Medicinsk översikt | Kardiologi

Supraventrikulär takykardi, sinustakykardi


Publicerad den: 2016-01-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Takykardier med frekvens >100 slag/minut som uppstår i förmak, AV-knutan eller His bunt.
  • Vid supraventrikulär takykardi (SVT) är QRS-komplexen vanligtvis smala (≤120 ms breda) och med en regelbunden hjärtrytm, men bredkomplextakykardier förekommer (QRS >120 ms breda).

Epidemiologi

  • Incidens:
    • 35 per 100 000 invånare/år
  • Prevalens
    • 2,25 fall per 1 000 personer
  • Kön:
    • Kvinnor:män cirka 2:1
  • Ålder:
    • Hos personer >65 år är risken 5 gånger så stor jämfört med yngre personer

Etiologi och patogenes

  • Den vanligaste mekanismen är så kallad elektrisk återkoppling eller "reentry", det vill säga bildandet av elektriska rundgångar mellan olika strukturer i hjärtat med olika ledningshastighet och retbarhet, så kallad refraktäritet.
  • Miljöfaktorer kan utlösa arytmin, såsom ischemi eller hypoxi, feber, ökad katekolamininsöndring vid fysisk eller psykisk stress, eller elektrolytstörningar.
  • Vanligen finns ingen bakomliggande hjärtsjukdom, men ischemisk hjärtsjukdom, inflammatoriska hjärtsjukdomar, kronisk lungsjukdom och intoxikationer kan leda till större risk för SVT.
  Indelning av SVT
Grupp

Tillstånd

Atriala takykardier (AT)
  • Sinustakykardi (fysiologisk, inadekvat, SA-nodal återkopplingstakykardi)
  • Fokal AT
  • Multifokal AT
  • Makroåterkopplingstakykardi (typiskt/atypiskt förmaksfladder) 
AV-junktional takykardi
  • AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT, typiskt och atypiskt)
  • Junktional icke-återkopplingstakykardi (ektopisk, fokal, annan) 
Atrioventrikulära återkopplingstakykardier (AVRT)
  • Ortodrom (PJRT, permanent junktional reciprok takykardi)
  • Antidrom (retrograd ledning genom AV-knuta eller annan väg)

ICD-10

  • I47.1 Supraventrikulär takykardi

Anamnes

  • Presentationen av SVT kan variera från asymtomatiska personer till uttalade besvär.
  • Vanliga symtom:
    • Palpitationer
    • Obehag i bröstet
    • Andnöd
    • Yrsel
    • Presynkope
    • Polyuri
  • Ovanligare symtom:
    • Svettningar
    • Illamående
    • Synkope
    • Starka bröstsmärtor
  • Utlösande faktorer:
    • Vila, sömn
    • Under eller efter fysisk aktivitet
    • Emotionell belastning
  • Debut:
    • Plötslig eller långsamt insättande
  • Hjärtfrekvens- och rytm:
    • Uppskattad frekvens
    • Regelbunden eller oregelbunden rytm
  • Slut av palpitationer:
    • Plötsligt eller långsamt
    • Spontant eller genom Valsalvas manöver, läkemedel
  • Sjukhistoria:
    • Ålder vid första episod, antal och frekvens av takykardier
    • Känd hjärtsjukdom, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom, systemisk sjukdom, psykiatrisk sjukdom, elektrolytstörningar
    • Ärftlighet för plötslig hjärtdöd, arytmier eller hjärtsjukdomar
    • Läkemedel
    • Droger

Kliniska fynd

  • Patienten är ofta opåverkad.
  • Hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens, tecken på hjärtsvikt (rassel basala i lungor, ödem, halsvenstas), blåsljud, teecken på KOL/lungemfysem, struma?

Utredning av supraventrikulär takykardi

  • EKG:
    • Anfall med hjärtfrekvens >100 slag/minut där EKG bekräftar att det handlar om en supraventrikulär takykardi
    • Bedömning:
      • Smala/breda QRS-komplex?
        • Breda: ventrikulär takykardi ska uteslutas
      • SVT med regelbunden eller oregelbunden rytm?
      • Plötslig eller smygande debut:
      • Excitation av förmaken
  • Blodprover:
    • Eventuellt Hb (blodstatus), kreatinin/Cystatin C (eGFR), elektrolyter och TSH
  • Ekokardiografi:
    • Bör göras hos alla med SVT
  • Övriga:
    • Långtidsregistrering eller event recorder vid ovanliga episoder
    • Arbetsprov vid SVT under ansträngning eller anginösa symtom

Differentialdiagnoser

  • Paniksyndrom
  • Förmaksflimmer eller -fladder
  • Kammartakykardi

Behandling av supraventrikulär takykardi

  • Möjliga åtgårder:
    • Vagala manövrer
    • Farmakologisk behandling
    • Elkonvertering (särskilt vid hemodynamiskt instabila patienter)
    • Långtidsbehandling/preventiv behandling
    • Kateterablation vid vissa typer av SVT
  • Ring 112 vid hemodynamisk instabilitet. 

Egenbehandling

  • Valsalvamanöver (bäst effekt i halvliggande hållning, till liggande och passiv höjning av benen efteråt):
    • Kan prövas vid alla typer av SVT

Läkemedelsbehandling

  • Vid regelbunden SVT kan adenosin prövas:
    • Bolus 6 mg med fysiologisk salt efteråt
    • Därefer kan 12 mg ges, därefter 18 mg (kan upprepas efter 1 minut)
  • Behandling med betablockerare eller kalciumantagonister (verapamil, diltiazem) vid regelbunden smalkomplex SVT.

Annan behandling

  • Kateterablation vid vissa SVT-former.

Komplikationer

  • Takykardiinducerad kardiomyopati:
    • Reversibel orsak till kardiomyopati till följd av hög hjärtfrekvens
  • Plötslig hjärtdöd:
    • Särskilt vid WPW-syndrom med snabb överledning till ventriklar med ventrikelfladder
    • Risken är liten (<4 per 1000 personår) men kan vara högre i vissa grupper
  • Akut hjärtsvikt.
  • Angina pectoris/hjärtinfarkt.
  • Tromboemboliska händelser/stroke vid förmaksflimmer och -fladder.
  • Behandlingskomplikationer:
    • Adenosin kan vid pre-excitation leda till hjärtstopp
    • Blödning, infektion, AV-block eller perikardeffusion vid behandling

Prognos

  • SVT är generellt sett godartade rytmstörningar.
  • Om det inte föreligger manifest preexcitation (WPW-syndrom), så är risken för plötslig död vid paroxysmal supraventrikulär takykardi mycket liten.

Källor

  • Brugada J, Katritsis D, Arbelo E, et al. 2019 ESC Guidelines for the management of patients with supraventricular tachycardia. Eur Heart J 2019; 00: 1-66.
  • Katritsis DG, Boriani G, Cosio FG, et al. European Heart Rhythm Association (EHRA) consensus document on the management of supraventricular arrhythmias, endorsed by Heart Rhythm Society (HRS), Asia-Pacific Heart Rhythm Society (APHRS), and Sociedad Latinoamericana de Estimulacio´n Cardiaca y Electrofisiologia (SOLAECE). Europace 2017; 19: 465-511.

Annons
Annons
Annons