I början av 80-talet kom de första rapporterna från USA om den mystiska sjukdomen som skördade unga mäns liv likt en löpeld. Först flera år senare påvisades orsaken när humant immunbristvirus (hiv) identifierades. Mycket har hänt inom området de efterföljande decennierna och läkarnas kunskap om hiv och aids har förbättrats avsevärt. Viktig erfarenhet som nu riskerar att gå förlorad.

– Många av hiv-vårdens pionjärer föddes på 40-talet, och det är dags för dem att gå i pension. Tre har redan slutat på vår mottagning, säger Göran Bratt som är medicine doktor och överläkare vid Venhälsan på kliniken Infektion/Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm.

Han säger sig fundera mycket över den pågående generationsväxlingen av hiv-läkare. Göran Bratt nämner att färre vill satsa på en yrkeskarriär inom hiv, och han skulle gärna se fler unga läkare som stod redo att ta över platserna.  

– Jag är dock inte orolig för att sjukvården blir sämre och att hiv-patienterna drabbas. Människor går i pension hela tiden och det ordnar sig alltid på något sätt. Däremot är det olyckligt att viktig läkarerfarenhet om hiv, aids och dess komplikationer går förlorad, den kunskapen blir svår att ersätta.

Startade upp Venhälsan

Göran Bratt är själv en av de mest erfarna läkarna i landet inom hiv och aids. Han ingick i RFSL:s läkargrupp som var med och startade Venhälsan 1982, tillsammans med Statens bakteriologiska laboratorium och Stockholms läns landsting. Mottagningen tar emot och behandlar personer som har diagnostiserats med hiv, 80 procent av patienterna är män som har sex med män.  
Att Göran Bratt skulle göra karriär inom infektion var däremot ingen självklarhet, från början arbetade han med internmedicin. Men allt vändes upp och ned när rapporterna om den nya och mystiska sjukdomen nådde Sverige i början av 80-talet.

– Det var en hälsokatastrof utan dess like. För mig fanns inget viktigare än att ta reda på varför de här unga männen dog i olika plågsamma sjukdomar. Jag ville satsa alla krafter på att försöka skapa ett bra omhändertagande för dem med hiv och aids, säger han.

Flera år senare identifierades viruset och 1996 kom de första effektiva hiv-medicinerna, proteashämmarna. Visserligen med flera svåra biverkningar, men medicinskt var effekten revolutionerande. Plötsligt gick det att kontrollera och hantera virusinfektionen.

– Jag kommer aldrig glömma känslan när sjukhusen började att stänga aidsavdelningarna. De behövdes inte längre eftersom allt färre patienter fick aids och ännu färre dog.

Hiv-medicinerna fortsatte att utvecklas och förfinas, och numera finns fler än 30 olika preparat på marknaden.  

– Moderna hiv-läkemedel är verkligen fantastiska. Eftersom de går att förena i olika kombinationer kan nästintill varenda patient få en behandling som reducerar blodets virusnivå till nivåer mycket nära noll. Nuförtiden räknas därför hiv som en kronisk sjukdom, snarare än en dödlig.

Drömmer om hiv-certifierade vårdcentraler

I dag har Göran Bratt fler än 250 patienter som han regelbundet träffar på Venhälsan.

– Majoriteten har jag fått privilegiet att följa under väldigt lång tid, vilket är fantastiskt. Hur många andra läkare ges den möjligheten?

Trots att han nyligen fyllde 66 år finns inga planer på att gå i pension.

– Så länge jag har hälsan och mår bra vill jag fortsätta arbeta. Kanske inte heltid, men gärna femtio procent. 

Göran Bratt hoppas dock på några förändringar inom hiv-vården innan läkarrocken hängs av för gott. En idé är införandet av hiv-certifierade vårdcentraler som behandlar varje patient ur ett helhetsperspektiv. Teamet kan exempelvis bestå av en hiv-läkare, sjuksköterska samt en distriktsläkare.

– Vi på Venhälsan är väldigt bra på hiv, men har mindre kunskap om exempelvis ryggont, muskelvärk eller kronisk smärta vilket patienterna också kan drabbas av. Därför vore det värdefullt med en distriktsläkare som har den särskilda kunskapen, det blir en extra trygghet för patienten.

Tror du att hiv-vården kommer påverkas av generationsskiftet av läkare? Kommentera gärna direkt under artikeln.