Supraventrikulär takykardi, sinustakykardi

Bakgrund

• Takykardier med frekvens >100 slag/minut som uppstår i förmak, AV-knutan eller His bunt.
• Vid supraventrikulär takykardi (SVT) är QRS-komplexen vanligtvis smala (≤120 ms breda) och med en regelbunden hjärtrytm, men bredkomplextakykardier förekommer (QRS >120 ms breda).

Epidemiologi

• Incidens:
  • 35 per 100 000 invånare/år
• Prevalens
  • 2,25 fall per 1 000 personer
• Kön:
  • Kvinnor:män cirka 2:1
• Ålder:
  • Hos personer >65 år är risken 5 gånger så stor jämfört med yngre personer

Etiologi och patogenes

• Den vanligaste mekanismen är så kallad elektrisk återkoppling eller "reentry", det vill säga bildandet av elektriska rundgångar mellan olika strukturer i hjärtat med olika ledningshastighet och retbarhet, så kallad refraktäritet.
• Miljöfaktorer kan utlösa arytmin, såsom ischemi eller hypoxi, feber, ökad katekolamininsöndring vid fysisk eller psykisk stress, eller elektrolytstörningar.
• Vanligen finns ingen bakomliggande hjärtsjukdom, men ischemisk hjärtsjukdom, inflammatoriska hjärtsjukdomar, kronisk lungsjukdom och intoxikationer kan leda till större risk för SVT.

  Indelning av SVT

Grupp	Tillstånd
Atriala takykardier (AT)	Sinustakykardi (fysiologisk, inadekvat, SA-nodal återkopplingstakykardi) Fokal AT Multifokal AT Makroåterkopplingstakykardi (typiskt/atypiskt förmaksfladder)
AV-junktional takykardi	AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT, typiskt och atypiskt) Junktional icke-återkopplingstakykardi (ektopisk, fokal, annan)
Atrioventrikulära återkopplingstakykardier (AVRT)	Ortodrom (PJRT, permanent junktional reciprok takykardi) Antidrom (retrograd ledning genom AV-knuta eller annan väg)

ICD-10

• I47.1 Supraventrikulär takykardi

Anamnes

• Presentationen av SVT kan variera från asymtomatiska personer till uttalade besvär.
• Vanliga symtom:
  • Palpitationer
  • Obehag i bröstet
  • Andnöd
  • Yrsel
  • Presynkope
  • Polyuri
• Ovanligare symtom:
  • Svettningar
  • Illamående
  • Synkope
  • Starka bröstsmärtor
• Utlösande faktorer:
  • Vila, sömn
  • Under eller efter fysisk aktivitet
  • Emotionell belastning
• Debut:
  • Plötslig eller långsamt insättande
• Hjärtfrekvens- och rytm:
  • Uppskattad frekvens
  • Regelbunden eller oregelbunden rytm
• Slut av palpitationer:
  • Plötsligt eller långsamt
  • Spontant eller genom Valsalvas manöver, läkemedel
• Sjukhistoria:
  • Ålder vid första episod, antal och frekvens av takykardier
  • Känd hjärtsjukdom, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom, systemisk sjukdom, psykiatrisk sjukdom, elektrolytstörningar
  • Ärftlighet för plötslig hjärtdöd, arytmier eller hjärtsjukdomar
  • Läkemedel
  • Droger

Kliniska fynd

• Patienten är ofta opåverkad.
• Hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens, tecken på hjärtsvikt (rassel basala i lungor, ödem, halsvenstas), blåsljud, teecken på KOL/lungemfysem, struma?

Utredning av supraventrikulär takykardi

• EKG:
  • Anfall med hjärtfrekvens >100 slag/minut där EKG bekräftar att det handlar om en supraventrikulär takykardi
  • Bedömning:
    • Smala/breda QRS-komplex?
      • Breda: ventrikulär takykardi ska uteslutas
    • SVT med regelbunden eller oregelbunden rytm?
    • Plötslig eller smygande debut:
    • Excitation av förmaken
• Blodprover:
  • Eventuellt Hb (blodstatus), kreatinin/Cystatin C (eGFR), elektrolyter och TSH
• Ekokardiografi:
  • Bör göras hos alla med SVT
• Övriga:
  • Långtidsregistrering eller event recorder vid ovanliga episoder
  • Arbetsprov vid SVT under ansträngning eller anginösa symtom

Differentialdiagnoser

• Paniksyndrom
• Förmaksflimmer eller -fladder
• Kammartakykardi

Behandling av supraventrikulär takykardi

• Möjliga åtgårder:
  • Vagala manövrer
  • Farmakologisk behandling
  • Elkonvertering (särskilt vid hemodynamiskt instabila patienter)
  • Långtidsbehandling/preventiv behandling
  • Kateterablation vid vissa typer av SVT
• Ring 112 vid hemodynamisk instabilitet. 

Egenbehandling

• Valsalvamanöver (bäst effekt i halvliggande hållning, till liggande och passiv höjning av benen efteråt):
  • Kan prövas vid alla typer av SVT

Läkemedelsbehandling

• Vid regelbunden SVT kan adenosin prövas:
  • Bolus 6 mg med fysiologisk salt efteråt
  • Därefer kan 12 mg ges, därefter 18 mg (kan upprepas efter 1 minut)
• Behandling med betablockerare eller kalciumantagonister (verapamil, diltiazem) vid regelbunden smalkomplex SVT.

Annan behandling

• Kateterablation vid vissa SVT-former.

Komplikationer

• Takykardiinducerad kardiomyopati:
  • Reversibel orsak till kardiomyopati till följd av hög hjärtfrekvens
• Plötslig hjärtdöd:
  • Särskilt vid WPW-syndrom med snabb överledning till ventriklar med ventrikelfladder
  • Risken är liten (<4 per 1000 personår) men kan vara högre i vissa grupper
• Akut hjärtsvikt.
• Angina pectoris/hjärtinfarkt.
• Tromboemboliska händelser/stroke vid förmaksflimmer och -fladder.
• Behandlingskomplikationer:
  • Adenosin kan vid pre-excitation leda till hjärtstopp
  • Blödning, infektion, AV-block eller perikardeffusion vid behandling

Prognos

• SVT är generellt sett godartade rytmstörningar.
• Om det inte föreligger manifest preexcitation (WPW-syndrom), så är risken för plötslig död vid paroxysmal supraventrikulär takykardi mycket liten.

Källor

• Brugada J, Katritsis D, Arbelo E, et al. 2019 ESC Guidelines for the management of patients with supraventricular tachycardia. Eur Heart J 2019; 00: 1-66.
• Katritsis DG, Boriani G, Cosio FG, et al. European Heart Rhythm Association (EHRA) consensus document on the management of supraventricular arrhythmias, endorsed by Heart Rhythm Society (HRS), Asia-Pacific Heart Rhythm Society (APHRS), and Sociedad Latinoamericana de Estimulacio´n Cardiaca y Electrofisiologia (SOLAECE). Europace 2017; 19: 465-511.