Dödlighet i tarmcancer kan förhindras med screening
Årligen insjuknar cirka 6 000 personer i Sverige i tarmcancer och nästan hälften av dem avlider på grund av sjukdomen. Rolf Hultcrantz, professor i gastroenterologi och hepatologi vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset, är övertygad om att ett införande av tarmcancerscreening kan reducera dödligheten och därmed öka överlevnaden av sjukdomen.
Lär dig mer om skelettmetastaser
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.
– En viktig faktor för progonsen är i vilket skede sjukdomen upptäcks. Genom screening kan man tidigare upptäcka förstadiet till tarmcancer vilket i sin tur ökar chansen att överleva avsevärt, säger Rolf Hultcrantz, i en intervju med Netdoktor.
Just nu ligger ett förslag på en studiebeskrivning om tarmcancerscreening på Socialdepartements bord. Förslaget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Regionala Cancercentrum, RCC, på uppdrag av Socialdepartementet.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
200 000 svenskar ska delta i studien kring tarmcancerscreening
Beviljas studien är det Rolf Hultcrantz och hans forskarkollegor som ansvarar för screeningen av 200 000 svenskar i åldern 59-62 år. Studien beräknas pågå i 15 år och kosta cirka 115 miljoner kronor. Målet är att studera om tarmcancerscreening påverkar dödligheten i tarmcancer och vilken metod som är lämpligast att använda.
Rolf Hultcrantz och hans kollegor föreslår att man använder två olika screeningmetoder och en kontrollgrupp.
– Vi räknar med att 20 000 personer ska undersökas med koloskopi, 60 000 personer ska inbjudas till undersökning av avföringsprov och 120 000 personer ska ingå i en kontrollgrupp som endast informeras via dagspress om att studien pågår, berättar Hultcrantz.
Kurs: Immunterapi vid lungcancer
Ta del av en unik fortbildning om immunterapi vid lungcancer och få kunskap om nya behandlingsalternativ.
Tarmcancerscreening ingen ny metod
Tarmcancer upptäcks av patienter på två sätt, antingen genom att de får förändrade avföringsvanor eller blodbrist och yrsel. Men dessa symtom kommer relativit sent i sjukdomsförloppet och kan förväxlas med andra tillstånd, inte sällan med till exempel hemorrojder (medicinsk översikt).
– Tarmcancerscreeening är ingen ny metod, men vi har dock varit sena med att införa det i Sverige. Övriga Europa har sagt att metoden är bra, säger Hultcrantz.
Faktum är att redan 2003 antog EU en rekommendation om tarmcancerscreening (kolorektalcancerscreening) och det är infört i bland annat Storbritannien, Finland och i delar av Italien, Frankrike och Holland.
– Det finns olika undersökningsmetoder vad gäller screening och när vi tittade på detta 2007 ville vi mer kunskap om de olika metoderna innan vi kunde rekommendera en allmän screening i Sverige, säger Lena Weilandt, enhetschef nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.
– Vi uppmanade dock landsting att genomföra studier för att få underlag inför en eventuell rekommendation och i Stockholm har man sedan 2008 erbjudit allmän screening för tarmcancer, vilket vi tycker är jättebra. Men screening för en population ställer höga krav på sjukvården och då måste vi ha mer kunskap om de olika metoderna innan vi kan fatta ett väl underbyggt beslut, avslutar Weilandt.
Huruvida en allmän screening för tarmcancer införs, återstår, men Rolf Hultcrantz och hans kollegor anser att det är viktigt att landstingen är med på detta och att allmänheten som blir kallade till screening deltar.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
IPÖ ger information om spridd bröstcancer
Idag saknas information om patienter med spridd bröstcancer i det nationella bröstcancerregistret. Men nu är detta på gång, beskriver Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping, tillika ordförande i arbetsgruppen för Individuell patientöversikt (IPÖ) Bröstcancer.
-
Patientversion av nationella vårdprogrammet bröstcancer
“Det här är en viktig insats eftersom den ger möjlighet till patienter att förstå vad som ligger till grund för behandlingsbeslut och rekommendationer”, säger Antonios Valachis, överläkare vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro samt regional representant i vårdprogramgruppen för bröstcancer.
-
Följ fem patientfall om njurcancer i ny fortbildning
“Vårt sätt att tänka kring behandling vid metastaserad njurcancer har ändrats tydligt senaste åren och året, och därför är utbildningen högaktuell”, säger Magnus Lindskog, docent och överläkare i urologisk onkologi.
-
Progesteronreceptorhämmare kan minska risken för agressiv bröstcancer
Forskare från bland annat Karolinska Institutet har funnit ett nytt typ av läkemedel med potential att minska risken för aggressiv bröstcancer.
-
Ännu ett läkemedel mot bröstcancer subventioneras från maj
Från och med första 1 maj ska en tilläggsbehanlding till de aktiva substanserna trastuzumab och kapecitabin ingå i högkostnadsskyddet. Det enligt beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.