Bröstcancer under ASCO – det här minskar återfallsrisken hos högriskpatienter

– Jag tittade uteslutande på det som mitt team jobbar med. Det vill säga bröst- och GI-cancer. Det presenterades förstås en massa nyheter, men det var en som var av särskilt stor betydelse och som var nummer ett på Plenary Session, säger Leif Klint, överläkare på onkologiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Under Plenary Session presenteras de som arrangörerna har valt ut som de fem största cancernyheterna från året. I år var resultat från OlympiA-studien en av dem. I studien har ett nytt preparat testats hos bröstcancerpatienter med BRCA-mutation, vilka fem till tio procent av alla med bröstcancer har. Mutationen innebär en mycket stor risk för att utveckla bröstcancer, men även äggstockscancer. I studien tittade man på bröstcancerpatienter som genomgått operation och cellgiftsbehandling. Därefter lottades patienterna till att antingen få placebo eller parp-hämmaren olaparib, som är riktad mot mutationen, under ett års tid.

– De som fick parp-hämmaren hade klart minskad återfallsrisk, vilket bekräftar resultaten från tidigare studier. Det kommer att ändra våra behandlingsrutiner. Inom ett år skulle jag tro att vi kan få till ett godkännande i Sverige så våra patienter kan få behandlingen, säger Leif Klint.

LÄS ÄVEN: Så kan bröstcancervården bli mer jämlik

God effekt vid avancerad magsäckscancer

Ett annan resultat som, trots relativt tidigt skede, intresserade Leif Klint och hans team var från den så kallade Fight-studien. Den omfattar patienter med lokalt avancerad eller metastaserad magsäckscancer som har en FGFR2-mutation och inte går att operera. I studien tittade man på effekten av målsökande bemaritizumab tillsammans med cytostatika, vilket jämfördes med bara cytostatikabehandling.

– Den nya behandlingen gav betydligt bättre effekt. Det var ett intressant resultat. Vi hade tidigare fått förfrågan om att gå med i en större studie och när vi fick se bilderna på ASCO så bestämde vi oss. Vi såg potentialen som läkemedlet skulle kunna ha och då blev vi intresserade av att gå med, säger Leif Klint.

En “mirakelmedicin” tillgänglig för svenska patienter

Under fjolårets ASCO var det en nyhet om tjock- och ändtarmscancer som lyftes fram som en av de största under 2020. Det gällde resultaten från Keynote-177-studien som innebar att man i USA hade fått börja använda immunterapi till patienter med MSI-high-tumör. Vid den tidpunkten hade Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ännu inte godkänt denna behandlingsindikation till de här patienterna. I en intervju spekulerade Leif Klint då att detta kan bli aktuellt för svenska patienter inom ett år. Så blev det mycket riktigt och ett godkännande från NT-rådet kom den 24 maj 2021.

– Det blev godkänt för alla patienter med den tumören. Vi jublade när vi fick höra det. Det här kan vara en mirakelmedicin för ett flertal av de här patienterna. Senast idag träffade jag en patient född -80 som tidigare hade valt att själv betala för delar av den här behandlingen. Jag kan säga att hon idag hade varit död om hon inte hade fått den, säger Leif Klint.