Varicer i benen
Definition
- Utvidgade, slingrande ytliga vener med insufficienta klaffar benen.
- Venös insufficiens indelas enligt den internationella CEAP-klassifikationen (Clinical-Etiological-Anatomical-Pathological) där den kliniska delen, C-delen, speglar klinisk allvarlighetsgrad:
- C1 – Telangiektasier eller retikulära vener (<3 mm i diameter)
- C2 – Varicer, med eller utan symtom (>3 mm i diameter)
- C3 – Ödem
- C4 – Förändringar i hud och subkutan vävnad sekundärt till varicer:
- C4a – Pigmentering eller eksem
- C4b – Lipodermatoskleros eller atrophie blanche
- C5 – Läkt venöst sår
- C6 – Aktivt venöst sår
Bakgrund och epidemiologi
- Prevalensen för synliga varicer är upp mot 10–20 % hos män och 25–33 % bland kvinnor, ofta debut i samband med graviditet.
Etiologi och patogenes
- Multifaktoriell etiologi:
- Ökat intravenöst tryck som orsakas av långvarigt stående
- Ökat intraabdominellt tryck till följd av tumör, graviditet, övervikt eller kronisk förstoppning
- Ärvda och medfödda faktorer.
- Sekundär shuntning av blod till det ytliga vensystemet orsakad av flödeshinder i det djupa vensystemet, oftast på grund av djup ventrombos
- Bristande stängning i venklaffar i perforanter eller ytliga vener är den underliggande patofysiologin.
ICD-10
- I83 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna
- I83.0 Varicer i nedre extremiteterna med bensår
- I83.1 Varicer i nedre extremiteterna med inflammation
- I83.2 Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation
- I83.9 Varicer i nedre extremiteterna utan uppgift om bensår eller inflammation
- O22 Venösa komplikationer under graviditeten
- O22.0 Åderbråck i benen under graviditeten
Anamnes och kliniska fynd
- Utvidgade slingriga ytliga vener på benen.
- Symptomen varierar och många patienter är helt utan symtom.
- Obehag, värk, tyngd- eller tryckkänsla i benet är de vanligaste symtomen och är särskilt framträdande efter att man stått stilla länge, blir ofta värre mot slutet av dagen.
- Eventuellt klåda från eksemförändringar
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Diagnostik och undersökning
- Om patienten har varicer och hudförändringar är duplex-ultraljud av värde för att bedöma venklaffunktion i de djupa venerna, vena saphena magna och vena saphena parva.
Differentialdiagnoser
- Smärtor i benen är vanligt, varicer är vanligt – men inte alltid orsaken till smärtorna.
- Ortopediska sjukdomar.
- Arteriell insufficiens.
- Neuropatier.
Allmänt
- Varicer med måttliga symtom såsom ödem och tyngdkänsla utan hudförändringar (venös insufficiens grad C1–C3):
- Symtomen brukar minska med kompressionsstrumpa grad 1–2
- Det finns ingen medicinsk indikation för kirurgisk behandling:
- Det är endast en mindre del som utvecklar bensår i framtiden, och man vet inte vilka patienter som gör det
- Risken för DVT är endast något förhöjd jämfört med övrig befolkning
- Patienter med duplexverifierad ytlig venös insufficiens som bedöms orsaka signifikant venös hypertension och som har blödning från varicer, bensår, hudförändringar och/eller symtom som inskränker arbetsförmåga och livskvalitet bör erbjudas eradikering av ytlig venös insufficiens:
- Metoder:Endotermal ablation:
- Både radiofrekvens- och lasertekniker genomförs med sonder i venerna och destruering av venen med värmebehandling
- Injektionsbehandling/skumsklerosering:
- Injektion av ett lokalirriterande ämne i varicerna, ofta i skumform
- Kirurgisk stripping:
- Operation med stripping av venen till strax nedanför knäet och lokala resektioner i form av miniincisioner var tidigare standardmetod, men används numera sällan
- Metoder:Endotermal ablation:
- Vid djup venös insufficiens finns ingen etablerad kirurgisk metod. Användning av kompressionsstrumpa grad 2–3 rekommenderas.
Egenbehandling
- Undvika situationer där man måste stå länge.
- Undvika åtsittande kläder och liknande som hindrar venös tillbakaströmning.
- Promenera för att förbättra den venösa tillbakaströmningen genom muskelpumpen.
- När patienten sitter bör denne vila benen högt, upplagda på en stol/pall.
- Patienten bör undvika att klia på eventuella eksem.
- Kompressionsstrumpa brukar minska symtom som ödem och tyngdkänsla:
- Det saknas dokumentation om effekt av kompressionsstrumpor som behandling för att förhindra bensår
- Även efter kirurgisk behandling rekommenderas kompressionsstrumpa för att förhindra uppkomst av nya åderbråck.
- Viktminskning.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Förlopp
- Debuterar ofta hos kvinnor under eller efter graviditet och kan förvärras tiden efter förlossningen.
- Behöver inte ge annat än kosmetiska besvär.
- Vissa utvecklar efter hand smärta och känsla av tunga ben, ytliga flebiter, blödningar från åderbråck, ankel- och benödem, eksem eller venösa bensår.
Prognos
- Oftast ett ofarligt tillstånd.
- Få utvecklar venösa bensår.
Komplikationer
- Tillståndet är sällan förbundet med allvarliga komplikationer.
Källor
- Ekløf B, Rutherford RB, Bergan JJ, et al. Revision of the CEAP classification for chronic venous disorders: Consensus statement. J Vasc Surg 2004; 40: 1248-52
- Piazza G. Varicose veins. Circulation. 2014 Aug 12. 130 (7):582-7
- Jones RH, Carek PJ. Management of varicose veins. Am Fam Physician 2008; 78: 1289-94
- Nationellt vårdprogram för venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår. Nationellt kliniskt kunskapsstöd (hämtad 2022-08-04)
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Registreringen av hjärtinfarktpatienter över 80 år behöver bli bättre
Allt fler håller sig friska långt upp i åren och det är viktigt att en så stor andel som möjligt av de som insjuknar i hjärtinfarkt registreras i det nationella kvalitetsregistret för hjärtinfarktvård, RIKS-HIA. Andelen av patienter som registrerats i RIKS-HIA ligger lä...
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Rapportering från ESC 2022
För första gången sedan COVID-19 pandemin kunde ESC hålla sin årliga kongress ”in real life” och den genomfördes i år i varma Barcelona. De nya reglerna för air condition satte flera av deltagarna på prov, inte minst deltagarna med traditionell klädsel i form av slips o...