Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör vi förbereda oss på nästa pandemi som kan komma att orsakas av ett helt annat virus, det menar i alla fall Niklas Arnberg, professor i virologi och överläkaren Johan.
– Vätska, proppförebyggande behandling och syrgas botar väldigt många. Sedan är det en grupp som inte orkar andas och syresätta sig, och de ska komma till intensivvården, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
Framför allt är det viktigt att vätska, proppförebyggande och syrgas sätts in tidigt i behandling, menar Johan Styrud. Samma gäller virushämmare.
– Tyvärr är det många som har gått och dragits med det här lite för länge hemma och passerat de här 72 timmarna som är som ett fönster. Men det finns virushämmare, så det är på gång, säger Johan Styrud.
En annan sak som förbättrat behandlingen för svårt sjuka covidpatienter är att sjukvården idag kan ta tester som snabbt kan visa om det är covid-19 eller inte. I förebyggande syfte har så klart den snabba framgången med vaccin mot SARS-CoV-2 varit avgörande.
Hör mer av Johan Styrud och Niklas Arnbergs diskussion här:
Viktig med kunskap om andra virussjukdomar
Om vi skulle drabbas av ett utbrott av ett coronavirus ytterligare en gång kan vi nu, tack vare all ny kunskap som vi fått under coronapandemin, snabbt ta fram vaccin och antivirala läkemedel mot coronaviruset. Skulle en pandemi orsakas av en annan virustyp är risken dock stor att vi behöver starta om på ruta ett, menar Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- och pandemifonden. Vi bör därför arbeta mycket mer förebyggande, menar han.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
– Om vi här och nu kan forska fram antivirala läkemedel mot fler virus är chansen otroligt mycket större att de kan hjälpa från dag ett när vi drabbas nästa gång. Sådana läkemedel kan också ha jättestor nytta i sjukvården idag, säger Niklas Arnberg.
Deltagare i klippet:
-
Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- och pandemifonden
-
Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening
-
Tove Lundberg, psykolog och docent samt ordförande för Svenska Covidföreningen
-
Mats Halldin, moderator och medicinsk chef på Netdoktor
Webbinariet genomfördes med stöd av GSK.
Kortare klipp från webbinariet
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Det här bör du veta om luftvägsinfektioner
NetdoktorPro erbjuder nu ett quiz om luftvägsinfektioner, framtaget tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus.
-
Första vaccin mot RS-virus nära godkännande
Idag saknas både godkänd behandling och vaccin mot RS-virus, men tack vare intensiv forskning kan det snart bli ändring på det. EMA ställer sig nu positiva till ett första vaccin mot sjukdomen.
-
Pneumoni (lunginflammation)
Influensa banar ofta vägen för en bakteriell pneumoni, vilket gör att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk att insjukna i allvarlig influensa och dess komplikationer. Många i denna riskgrupp uppfyller också kriterierna för att vaccineras mot pneumokocker som är den vanligaste och farligaste luftvägsbakterien som orsakar pneumoni.
-
Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin
– Hade vi haft lite mer robust vård, mer vårdplatser och bättre intensivvård så skulle mer folk ha överlevt, tyvärr, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
