Fakta | Kardiologi

Varicer i benen


Uppdaterad den: 2019-04-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Definition

  • Utvidgade, slingrande ytliga vener med insufficienta klaffar benen.
  • Venös insufficiens indelas enligt den internationella CEAP-klassifikationen (Clinical-Etiological-Anatomical-Pathological) där den kliniska delen, C-delen, speglar klinisk allvarlighetsgrad:
    • C1 – Telangiektasier eller retikulära vener (<3 mm i diameter)
    • C2 – Varicer, med eller utan symtom (>3 mm i diameter)
    • C3 – Ödem
    • C4 – Förändringar i hud och subkutan vävnad sekundärt till varicer:
      • C4a – Pigmentering eller eksem
      • C4b – Lipodermatoskleros eller atrophie blanche
    • C5 – Läkt venöst sår
    • C6 – Aktivt venöst sår

Bakgrund och epidemiologi

  • Prevalensen för synliga varicer är upp mot 10–20 % hos män och 25–33 % bland kvinnor, ofta debut i samband med graviditet.

Etiologi och patogenes

  • Multifaktoriell etiologi:
    • Ökat intravenöst tryck som orsakas av långvarigt stående
    • Ökat intraabdominellt tryck till följd av tumör, graviditet, övervikt eller kronisk förstoppning
    • Ärvda och medfödda faktorer.
    • Sekundär shuntning av blod till det ytliga vensystemet orsakad av flödeshinder i det djupa vensystemet, oftast på grund av djup ventrombos
  • Bristande stängning i venklaffar i perforanter eller ytliga vener är den underliggande patofysiologin.

ICD-10

  • I83 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna
    • I83.0 Varicer i nedre extremiteterna med bensår
    • I83.1 Varicer i nedre extremiteterna med inflammation
    • I83.2 Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation
    • I83.9 Varicer i nedre extremiteterna utan uppgift om bensår eller inflammation
  • O22 Venösa komplikationer under graviditeten
    • O22.0 Åderbråck i benen under graviditeten

Anamnes och kliniska fynd

  • Utvidgade slingriga ytliga vener på benen.
  • Symptomen varierar och många patienter är helt utan symtom.
  • Obehag, värk, tyngd- eller tryckkänsla i benet är de vanligaste symtomen och är särskilt framträdande efter att man stått stilla länge, blir ofta värre mot slutet av dagen.
  • Eventuellt klåda från eksemförändringar

Diagnostik och undersökning

  • Om patienten har varicer och hudförändringar är duplex-ultraljud av värde för att bedöma venklaffunktion i de djupa venerna, vena saphena magna och vena saphena parva. 

Differentialdiagnoser

  • Smärtor i benen är vanligt, varicer är vanligt – men inte alltid orsaken till smärtorna.
  • Ortopediska sjukdomar.
  • Arteriell insufficiens.
  • Neuropatier.

Allmänt

  • Varicer med måttliga symtom såsom ödem och tyngdkänsla utan hudförändringar (venös insufficiens grad C1–C3):
    • Symtomen brukar minska med kompressionsstrumpa grad 1–2
    • Det finns ingen medicinsk indikation för kirurgisk behandling:
      • Det är endast en mindre del som utvecklar bensår i framtiden, och man vet inte vilka patienter som gör det
      • Risken för DVT är endast något förhöjd jämfört med övrig befolkning
    • Hänvisning till privat vårdgivare om patienten önskar operation
  • Kirurgisk behandling är indicerat vid hudförändringar och/eller sår (venös insufficens grad C4–C6) och samtidigt påvisad insufficiens i vena magna eller parva:
    • Metoder:
      • Endotermal ablation:
        • Både radiofrekvens- och lasertekniker genomförs med sonder i venerna och destruering av venen med värmebehandling
      • Injektionsbehandling/skumsklerosering:
        • Injektion av ett lokalirriterande ämne i varicerna, ofta i skumform
      • Kirurgisk stripping:
        • Operation med stripping av venen till strax nedanför knäet och lokala resektioner i form av miniincisioner var tidigare standardmetod, men används numera sällan
  • Vid djup venös insufficiens finns ingen etablerad kirurgisk metod. Användning av kompressionsstrumpa grad 2–3 rekommenderas.

Egenbehandling

  • Undvika situationer där man måste stå länge.
  • Undvika åtsittande kläder och liknande som hindrar venös tillbakaströmning.
  • Promenera för att förbättra den venösa tillbakaströmningen genom muskelpumpen.
  • När patienten sitter bör denne vila benen högt, upplagda på en stol/pall.
  • Patienten bör undvika att klia på eventuella eksem.
  • Kompressionsstrumpa brukar minska symtom som ödem och tyngdkänsla:
    • Det saknas dokumentation om effekt av kompressionsstrumpor som behandling för att förhindra bensår
  • Även efter kirurgisk behandling rekommenderas kompressionsstrumpa för att förhindra uppkomst av nya åderbråck.
  • Viktminskning.

 

Förlopp

  • Debuterar ofta hos kvinnor under eller efter graviditet och kan förvärras tiden efter förlossningen.
  • Behöver inte ge annat än kosmetiska besvär.
  • Vissa utvecklar efter hand smärta och känsla av tunga ben, ytliga flebiter, blödningar från åderbråck, ankel- och benödem, eksem eller venösa bensår.

Prognos

  • Oftast ett ofarligt tillstånd.
  • Få utvecklar venösa bensår.

Komplikationer

  • Tillståndet är sällan förbundet med allvarliga komplikationer.

Add heading here...

  • Add content here...

Add heading here...

  • Add content here...

Källor

  • Ekløf B, Rutherford RB, Bergan JJ, et al. Revision of the CEAP classification for chronic venous disorders: Consensus statement. J Vasc Surg 2004; 40: 1248-52
  • Piazza G. Varicose veins. Circulation. 2014 Aug 12. 130 (7):582-7
  • Jones RH, Carek PJ. Management of varicose veins. Am Fam Physician 2008; 78: 1289-94

Annons
Annons
Annons