Varicella zoster ingår i samma grupp som herpes simplexvirustyp (HSV) 1 och 2. Viruset orsakar vattkoppor, varicella, och har en hög smittsamhet. Efter primärinfektion sker en latent etablering i dorsala ganglier eller i kranialnervsganglier.

– Varför viruset placerar sig just där vet vi inte. Förklaringen ligger troligtvis på receptornivå, säger Marie Studahl som är docent och överläkare på infektionsmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Viruset vandrar längs sensoriska axon

Vid bältros (herpes zoster) reaktiveras varicella zosterviruset och rör sig utmed sensoriska axon. Reaktiveringen går snabbt och orsakar den brännande smärtan i huden som karaktäriserar sjukdomen bältros. Efter någon vecka kan även hudutslag och blåsor bildas, vanligtvis drabbas ett dermatom åt gången. 

I dag finns få svenska studier som undersöker sjukdomsbördan vid infektion med herpes zoster. Marie Studahl är en av huvudförfattarna bakom den första svenska registerstudien om bältros. För att kartlägga sjukdomens utbredning nationellt inhämtades data från Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregistret samt dödsorsaksregistret.

Därefter analyserades utskrivningar av antivirala recept, sjukhusinläggningar samt komplikationer (mellan år 2006 till 2010) och antal dödsfall i sjukdomen (mellan 2006 till 2009). Materialet sammanställdes utefter ålder och kön. 

Drabbar främst kvinnor

– Vi upptäckte att sjukdomen drabbar kvinnor i högre utsträckning. Resultatet visade exempelvis att 50 procent fler antivirala recept skrevs ut till kvinnor över 50 år, jämfört med män i samma åldersgrupp.

Flera internationella studier har tidigare framhållit att bältros är en åldersrelaterad sjukdom. Något som även den svenska registerstudien visade. Majoriteten som skrevs in på sjukhus var över 50 år, och inläggningarna ökade med åldern. Det var tre gånger vanligare att personer som var 80 år eller äldre behövde sjukhusvård på grund av bältros. Ett liknande mönster sågs vid dödsfall. I gruppen 85 år eller äldre dog fem gånger fler av sjukdomen jämfört med patienter i åldrarna 80 till 84 år.

Att kvinnorna toppar statistiken gällande utskrivna antivirala recept och sjukhusinläggningar kan bottna i att kvinnor är mer benägna att uppsöka sjukvård, påpekar Marie Studahl.

– Men det kan även tyda på en förändrad incidens mellan könen när det gäller bältros. Exempelvis till följd av immunologiska eller hormonella skillnader.

Registerstudien bidrar även med viktig information inför framtiden. Däribland att fallen av bältros troligtvis blir fler de kommande årtiondena eftersom gruppen av äldre växer i Sverige. Enligt nationell populationsstatistik kommer livslängden att öka med flera år mellan 2009 och 2050, från 83.1 år till 86.3 år hos kvinnor samt 79.1 år till 83.6 år bland män.

– En högre ålder medför att immunförsvaret blir nedsatt vilket är en tydlig riskfaktor för att utveckla bältros. Därför är det viktigt att utforma strategier så vi kan hantera infektionen i framtiden. 

Är svensk sjukvård rustad för att ta hand om allt fler bältrosfall? Kommentera gärna direkt under artikeln.