Enligt Socialstyrelsen är KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, idag den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Dessutom lyfter Anne Lindberg, docent och överläkare vid lungkliniken på Sunderby sjukhus i Luleå samt universitetslektor vid Umeå universitet, fram det stora mörkertalet.

– Underdiagnostiken är betydande vilket medför ett omfattande mörkertal. Dessutom är det svårt att urskilja KOL som bidragande dödsorsak i registerdata, eftersom sjukdomen kan följas av andra åkommor, säger hon.

Uppskattningsvis är mindre än en tredjedel av alla individer som uppfyller lungfunktionsnedsättning motsvarande KOL identifierade inom sjukvården.

Höga vårdkostnader

Omkring hälften av KOL-patienterna lider även av hypertoni, en tredjedel av hjärtsvikt och en av fyra ischemisk hjärtsjukdom. Även ångest och depression är vanligt hos patientgruppen. Det visar nyligen publicerade svenska data. Samsjuklighet och komplikationer vid KOL leder till hög vårdkonsumtion.

– Idag betraktas KOL som ett heterogent syndrom som består av varierande komponenter. Sjukdomsuttrycket skiljer sig därför mellan olika individer, säger Anne Lindberg.

I en studie tittade Socialstyrelsen på den årliga vårdkostnaden per KOL-patient. Resultatet visade på höga kostnader vilka skulle kunna minska genom att följa myndighetens rekommendationer.

– Vi bedömer att tillgången till vård med interprofessionell samverkan hos en astma- och KOL-mottagning kan innebära besparingar på 10 000 till 15 000 kronor per patient och år, säger Elisabeth Eidem, projektledare på Socialstyrelsen.

Hon understryker dock att patienterna i denna studie var allvarligare sjuka än en genomsnittlig KOL-patient. Samtidigt visar nya data att samtliga centrala rekommendationer vid KOL-vård leder till besparingar på sikt.

Minska antalet exacerbationer vid KOL

Enligt de ekonomiska bedömningarna kommer det till en början att innebära ökade kostnader att följa riktlinjerna för vård vid KOL. Men redan efter ett par år från det att riktlinjerna trätt i kraft, och förutsatt att de följs, verkar det kunna löna sig att ha satsat på KOL-vården. Trots att det innebär att fler kommer diagnostiseras, få vård och behandling. Förklaringen är att den kostnadskrävande vården för de senare stadierna av sjukdomen då kommer minska.

Idag blir nämligen allt för många KOL-patienter diagnostiserade i ett sent i sjukdomsförlopp – oftast har lungfunktionen hunnit reducerats till 50 procent av normalvärdet. Svåra försämringsperioder, exacerbationer, beräknas kosta sjukvården många miljoner varje år.

– Baserat på olika studier fördes ett resonemang om effekten av att minska antalet exacerbationer hos personer med KOL, då det genererar stora vårdkostnader. Baserat på att cirka 40 procent av merkostnaden för patienter med KOL utgörs av exacerbationer innebär det att 14 000 kr per år och KOL-patient gäller vård vid exacerbationer, säger Elisabeth Eidem och fortsätter:

– För varje procent som antalet exacerbationer kan minskas innebär det en besparing. Denna skattning gjordes för att påvisa att de ökade kostnaderna för fler återbesök och bättre uppföljning kan kompenseras om patienterna får bättre sjukdomskontroll och mindre exacerbationer.

Enligt de nationella riktlinjerna, som Socialstyrelsen har sett över och uppdaterat under 2017, är det därför av största vikt att vid minsta misstanke om KOL utför en spirometri. Alla patienter som söker en sjukvårdsinrättning med luftvägssymtom ska dessutom få göra en spirometri. Ännu en åtgärd är att satsa på astma- och KOL-mottagningar då det har visat sig att patienter med tillgång till dessa mottagningar blir bättre behandlade och får färre förvärringsepisoder.

Astma och KOL i olika landsting

Under 2018 kommer Socialstyrelsen att genomföra en utvärdering av vården vid astma och KOL för att ta reda på hur den fungerar runt om i landet.

– Utgångspunkten för utvärderingen är följsamheten till de nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL, men även andra aspekter av vården vid astma respektive KOL kommer att belysas. I utvärderingen kommer vi att kunna se på landstingens och regionernas följsamhet till rekommendationerna, bland annat uppföljning med spirometri, säger Elisabeth Eidem.

I utvärderingen kommer myndigheten samla information både via olika register men också genom enkäter till:

• Landstings-och regionledningar angående hur de tagit emot riktlinjerna.
• Kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm.
• Primärvård.
• Barn- och ungdomsmedicinska kliniker.
• Berörda sjukhuskliniker.

Socialstyrelsens nationella utvärdering av vården vid astma och KOL väntas publiceras i december 2018/januari 2019.