Medicinsk översikt | Kardiologi

Ventrikeltakykardi, kammartakykardi


Uppdaterad den: 2020-12-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Kammartakykardi eller ventrikeltakykardi (VT):
    • En arytmi som definieras som ≥3 på varandra följande ventrikulära extrasystolier med ursprung i ventrikeln och en kammarfrekvens >100 slag/min
    • Ursprunget i ventrikeln gör att VT kännetecknas av en takykardi med breda QRS-komplex (≥120 ms)
  • Indelning baserad på duration:
    • Ihållande VT:
      • ≥30 sekunder
    • Icke-ihållande VT:
      • <30 sekunder
  • Ventrikelflimmer:
    • En allvarlig arytmi med oregelbunden aktivering av ventriklarna som resulterar i en mycket hög kammarfrekvens
    • De ineffektiva kontraktionerna leder till cirkulationsstopp och leder till döden

Epidemiologi

  • Prevalensen av VT ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer.
  • Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.
  • Män drabbas oftare av VT än kvinnor till följd av högre förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos män.

Etiologi och patogenes

Etiologi

  • Ischemisk hjärtsjukdom (vanligast).
  • Strukturella hjärtsjukdomar
    • Dilaterad kardiomyopati
    • Hypertrofisk kardiomyopati
    • Arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC)
    • Infiltratieve hjärtsjukdomar såsom sarkoidos
    • Medfödda hjärtfel:
      • Även kirurgi vid medfödda hjärtfel kan senare leda till VT
  • Medfödda jonkanalsjukdomar:
    • Natriumkanalsjukdomar:
      • Brugadas syndrom
      • Långt QT-syndrom
    • Kaliumkanalsjukdomar:
      • Långt QT-syndrom
      • Kort QT-syndrom
    • Kalciumkanalsjukdomar:
      • Katekolaminerg polymorf VT (CPVT)1
  • Inflammation:
    • Myokardit
  • Biverkningar av antiarytmika:
    • Till exempel QT-förlängning vid klass 3 antiarytmika
  • Elektrolytrubbningar:
    • Till exempel hypokalemi
  • Droger/intoxikationer:
    • Till exempel kokain
    • Till exempel digitalisintoxikation
  • Idiopatisk VT utan strukturell hjärtsjukdom:
    • Utgör cirka 10 %
    • Idiopatisk VT från höger (RVOT, vanligt) eller vänster kammares utflödestrakt (LVOT, ovanligt)
    • Fascikulär VT

Patogenes

  • Ihållande VT är den vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd genom övergång till ventrikelflimmer.
  • Plötslig hjärtdöd står för cirka 25 % av all kardiovaskulär dödlighet.

ICD-10

  • I47 Paroxysmal ventrikulär takykardi

Anamnes

  • Aktuella symtom:
    • Ibland inga symtom
    • Hjärtklappning, palpitationer (plötslig debut)
    • Angina pectoris
    • Dyspné
    • Nedsatt fysisk arbetsförmåga
    • Presynkope (beskrivs ofta som yrsel) och synkope 
    • Arbetsrelaterad VT (i samband med fysisk aktivitet eller stress)
  • Tidigare eller nuvarande sjukdomar:
    • Tidigare aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, såsom tidigare angina pectoris eller hjärtinfarkt
    • Kardiomyopati
    • Hjärtinfarkt
    • Andra fall av plötslig hjärtdöd i släkten
    • Kända arytmier
    • Kända hjärtfel
    • Elektrolytrubbningar
    • Alkoholöverkonsumtion, droger
    • Läkemedel (till exempel diuretika, antiarytmika och digitalis)

Kliniska fynd

  • Hjärtfrekvens:
    • >100 slag/min under en pågående ventrikeltakykardi
  • Blodtryck:
    • Eventuellt hypotension
    • Tecken på nedsatt cirkulation kan inte användas för att skilja mellan SVT och VT
  • Lungödem, takypné.
  • Tecken på nedsatt perfusion:
    • Blekhet 
    • Kallsvett
  • Auskultation av hjärttoner/blåsljud:
    • Växlande höjd av den första hjärttonen
    • Intermittenta tydliga pulsationer i jugularvenen till följd av kontraktion av förmaken mot stängda trikuspidalisklaffar

Utredning av ventrikeltakykardi, kammartakykardi

  • Diagnosen ställs med hjälp av EKG (12 avledningar, se även EKG):
    • Kammarfrekvens >100 slag/minut
    • ≥3 på varandra följande ventrikulära extrasystolier
    • Breddökat QRS-komplex med ventrikulärt ursprung
  • Provtagning:
    • Elektrolyter (Na, K, Ca)
    • Eventuellt läkemedelskoncentration, till exempel digitalis
    • NT-proBNP vid misstanke om hjärtsvikt
  • Långtidsregistrering av EKG kan behövas.
  • Ekokardiografi rekommenderas för att bedöma om en strukturell hjärtsjukdom föreligger och för att bedöma vänster kammares funktion.

Differentialdiagnoser

  • Breddökade takykardier kan delas in i:
    • Ventrikulär takykardi (VT)
    • Supraventrikulär takykardi (SVT) med aberrant överledning eller skänkelblock
    • Supraventrikulär takykardi (SVT) med breddökat QRS-komplex genom accessorisk ledningsbana (WPW-syndrom)

Behandling av ventrikeltakykardi, kammartakykardi

  • Basen i behandlingen är att behandla bakomliggande sjukdomar:
    • Akut försämring och progression av den bakomliggande sjukdomen bör undvikas
    • Läkemedel som kan ge VT bör sättas ut och elektrolytrubbningar ska korrigeras
  • Övrig terapi individualiseras och kan bestå av:
    • Farmakologiska åtgärder
    • Defibrillatorer
    • Interventionella åtgärder

Akutbehandling

  • Behandlingen beror på grad av hemodynamisk instabilitet:9
    • Vid hemodynamisk instabilitet rekommenderas elkonvertering
    • Vid stabil VT kan läkemedel såsom amiodaron eller gilurytmal användas
    • Akut koronarangiografi bör övervägas
  • Vid kammarflimmer behövs förutom hjärt-lungräddning även omedelbar elkonvertering.

Läkemedelsbehandling

  • I samråd med kardiologi.
  • Endast betablockerare har en påvisbar effekt på prognosen.
  • Antiarytmika har ingen påvisbar gynnsam effekt på prognosen, men de kan minska antal VT-episoder och därmed ge symtomlindring.

Annan behandling

  • ICD.
  • Kateterablation.

Komplikationer

  • Synkope.
  • Plötslig hjärtdöd.
  • Biverkningar av antiarytmika eller ICD-behandling.

Prognos

  • Idiopatisk VT utan strukturell hjärtsjukdom har en god prognos.
  • Icke-ihållande VT de första dagarna efter en hjärtinfarkt har inte koppats till en sämre prognos men om det sker senare i förloppet är icke-ihållande VT associerad med ökad sjuklighet och dödlighet.
  • Ihållande VT hos personer med strukturell hjärtsjukdom har en sämre prognos med ökad risk för plötslig hjärtdöd.

Källor

  • Al-Khatib SM, Stevenson WG, Ackerman MJ, et al. 2017 AHA/ACC/HRS guideline for management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death: Executive summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines and the Heart Rhythm Society. Heart Rhythm. 2018;15(10):e190-e252.
  • Priori S, Blomstrom-Lundqvist C, Mazzanti A, et al. 2015 ESC Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death. Eur Heart J 2015; 36: 2793-2867.

Annons
Annons
Annons