Där pågår flest vs färst kliniska cancerstudier
Det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna när det gäller tillgång till cancerläkemedel. Detta gäller både nya läkemedel under utveckling, där det finns olika tillgång till att delta i kliniska studier, och redan godkända läkemedel. Det visar resultat från studier som presenterades vid cancerkongressen ESMO i år.

Att tillgången till cancerläkemedel ser så olika ut i Europa beror på stora skillnader i hur mycket pengar länderna lägger på läkemedel och forskning. Länderna i Västeuropa gör fler kliniska studier för ny cancerbehandling än länder i östra och centrala Europa, visar
de aktuella studierna.
Kliniska studier innebär att cancerpatienter potentiellt har tillgång till behandling tidigare, eftersom de inte behöver vänta på att läkemedlet ska godkännas. Dessutom får deltagarna ytterligare uppföljning.
En analys gällande omfattningen av pågående kliniska studier i olika länder visar på stora skillnader i tillgång till ny behandling, beroende på var patienterna bor.
Där pågår det flest kliniska studier inom onkologi
Forskarna bakom studien använde sig av Clinicaltrials.gov-databasen för att ta reda på hur många kliniska prövningar på vuxna med tumörer som gjordes mellan 2009 och 2019.
Genom att analysera antalet försök i 34 europeiska länder kunde forskaren avslöja stora skillnader. Albanien hade det lägsta antalet aktiva kliniska prövningar för cancer (0,14 kliniska prövningar per 100 000 invånare) medan Belgien hade det högsta antalet (11,06 per 100 000).
Stor ökning av studier i tidig fas
Ytterligare resultat visade att det totala antalet kliniska prövningar inom onkologi som genomfördes i europeiska länder ökade med 33 procent mellan 2010 och 2018. Det var en betydligt större ökning av försök i tidig fas (61 procent ökning av fas I-II-studier) än försök i sen fas (7 procent ökning av fas II-III-studier).
– Ett högre antal fas I-studier är ett tecken på mer aktiv forskning som pågår i ett visst land, med lämplig infrastruktur och nödvändiga incitament för att genomföra kliniska prövningar, säger Thomas Cerny, professor i medicinsk onkologi vid universitetet i Bern, Schweiz och medlem av ESMO Principles of Clinical Trials and Systemic Therapy Faculty, i ett pressmeddelande.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Skillnaderna är inte relaterade till sjukdomsbördan
Den hälsoekonomiska analys som presenterades under kongressen visade att rika europeiska länder spenderade tio gånger så mycket som fattiga länder per capita på cancerläkemedel under 2018. Således följer detta samma mönster som för kliniska studier. Professor Nils Wilking från Karolinska Institutet är försteförfattare av rapporten.
– Vi finner att skillnaderna huvudsakligen är relaterade till ländernas ekonomiska situation och inte till sjukdomsbördan i det representativa landet, säger Nils Wilking, i pressmeddelandet.
I analysen har de tittat på hur mycket 31 länder i EU samt Island, Norge, Schweiz och Storbritannien spenderat på cancerbehandling 2018.
- Tyskland, Österrike och Schweiz spenderade mest pengar, från 90 till 180 euro per capita.
- Lettland, Tjeckien och Polen spenderade minst pengar, mellan 13 och 16 euro per capita.
Den största skillnaden sågs för immunoonkologiska cancerläkemedel.
Cancerläkemedel godkända inom den kliniska vardagen
Vidare finns det stora skillnader i hur fort nya cancerläkemedel godkänns i olika länder. Som NetdoktorPro tidigare har skrivit om kan det vara frustrerande för läkare och patienter.
– Jag tycker personligen att den stora utmaningen är att hitta ett sätt att snabbare få läkemedel godkända inom den kliniska vardagen. Om det till exempel kommer ett nytt spännande resultat från en randomiserad studie som påvisar mycket goda resultat av ett nytt bröstcancerläkemedel så tar det ofta en evig tid innan det blir tillgängligt i den kliniska vardagen, säger Leif Klint, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i en intervju.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- ESMO - https://www.esmo.org/newsroom/press-office/esmo2020-access-cancer-medicines-clinical-trials-variations-europe
Källor
-
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancertypen bland kvinnor, både globalt och i Sverige. Parallellt med en ökande incidens har prognosen under de senaste decennierna förbättrats. Tidigare upptäckt, förbättrade behandlingsmetoder och multidisciplinära behandlingsteam är några av faktorerna bakom detta.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
ASCO 2023: Fyra forskningsnyheter om lungcancer
Under American Society of Clinical Oncology (ASCO) 2023 presenterades ett antal forskningsresultat gällande lungcancer. Här har NetdoktorPro:s medicinska chef Mats Halldin listat fyra forskningsnyheter om cancerformen.
-
ASCO GU 2023 på 1 minut med professor Börje Ljungberg
Här sammanfattar Börje Ljungberg, professor i urologi vid Umeå universitet, de viktigaste punkterna han tog med sig från ASCO GU 2023.
-
ASCO GU: Precisionsmedicin är på väg inom prostatacancer
Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare vid Skåne universitetssjukhus sammanfattar.
-
ASCO GU och urinblåsecancer: ”Ganska fattigt på nyheter”
Det var relativt få “kioskvältare” avseende behandling av urinblåsecancer under ASCO GU 2023.
-
ASCO GU: ”Stort intresse för behandling av njurcancer”
Börje Ljungberg, professor i urologi vid Umeå universitet var på plats under ASCO GU 2023.