Supraventrikulär takykardi, sinustakykardi
Bakgrund
- Takykardier med frekvens >100 slag/minut som uppstår i förmak, AV-knutan eller His bunt.
- Vid supraventrikulär takykardi (SVT) är QRS-komplexen vanligtvis smala (≤120 ms breda) och med en regelbunden hjärtrytm, men bredkomplextakykardier förekommer (QRS >120 ms breda).
Epidemiologi
- Incidens:
- 35 per 100 000 invånare/år
- Prevalens
- 2,25 fall per 1 000 personer
- Kön:
- Kvinnor:män cirka 2:1
- Ålder:
- Hos personer >65 år är risken 5 gånger så stor jämfört med yngre personer
Etiologi och patogenes
- Den vanligaste mekanismen är så kallad elektrisk återkoppling eller "reentry", det vill säga bildandet av elektriska rundgångar mellan olika strukturer i hjärtat med olika ledningshastighet och retbarhet, så kallad refraktäritet.
- Miljöfaktorer kan utlösa arytmin, såsom ischemi eller hypoxi, feber, ökad katekolamininsöndring vid fysisk eller psykisk stress, eller elektrolytstörningar.
- Vanligen finns ingen bakomliggande hjärtsjukdom, men ischemisk hjärtsjukdom, inflammatoriska hjärtsjukdomar, kronisk lungsjukdom och intoxikationer kan leda till större risk för SVT.
Grupp | Tillstånd |
Atriala takykardier (AT) |
|
AV-junktional takykardi |
|
Atrioventrikulära återkopplingstakykardier (AVRT) |
|
ICD-10
- I47.1 Supraventrikulär takykardi
Anamnes
- Presentationen av SVT kan variera från asymtomatiska personer till uttalade besvär.
- Vanliga symtom:
- Palpitationer
- Obehag i bröstet
- Andnöd
- Yrsel
- Presynkope
- Polyuri
- Ovanligare symtom:
- Svettningar
- Illamående
- Synkope
- Starka bröstsmärtor
- Utlösande faktorer:
- Vila, sömn
- Under eller efter fysisk aktivitet
- Emotionell belastning
- Debut:
- Plötslig eller långsamt insättande
- Hjärtfrekvens- och rytm:
- Uppskattad frekvens
- Regelbunden eller oregelbunden rytm
- Slut av palpitationer:
- Plötsligt eller långsamt
- Spontant eller genom Valsalvas manöver, läkemedel
- Sjukhistoria:
- Ålder vid första episod, antal och frekvens av takykardier
- Känd hjärtsjukdom, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom, systemisk sjukdom, psykiatrisk sjukdom, elektrolytstörningar
- Ärftlighet för plötslig hjärtdöd, arytmier eller hjärtsjukdomar
- Läkemedel
- Droger
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
Kliniska fynd
- Patienten är ofta opåverkad.
- Hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens, tecken på hjärtsvikt (rassel basala i lungor, ödem, halsvenstas), blåsljud, teecken på KOL/lungemfysem, struma?
Utredning av supraventrikulär takykardi
- EKG:
- Anfall med hjärtfrekvens >100 slag/minut där EKG bekräftar att det handlar om en supraventrikulär takykardi
- Bedömning:
- Smala/breda QRS-komplex?
- Breda: ventrikulär takykardi ska uteslutas
- SVT med regelbunden eller oregelbunden rytm?
- Plötslig eller smygande debut:
- Excitation av förmaken
- Smala/breda QRS-komplex?
- Blodprover:
- Eventuellt Hb (blodstatus), kreatinin/Cystatin C (eGFR), elektrolyter och TSH
- Ekokardiografi:
- Bör göras hos alla med SVT
- Övriga:
- Långtidsregistrering eller event recorder vid ovanliga episoder
- Arbetsprov vid SVT under ansträngning eller anginösa symtom
Differentialdiagnoser
- Paniksyndrom
- Förmaksflimmer eller -fladder
- Kammartakykardi
Behandling av supraventrikulär takykardi
- Möjliga åtgårder:
- Vagala manövrer
- Farmakologisk behandling
- Elkonvertering (särskilt vid hemodynamiskt instabila patienter)
- Långtidsbehandling/preventiv behandling
- Kateterablation vid vissa typer av SVT
- Ring 112 vid hemodynamisk instabilitet.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
Egenbehandling
- Valsalvamanöver (bäst effekt i halvliggande hållning, till liggande och passiv höjning av benen efteråt):
- Kan prövas vid alla typer av SVT
Läkemedelsbehandling
- Vid regelbunden SVT kan adenosin prövas:
- Bolus 6 mg med fysiologisk salt efteråt
- Därefer kan 12 mg ges, därefter 18 mg (kan upprepas efter 1 minut)
- Behandling med betablockerare eller kalciumantagonister (verapamil, diltiazem) vid regelbunden smalkomplex SVT.
Annan behandling
- Kateterablation vid vissa SVT-former.
Komplikationer
- Takykardiinducerad kardiomyopati:
- Reversibel orsak till kardiomyopati till följd av hög hjärtfrekvens
- Plötslig hjärtdöd:
- Särskilt vid WPW-syndrom med snabb överledning till ventriklar med ventrikelfladder
- Risken är liten (<4 per 1000 personår) men kan vara högre i vissa grupper
- Akut hjärtsvikt.
- Angina pectoris/hjärtinfarkt.
- Tromboemboliska händelser/stroke vid förmaksflimmer och -fladder.
- Behandlingskomplikationer:
- Adenosin kan vid pre-excitation leda till hjärtstopp
- Blödning, infektion, AV-block eller perikardeffusion vid behandling
Prognos
- SVT är generellt sett godartade rytmstörningar.
- Om det inte föreligger manifest preexcitation (WPW-syndrom), så är risken för plötslig död vid paroxysmal supraventrikulär takykardi mycket liten.
Källor
- Brugada J, Katritsis D, Arbelo E, et al. 2019 ESC Guidelines for the management of patients with supraventricular tachycardia. Eur Heart J 2019; 00: 1-66.
- Katritsis DG, Boriani G, Cosio FG, et al. European Heart Rhythm Association (EHRA) consensus document on the management of supraventricular arrhythmias, endorsed by Heart Rhythm Society (HRS), Asia-Pacific Heart Rhythm Society (APHRS), and Sociedad Latinoamericana de Estimulacio´n Cardiaca y Electrofisiologia (SOLAECE). Europace 2017; 19: 465-511.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp