Hjärt-kärlsjukdomar i samband med cancerbehandling i fokus

Kardiovaskulära sjukdomar och cancer är de två vanligaste dödsorsakerna i utvecklade länder. De delar liknande riskfaktorer såsom diabetes, övervikt, högt blodtryck, dålig kost och rökning. Dessa riskfaktorer påverkas i hög grad när kardiovaskulära sjukdomar och cancer utvecklas. 

Framsteg inom cancerbehandling har förlängt livet för cancerpatienter, men vissa behandlingar kan leda till negativa effekter på hjärtat och det kardiovaskulära systemet.

– Målet med de kardio-onkologiska riktlinjerna är att ge bästa möjliga vård för cancerpatienter som löper risk att utveckla kardiovaskulär sjukdomar eller som redan har det, säger Alexander Lyon, kardiolog från Storbritannien och en dem som är ordförande i expertgruppen för de kardio-onkologiska riktlinjerna.

Om man skulle göra en riskbedömning över vilka patienter som har en låg, måttlig eller hög risk att utveckla kardiovaskulära sjukdomar, skulle man kunna förebygga den typen av besvär, menar Alexander Lyon.

– Det är komplexa patienter vi har att göra med. Det gäller därför primärt för onkologer och hematologer att hela tiden ha med sig det här och göra en riskbedömning och skapa förutsättningar och forum för ett samarbete mellan kardiologer, onkologer och hematologer, säger han.

”Vi onkologer har dålig koll på kardio-onkologi”

I Sverige har incidensen av cancer ökat, men tack vare bättre diagnostik och effektivare behandlingar har mortaliteten på grund av cancer sjunkit. 

Sambandet mellan onkologiska maligniteter och kardiovaskulära sjukdomar behöver onkologer dock få bättre koll på. Det menar i alla fall Elham Hedyati, bröstonkolog vid Karolinska universitetssjukhuset:

– Vi onkologer har dålig koll på kardio-onkologi. Onkologen tänker främst på att behandla cancern, på tumörbiologin, bota patienten, krympa tumören. Har de inte fått ett återfall eller metastaserad cancer, släpps patienten till primärvården. Vi ser därmed sällan patienterna som sedan utvecklar kardiovaskulära sjukdomar, säger hon.

Uppskattningsvis får mellan fem och tio procent av bröstcancerpatienterna problem med någon form av kardiovaskulär sjukdom. Kardiotoxicitet kan uppträda direkt, men även månader efter avslutad behandling.

Anders Bjartell, professor i klinisk urologi vid Lunds universitet lyfter det faktum att en stor andel protstacancerpatienter har minst en komorbiditet under eller innan påbörjad prostatacancerbehandling.

– När vi efterfrågade data från Socialstyrelsen kunde vi se att 57 procent av alla patienter som fick nya och moderna prostatacancerbehandlingar redan hade minst en kardiovaskulär sjukdom. De allra flesta hade essentiell hypertoni. Många män hade alltså redan besvär innan de startade en ny behandlingsterapi, säger han.

– Det vi måste förstå och vara väldigt vaksamma på är vilket läkemedel vi ska sätta in och vilka bieffekter de kan orsaka. Som urolog är det ibland svårt att veta exakt hur man ska behandla en patient och vad man ska tänka på innan man påbörjar en ny behandling, säger Anders Bjartell.

Han understryker även vikten av att kartlägga patientens kardiovaskulära sjukdomshistoria, medicinering och livsstil samt vilka eventuella kardiovaskulära sjukdomar som kan finnas inom familjen. Som onkolog bör man även veta när man ska remittera patienten vidare till en kardiolog.

Bör alla onkologer, kardiologer och hematologer förstå varandras behandlingar?

Anders Bjartell håller med om att onkologer och kardiologer har mycket att lära av varandra. 

– Innan vi börjar behandla patienterna måste vi förstå hur de olika behandlingarna interagerar med varandra, vilka läkemedel patienten står på idag och bli mer medvetna om vad för problem vi urologer orsakar, om man tittar från kardiologens perspektiv. Ju fler patienter jag remitterat desto mer lär jag mig, säger han.

 –Vi behöver också förstå när det är dags att sätta in ett läkemedel igen och trygga patienten om att vi experter faktiskt pratar med varandra, säger Elham Hedyati.