Sekundärprevention vid kranskärlsjukdom – Så resonerar dina kollegor
Artikel | Kardiologi

Sekundärprevention vid kranskärlsjukdom – Så resonerar dina kollegor

Hur bör patienter som drabbats av hjärtinfarkt behandlas inom primärvården? Där råder det delade uppfattningar, visar svaren från NetdoktorPro:s fortbildning om Sekundärprevention vid stabil kranskärlsjukdom, som numera kallas kroniskt koronart syndrom.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2020-05-08
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

För att minska risken för kardiovaskulära komplikationer efter en hjärtinfarkt är sekundärprevention den viktigaste åtgärden. Det handlar bland annat om att den behandling som har initierats på sjukhusen vidmakthålls, vilket bygger på att primärvårdsläkare är uppdaterade kring nya studier och riktlinjer. Som en del i det arbetet har NetdoktorPro tillsammans med Margrét Leósdóttir, överläkare på Hjärtmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus, tagit fram en fortbildning till läkare (främst allmänläkare). Men även annan sjukvårdpersonal kan ha stor nytta av den.

Så här långt har totalt 550 sjukvårdspersonal påbörjat fortbildningen, varav 280 läkare. Med hjälp av ett fiktivt patientfall får deltagarna konkreta exempel att utgå ifrån där relevanta frågeställningar på primärvårdsnivå belyses.

Metoderna som sparar mest tid och resurser

Svaren från fortbildningen visar att det finns en osäkerhet kring de senaste riktlinjerna och behandlingsmetoderna vid stabil kranskärlsjukdom, numera benämnt kroniskt koronart syndrom.

Annons
Annons

Den här typen av patienter kommer i större utsträckning att hanteras på primärvårdsenheter, istället för på kardiologisk klinik. Det ställer högre krav på primärvårdsläkare att ha koll på vilka metoder som är mest effektfulla samt sparar mest tid och resurser. Genom att följa patientfallet i fortbildningen får deltagarna ta ställning till vilken behandling som ger bäst effekt och endast en tredjedel av läkargruppen prickade rätt.

– Varför så många väljer annat alternativ här tror jag är för att det är den försiktiga vägen att gå, och många kollegor väljer den, säger Margrét Leósdóttir.

Hon understryker att de andra alternativen inte är fel men man kommer snabbast i mål med den senaste metoden, som även sparar tid och resurser för vården och patienten. Detsamma gäller då deltagarna ska ta ställning till lämplig undersökning.

Annons
Annons

– Svaren avspeglar såsom de flesta gör idag och som rekommendationen fortfarande står i många lokala PM. Det finns dock en bättre undersökning som rekommenderas i internationella riktlinjer. Det pågår en HTA-analys i Skåne kring saken och kanske blir det ändring i rutinerna när vi är klara med den. Jag hoppas på det i alla fall, säger Margrét Leósdóttir.

“Ett relativt nytt område”

I det avseende där det råder störst kunskapsbrist bland läkarna är långtidsbehandling med blodförtunnande läkemedlet tikagrelor, som inte ska användas i mer än tre år.

– Här är nog en kunskapslucka då förlängd DAPT eller NOAK behandling är ett relativt nytt område, säger Margrét Leósdóttir.

På frågan om utbildningen kommer vara till nytta för den kliniska vardagen svarade majoriteten av läkargruppen “Ja”. "Mycket pedagogisk utbildning" och "Intressant lärdom!" är kommentarer från två av deltagarna.

Gör som dina kollegor och testa din kunskap om sekundärprevention vid kroniskt koronart syndrom du också. Gå till fortbildningen här. >>

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons