Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Bakgrund
- Kammartakykardi eller ventrikeltakykardi (VT):
- En arytmi som definieras som ≥3 på varandra följande ventrikulära extrasystolier med ursprung i ventrikeln och en kammarfrekvens >100 slag/min
- Ursprunget i ventrikeln gör att VT kännetecknas av en takykardi med breda QRS-komplex (≥120 ms)
- Indelning baserad på duration:
- Ihållande VT:
- ≥30 sekunder
- Icke-ihållande VT:
- <30 sekunder
- Ihållande VT:
- Ventrikelflimmer:
- En allvarlig arytmi med oregelbunden aktivering av ventriklarna som resulterar i en mycket hög kammarfrekvens
- De ineffektiva kontraktionerna leder till cirkulationsstopp och leder till döden
Epidemiologi
- Prevalensen av VT ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer.
- Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.
- Män drabbas oftare av VT än kvinnor till följd av högre förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos män.
Etiologi och patogenes
Etiologi
- Ischemisk hjärtsjukdom (vanligast).
- Strukturella hjärtsjukdomar
- Dilaterad kardiomyopati
- Hypertrofisk kardiomyopati
- Arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC)
- Infiltratieve hjärtsjukdomar såsom sarkoidos
-
Medfödda hjärtfel:
- Även kirurgi vid medfödda hjärtfel kan senare leda till VT
- Medfödda jonkanalsjukdomar:
- Natriumkanalsjukdomar:
- Kaliumkanalsjukdomar:
- Långt QT-syndrom
- Kort QT-syndrom
- Kalciumkanalsjukdomar:
- Katekolaminerg polymorf VT (CPVT)1
- Inflammation:
- Myokardit
- Biverkningar av antiarytmika:
- Till exempel QT-förlängning vid klass 3 antiarytmika
- Elektrolytrubbningar:
- Till exempel hypokalemi
- Droger/intoxikationer:
- Till exempel kokain
- Till exempel digitalisintoxikation
- Idiopatisk VT utan strukturell hjärtsjukdom:
- Utgör cirka 10 %
- Idiopatisk VT från höger (RVOT, vanligt) eller vänster kammares utflödestrakt (LVOT, ovanligt)
- Fascikulär VT
Patogenes
- Ihållande VT är den vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd genom övergång till ventrikelflimmer.
- Plötslig hjärtdöd står för cirka 25 % av all kardiovaskulär dödlighet.
ICD-10
- I47 Paroxysmal ventrikulär takykardi
Anamnes
- Aktuella symtom:
- Ibland inga symtom
- Hjärtklappning, palpitationer (plötslig debut)
- Angina pectoris
- Dyspné
- Nedsatt fysisk arbetsförmåga
- Presynkope (beskrivs ofta som yrsel) och synkope
- Arbetsrelaterad VT (i samband med fysisk aktivitet eller stress)
- Tidigare eller nuvarande sjukdomar:
- Tidigare aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, såsom tidigare angina pectoris eller hjärtinfarkt
- Kardiomyopati
- Hjärtinfarkt
- Andra fall av plötslig hjärtdöd i släkten
- Kända arytmier
- Kända hjärtfel
- Elektrolytrubbningar
- Alkoholöverkonsumtion, droger
- Läkemedel (till exempel diuretika, antiarytmika och digitalis)
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
Kliniska fynd
- Hjärtfrekvens:
- >100 slag/min under en pågående ventrikeltakykardi
- Blodtryck:
- Eventuellt hypotension
- Tecken på nedsatt cirkulation kan inte användas för att skilja mellan SVT och VT
- Lungödem, takypné.
- Tecken på nedsatt perfusion:
- Blekhet
- Kallsvett
- Auskultation av hjärttoner/blåsljud:
- Växlande höjd av den första hjärttonen
- Intermittenta tydliga pulsationer i jugularvenen till följd av kontraktion av förmaken mot stängda trikuspidalisklaffar
Utredning av ventrikeltakykardi, kammartakykardi
- Diagnosen ställs med hjälp av EKG (12 avledningar, se även EKG):
- Kammarfrekvens >100 slag/minut
- ≥3 på varandra följande ventrikulära extrasystolier
- Breddökat QRS-komplex med ventrikulärt ursprung
- Provtagning:
- Elektrolyter (Na, K, Ca)
- Eventuellt läkemedelskoncentration, till exempel digitalis
- NT-proBNP vid misstanke om hjärtsvikt
- Långtidsregistrering av EKG kan behövas.
- Ekokardiografi rekommenderas för att bedöma om en strukturell hjärtsjukdom föreligger och för att bedöma vänster kammares funktion.
Differentialdiagnoser
- Breddökade takykardier kan delas in i:
- Ventrikulär takykardi (VT)
- Supraventrikulär takykardi (SVT) med aberrant överledning eller skänkelblock
- Supraventrikulär takykardi (SVT) med breddökat QRS-komplex genom accessorisk ledningsbana (WPW-syndrom)
Behandling av ventrikeltakykardi, kammartakykardi
- Basen i behandlingen är att behandla bakomliggande sjukdomar:
- Akut försämring och progression av den bakomliggande sjukdomen bör undvikas
- Läkemedel som kan ge VT bör sättas ut och elektrolytrubbningar ska korrigeras
- Övrig terapi individualiseras och kan bestå av:
- Farmakologiska åtgärder
- Defibrillatorer
- Interventionella åtgärder
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
Akutbehandling
- Behandlingen beror på grad av hemodynamisk instabilitet:9
- Vid hemodynamisk instabilitet rekommenderas elkonvertering
- Vid stabil VT kan läkemedel såsom amiodaron eller gilurytmal användas
- Akut koronarangiografi bör övervägas
- Vid kammarflimmer behövs förutom hjärt-lungräddning även omedelbar elkonvertering.
Läkemedelsbehandling
- I samråd med kardiologi.
- Endast betablockerare har en påvisbar effekt på prognosen.
- Antiarytmika har ingen påvisbar gynnsam effekt på prognosen, men de kan minska antal VT-episoder och därmed ge symtomlindring.
Annan behandling
- ICD.
- Kateterablation.
Komplikationer
- Synkope.
- Plötslig hjärtdöd.
- Biverkningar av antiarytmika eller ICD-behandling.
Prognos
- Idiopatisk VT utan strukturell hjärtsjukdom har en god prognos.
- Icke-ihållande VT de första dagarna efter en hjärtinfarkt har inte koppats till en sämre prognos men om det sker senare i förloppet är icke-ihållande VT associerad med ökad sjuklighet och dödlighet.
- Ihållande VT hos personer med strukturell hjärtsjukdom har en sämre prognos med ökad risk för plötslig hjärtdöd.
Källor
- Al-Khatib SM, Stevenson WG, Ackerman MJ, et al. 2017 AHA/ACC/HRS guideline for management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death: Executive summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines and the Heart Rhythm Society. Heart Rhythm. 2018;15(10):e190-e252.
- Priori S, Blomstrom-Lundqvist C, Mazzanti A, et al. 2015 ESC Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death. Eur Heart J 2015; 36: 2793-2867.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp