Sekundärprevention vid kranskärlsjukdom – Så resonerar dina kollegor
Hur bör patienter som drabbats av hjärtinfarkt behandlas inom primärvården? Där råder det delade uppfattningar, visar svaren från NetdoktorPro:s fortbildning om Sekundärprevention vid stabil kranskärlsjukdom, som numera kallas kroniskt koronart syndrom.

För att minska risken för kardiovaskulära komplikationer efter en hjärtinfarkt är sekundärprevention den viktigaste åtgärden. Det handlar bland annat om att den behandling som har initierats på sjukhusen vidmakthålls, vilket bygger på att primärvårdsläkare är uppdaterade kring nya studier och riktlinjer. Som en del i det arbetet har NetdoktorPro tillsammans med Margrét Leósdóttir, överläkare på Hjärtmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus, tagit fram en fortbildning till läkare (främst allmänläkare). Men även annan sjukvårdpersonal kan ha stor nytta av den.
Så här långt har totalt 550 sjukvårdspersonal påbörjat fortbildningen, varav 280 läkare. Med hjälp av ett fiktivt patientfall får deltagarna konkreta exempel att utgå ifrån där relevanta frågeställningar på primärvårdsnivå belyses.
Metoderna som sparar mest tid och resurser
Svaren från fortbildningen visar att det finns en osäkerhet kring de senaste riktlinjerna och behandlingsmetoderna vid stabil kranskärlsjukdom, numera benämnt kroniskt koronart syndrom.
Den här typen av patienter kommer i större utsträckning att hanteras på primärvårdsenheter, istället för på kardiologisk klinik. Det ställer högre krav på primärvårdsläkare att ha koll på vilka metoder som är mest effektfulla samt sparar mest tid och resurser. Genom att följa patientfallet i fortbildningen får deltagarna ta ställning till vilken behandling som ger bäst effekt och endast en tredjedel av läkargruppen prickade rätt.
– Varför så många väljer annat alternativ här tror jag är för att det är den försiktiga vägen att gå, och många kollegor väljer den, säger Margrét Leósdóttir.
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Hon understryker att de andra alternativen inte är fel men man kommer snabbast i mål med den senaste metoden, som även sparar tid och resurser för vården och patienten. Detsamma gäller då deltagarna ska ta ställning till lämplig undersökning.
– Svaren avspeglar såsom de flesta gör idag och som rekommendationen fortfarande står i många lokala PM. Det finns dock en bättre undersökning som rekommenderas i internationella riktlinjer. Det pågår en HTA-analys i Skåne kring saken och kanske blir det ändring i rutinerna när vi är klara med den. Jag hoppas på det i alla fall, säger Margrét Leósdóttir.
“Ett relativt nytt område”
I det avseende där det råder störst kunskapsbrist bland läkarna är långtidsbehandling med blodförtunnande läkemedlet tikagrelor, som inte ska användas i mer än tre år.
– Här är nog en kunskapslucka då förlängd DAPT eller NOAK behandling är ett relativt nytt område, säger Margrét Leósdóttir.
På frågan om utbildningen kommer vara till nytta för den kliniska vardagen svarade majoriteten av läkargruppen “Ja”. "Mycket pedagogisk utbildning" och "Intressant lärdom!" är kommentarer från två av deltagarna.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
Gör som dina kollegor och testa din kunskap om sekundärprevention vid kroniskt koronart syndrom du också. Gå till fortbildningen här. >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Chock
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp