Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Majoriteten av dem lider även av andra problem så som högt blodtryck, förmaksflimmer och KOL. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till förändrade behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
I fjol presenterades flera studier som kom att få stor betydelse för diabetesvården. Främst gäller det hjärtkärlskyddande effekter av de nya typerna av blodsockersänkande läkemedel. Nya studier från RiksSvikt visar nämligen att crika 25 procent av de som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, och hos cirka 60 procent av dem är ischemisk hjärtsjukdom den bidragande orsaken. Forskningen visar vidare att majoritet av diabetespatienterna med hjärtsvikt även lever med högt blodtryck, förmaksflimmer och/eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.
Vissa läkemedel inom grupperna GLP1-analoger och SGLT-2-hämmare har visat sig ha gynnsam effekt vid typ 2-diabetes med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. Därför rekommenderar Socialstyrelsen sjukvården att låta den patientgruppen få den här typen av behandling. Men inom primärvården behandlas majoriteten typ 2-diabetespatienter enbart med metformin-preparat medan medicinklinikerna fokuserar på behandling med enbart insulin. Det visar statistik från Hjärtrapporten 2017. Trots att användandet av GLP 1-analogerna är vanligare på medicinkliniker är andelen fortfarande mycket liten i jämförelse med insulin och metformin.
Fler komplikationer vid typ 2-diabetes
Enligt en amerikansk observationsstudie får unga patienter med typ 2-diabetes fler komplikationer än jämnåriga typ 1-diabetiker. Studien omfattar över 2 000 patienter som fick sin diabetesdiagnos innan de fyllt 20 år. I gruppen med typ 2-diabetes hade 72 procent komplikationer medan motsvarande siffra i gruppen med typ 1-diabetes var 32 procent. Vanliga komplikationer var njursjukdom, kärlskador i ögats näthinna och kärlskador i njurarnas filtreringssystem. Något som gör det extra viktigt att sätta in behandling i tidigt skede, menar Stig Attvall, överläkare vid diabetescentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Kom in ännu tidigare med aktiv behandling och behandla nyupptäckt typ 2-diabetes för att försöka nå målvärde, säger han.
Patientfall: Helena, 54 år, söker vård för viktproblem. Hon har tablettbehandlad diabetes sedan flera år samt står på antihypertensiv behandling. Hon väger 104 kg och är 163 cm lång. Hur går du vidare? Följ patientfallet här.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
För- och nackdelar med masscreening för förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Ännu vet vi inte om masscreening, det vill säga att samtliga individer i en viss åldersgrupp undersöks för förmaksflimmer, skulle rädda fler individer från att drabbas av stroke.
-
Patienter måste engagera sig för att hjärtvården ska bli patientcentrerad
Hur ska vården bli mer patientcentrerad? Under Kardiovaskulära vårmötet 2019 argumenterade Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung. för att sjukvården ska sluta se patienten som patient, och i stället se hela människan. Inger Ros kallar det för en “personcentre...
-
NetdoktorPro:s bevakning av Kardiovaskulära vårmötet 2019
NetdoktorPro:s redaktör Veronica Alvarez är på plats under Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg 2019.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
-
Flera framsteg inom hjärt- och kärlsjukvården
De senaste rönen inom kardiologi presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC. I år lyftes flera framsteg, bland annat inom hjärtsvikt och förmaksflimmer. Läs en kongressrapport skriven av vår expert Lars H. Lund, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu