Utmaningarna som kvarstår för dagens hiv-forskare
Mycket har hänt sedan humant immunbristvirus identifierades i början av 80-talet. Trots dagens effektiva hiv-läkemedel behövs fler förebyggande åtgärder, menar professor Jan Gerstoft. ”Ett profylaktiskt vaccin är lösningen på hiv-epidemin”, säger han.
Jan Gerstoft, professor i klinisk virologi vid Köpenhamns universitet, var först ut av föreläsarna under nordiska kongressen om hiv och hepatit som pågår i Stockholm. Han inledde genom att berätta om de första hiv-smittade patienterna han mötte i början av 80-talet. Bland andra en homosexuell man som vid besöket var blå i större delen av munhålan.
– Ett märkligt fenomen tyckte vi då. Men idag är vi medvetna om att aids medför en ökad risk för cancer i munhålan, däribland kapsis sarkom. Cancerformen orsakar lesioner som kan vara röda eller mer blåaktiga, säger han.
Vid den tidpunkten var hiv ännu okänt för professionen. Men den nya sjukdomen fick allt mer uppmärksamhet i takt med att patientfallen blev fler – både i Köpenhamn samt i andra delar av världen.
De danska forskarna kunde slå fast att sjukdomen främst drabbade homosexuella män som reste mycket över världen, däribland till USA och Centralafrika.
– Vi upptäckte även att majoriteten hade signifikant lägre nivåer av CD4+ T-lymfocyter samt reducerad proliferation av mitogen – två fenomen som förvånade oss. Vi fann ingen förklaring till varför dessa patienter, som förövrigt verkade vara unga och friska, skulle ha ett försvagat immunförsvar.
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Viruset identifierades 1984
Till slut började läkarna ana att sjukdomen orsakades av en infektion. Misstankarna stärktes när USA började att rapporterade om liknande fall där unga homosexuella män dog i hundratal.
– Då vandrade även tankarna mot att smittan ursprungligen kom från USA eller Centralafrika, säger Jan Gerstoft.
Först 1984 identifierades humant immunbristvirus, hiv. Några år senare publicerade Jan Gerstofts forskargrupp en artikel i Scandinavian Journal of Immunology som presenterade tre stadier av infektionen.
– Vi hade sett att första stadiet karaktäriserades av follikulär hyperplasi, en minskning av mantelzoner samt follikulär fragmentering. Vid stadium två sågs follikulär involution och under sista stadiet hade patienten en kraftig tillbakabildning av både folliklar och DCR (dendritic reticulum cells).
Men trots att viruset identifierats fanns få behandlingsalternativ under 80-talet. Först 1987 kom det första verksamma läkemedlet som hade tydlig effekt på hiv-1 i in vitro-studier – foskarnet. Många patienter blev markant bättre av behandlingen, men vissa drabbades även av allvarliga biverkningar. Därför valde det aktuella läkemedelsbolaget att lägga ned fortsatta studier.
Först 1996 kom den stora vinnaren, som Jan Gerstoft uttrycker det: cART. Via kombinerad antiretroviral terapi kunde läkarna få mängden virus-RNA att sjunka drastiskt. Läkemedlen fungerar även på flera nivåer, betonar han.
– Det är exempelvis verksamt som PEP-behandling (Post Exposure Prophylaxis) vilket förhindrar en etablering av viruset i kroppen efter infektion. Terapin hindrar också sexuell transmission mellan partners, eller att hiv-smittan överförs från mor till barn.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
”PrEP borde bli tillgängligt för alla”
Tack vare dagens moderna läkemedel kan virustitern reduceras till mycket låga nivåer i blodet. Därmed kan majoriteten av hiv-drabbade leva ett relativt symtomfritt liv. Men det kvarstår flera utmaningar för professionen, påpekar Jan Gerstoft.
– Det krävs effektivare förebyggande åtgärder. Dessutom tycker jag att PrEP (Pre-exposure prophylaxis) borde bli tillgängligt för samtliga inom sjukvården. Det är också den generella uppfattningen som råder i Danmark.
Jan Gerstoft anser även att dagens forskare måste få fram ett botemedel mot sjukdomen. Dock tror han att lösningen på hiv-epidemin ligger i ett profylaktiskt vaccin.
– Jag vill se ett förebyggande vaccin mot hiv-1. Det är främst här som framtidens forskningsresurser bör läggas.
-
Sveriges vaccinstrategi mot covid-19
För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel. Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Pneumokocksjukdom - bli expert på att identifiera högriskpatienter
Tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar, har NetdoktorPro tagit fram olika patientfall som kan vara till hjälp i den kliniska vardagen.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Så går det med efterfrågade vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre har visat goda resultat i bland annat Storbritannien – det sparar både liv och resurser. Trots stor efterfrågan finns det fortfarande inget motsvarande program i Sverige och frågan är varför.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu