Utmaningarna som kvarstår för dagens hiv-forskare
Mycket har hänt sedan humant immunbristvirus identifierades i början av 80-talet. Trots dagens effektiva hiv-läkemedel behövs fler förebyggande åtgärder, menar professor Jan Gerstoft. ”Ett profylaktiskt vaccin är lösningen på hiv-epidemin”, säger han.
Jan Gerstoft, professor i klinisk virologi vid Köpenhamns universitet, var först ut av föreläsarna under nordiska kongressen om hiv och hepatit som pågår i Stockholm. Han inledde genom att berätta om de första hiv-smittade patienterna han mötte i början av 80-talet. Bland andra en homosexuell man som vid besöket var blå i större delen av munhålan.
– Ett märkligt fenomen tyckte vi då. Men idag är vi medvetna om att aids medför en ökad risk för cancer i munhålan, däribland kapsis sarkom. Cancerformen orsakar lesioner som kan vara röda eller mer blåaktiga, säger han.
Vid den tidpunkten var hiv ännu okänt för professionen. Men den nya sjukdomen fick allt mer uppmärksamhet i takt med att patientfallen blev fler – både i Köpenhamn samt i andra delar av världen.
De danska forskarna kunde slå fast att sjukdomen främst drabbade homosexuella män som reste mycket över världen, däribland till USA och Centralafrika.
– Vi upptäckte även att majoriteten hade signifikant lägre nivåer av CD4+ T-lymfocyter samt reducerad proliferation av mitogen – två fenomen som förvånade oss. Vi fann ingen förklaring till varför dessa patienter, som förövrigt verkade vara unga och friska, skulle ha ett försvagat immunförsvar.
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Viruset identifierades 1984
Till slut började läkarna ana att sjukdomen orsakades av en infektion. Misstankarna stärktes när USA började att rapporterade om liknande fall där unga homosexuella män dog i hundratal.
– Då vandrade även tankarna mot att smittan ursprungligen kom från USA eller Centralafrika, säger Jan Gerstoft.
Först 1984 identifierades humant immunbristvirus, hiv. Några år senare publicerade Jan Gerstofts forskargrupp en artikel i Scandinavian Journal of Immunology som presenterade tre stadier av infektionen.
– Vi hade sett att första stadiet karaktäriserades av follikulär hyperplasi, en minskning av mantelzoner samt follikulär fragmentering. Vid stadium två sågs follikulär involution och under sista stadiet hade patienten en kraftig tillbakabildning av både folliklar och DCR (dendritic reticulum cells).
Men trots att viruset identifierats fanns få behandlingsalternativ under 80-talet. Först 1987 kom det första verksamma läkemedlet som hade tydlig effekt på hiv-1 i in vitro-studier – foskarnet. Många patienter blev markant bättre av behandlingen, men vissa drabbades även av allvarliga biverkningar. Därför valde det aktuella läkemedelsbolaget att lägga ned fortsatta studier.
Quiz om pneumokockvaccin
Som ett led i att förse professionen med den senaste kunskapen erbjuder NetdoktorPro nu ett quiz om pneumokockvaccination. Välkommen att genomföra quizet!
Först 1996 kom den stora vinnaren, som Jan Gerstoft uttrycker det: cART. Via kombinerad antiretroviral terapi kunde läkarna få mängden virus-RNA att sjunka drastiskt. Läkemedlen fungerar även på flera nivåer, betonar han.
– Det är exempelvis verksamt som PEP-behandling (Post Exposure Prophylaxis) vilket förhindrar en etablering av viruset i kroppen efter infektion. Terapin hindrar också sexuell transmission mellan partners, eller att hiv-smittan överförs från mor till barn.
”PrEP borde bli tillgängligt för alla”
Tack vare dagens moderna läkemedel kan virustitern reduceras till mycket låga nivåer i blodet. Därmed kan majoriteten av hiv-drabbade leva ett relativt symtomfritt liv. Men det kvarstår flera utmaningar för professionen, påpekar Jan Gerstoft.
– Det krävs effektivare förebyggande åtgärder. Dessutom tycker jag att PrEP (Pre-exposure prophylaxis) borde bli tillgängligt för samtliga inom sjukvården. Det är också den generella uppfattningen som råder i Danmark.
Jan Gerstoft anser även att dagens forskare måste få fram ett botemedel mot sjukdomen. Dock tror han att lösningen på hiv-epidemin ligger i ett profylaktiskt vaccin.
– Jag vill se ett förebyggande vaccin mot hiv-1. Det är främst här som framtidens forskningsresurser bör läggas.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Första vaccin mot RS-virus nära godkännande
Idag saknas både godkänd behandling och vaccin mot RS-virus, men tack vare intensiv forskning kan det snart bli ändring på det. EMA ställer sig nu positiva till ett första vaccin mot sjukdomen.
-
Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet
Postcovid är ett tillstånd där en person har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid-19. Hur många i Sverige som lever med tillståndet är inte klarlagt och symtomen för de drabbade kan variera stort. – Det är förmodligen inte samma mekanismer som ger upphov til...
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
250 virusforskare arbetar för att hjälpa sjukvården förhindra virusorsakade sjukdomar
– Vår målsättning är att forska fram nya och bättre verktyg och kunskap till sjukvården, så att sjukvården kan upptäcka och förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar, säger Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- ...