalare skydd men med bättre immunstimulering till små barn samt personer med nedsatt immunförsvar, medan det andra vaccinet skyddar mot fler pneumokocktyper. Hösten 2016 kom Folkhälsomyndigheten ut med nya rekommendationer om pnenumkockvaccination till riskgrupper. Vilka bland annat utgör ett stöd för enskilda läkare i bedömningen av vilka patienter som ska erbjudas vaccination.
– Den moderna rekommendationen är att man ger den smalare varianten först och sedan fyller på med den bredare så att säga. Men detta kan behöva anpassas till olika personer, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog och avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Tydlig effekt av vaccinet hos barn
Bland äldre är lunginflammation orsakad av pneumokocker idag en av de större infektionssjukdomarna. Av alla som insjuknade år 2015 bedömdes 13 000 fall som allvarliga och runt hälften av dem var över 70 år.
Innan vaccinet gjorde entré utgjorde tio procent av alla sjukdomsfall småbarn. Idag ligger den siffran på två procent.
– Vi har kunnat se en dramatisk effekt på barn som blivit sjuka med pneumokocker sedan vaccineringen startade 2009. I en del länder har man även indirekt sett en effekt på äldre, där är vi dock ännu inte i Sverige. Den effekten tar tid att se, vilket även visat sig vara fallet i andra länder också. Effekten är varierande i olika länder men i exempelvis USA har man sett väldigt god indirekt effekt av vaccinering på äldre.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Nytt bältrosvaccin ger hög skyddseffekt
2013 blev första bältrosvaccinet tillgängligt i Sverige – och har sedan dess rekommenderats till personer över 50 år. Under våren 2020 blev ett nytt bältrosvaccin tillgängligt. Ett vaccin som ger hög skyddseffekt och som är effektivt även hos äldre.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Gonorré
Sexuellt överförbar infektion som orsakas av Neisseria gonorrhoeae. Under 2019 anmäldes över 3 200 fall av gonorré i Sverige, vilket motsvarar är en ökning med 20 procent jämfört med året innan.
-
Kondylom
Sexuellt överförd infektion med humant papillomvirus (HPV). I Sverige ses en tydlig minskning av kondylom efter införande av HPV-vaccination.
-
Mycoplasma genitalium
Bakterien kan orsaka urogenitala symtom och infektion men ses också hos asymtomatiska individer. Primärt sker smitta genital slemhinna mot genital slemhinna.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu