Dödlighet i tarmcancer kan förhindras med screening
Årligen insjuknar cirka 6 000 personer i Sverige i tarmcancer och nästan hälften av dem avlider på grund av sjukdomen. Rolf Hultcrantz, professor i gastroenterologi och hepatologi vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset, är övertygad om att ett införande av tarmcancerscreening kan reducera dödligheten och därmed öka överlevnaden av sjukdomen.
– En viktig faktor för progonsen är i vilket skede sjukdomen upptäcks. Genom screening kan man tidigare upptäcka förstadiet till tarmcancer vilket i sin tur ökar chansen att överleva avsevärt, säger Rolf Hultcrantz, i en intervju med Netdoktor.
Just nu ligger ett förslag på en studiebeskrivning om tarmcancerscreening på Socialdepartements bord. Förslaget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Regionala Cancercentrum, RCC, på uppdrag av Socialdepartementet.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
200 000 svenskar ska delta i studien kring tarmcancerscreening
Beviljas studien är det Rolf Hultcrantz och hans forskarkollegor som ansvarar för screeningen av 200 000 svenskar i åldern 59-62 år. Studien beräknas pågå i 15 år och kosta cirka 115 miljoner kronor. Målet är att studera om tarmcancerscreening påverkar dödligheten i tarmcancer och vilken metod som är lämpligast att använda.
Rolf Hultcrantz och hans kollegor föreslår att man använder två olika screeningmetoder och en kontrollgrupp.
– Vi räknar med att 20 000 personer ska undersökas med koloskopi, 60 000 personer ska inbjudas till undersökning av avföringsprov och 120 000 personer ska ingå i en kontrollgrupp som endast informeras via dagspress om att studien pågår, berättar Hultcrantz.
Tarmcancerscreening ingen ny metod
Tarmcancer upptäcks av patienter på två sätt, antingen genom att de får förändrade avföringsvanor eller blodbrist och yrsel. Men dessa symtom kommer relativit sent i sjukdomsförloppet och kan förväxlas med andra tillstånd, inte sällan med till exempel hemorrojder (medicinsk översikt).
– Tarmcancerscreeening är ingen ny metod, men vi har dock varit sena med att införa det i Sverige. Övriga Europa har sagt att metoden är bra, säger Hultcrantz.
Faktum är att redan 2003 antog EU en rekommendation om tarmcancerscreening (kolorektalcancerscreening) och det är infört i bland annat Storbritannien, Finland och i delar av Italien, Frankrike och Holland.
– Det finns olika undersökningsmetoder vad gäller screening och när vi tittade på detta 2007 ville vi mer kunskap om de olika metoderna innan vi kunde rekommendera en allmän screening i Sverige, säger Lena Weilandt, enhetschef nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.
– Vi uppmanade dock landsting att genomföra studier för att få underlag inför en eventuell rekommendation och i Stockholm har man sedan 2008 erbjudit allmän screening för tarmcancer, vilket vi tycker är jättebra. Men screening för en population ställer höga krav på sjukvården och då måste vi ha mer kunskap om de olika metoderna innan vi kan fatta ett väl underbyggt beslut, avslutar Weilandt.
Huruvida en allmän screening för tarmcancer införs, återstår, men Rolf Hultcrantz och hans kollegor anser att det är viktigt att landstingen är med på detta och att allmänheten som blir kallade till screening deltar.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Lungcancer – är behandlingsgenombrottet här?
I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare. Att hitta sjukdomen i tid samt effektiv behandling är A och O för prognosen, men samtidigt något som varit svårt att upprätthålla. Idag ser dock förutsättningarna lite annorlunda ut.
-
ESMO 2020: Viktigt historiskt moment inom lungcancervården
I sin kongressrapport skriver lungcancerspecialisten Georgios Tsakonas om de viktigaste studierna, största utmaningarna och hetaste områdena inom akademisk lungcancerforskning.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
De här studierna måste vi känna till och diskutera
I sin kongressrapport refererar Henrik Lindman, överläkare i onkologi, kring de viktigaste nyheterna om bröstcancer som lyftes under ESMO 2020. NetdoktorPro frågar honom vad han vill säga till de som inte kunde delta i år.
-
ESMO 2020 – Nya steg i kampen mot bröstcancer
Flera viktiga bröstcancerstudier och nya spännande läkemedel, varav två förväntas bli godkända i Europa inom kort. Det skriver överläkare Henrik Lindman om i sin kongressrapport från ESMO här.
-
Så kan bröstcancervården bli mer jämlik
Ta fram lathundar för tunga vårdprogram och korta processen så att patienterna snabbare får tillgång till nya effektiva läkemedel. Det tycker Leif Klint, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, skulle göra den svenska bröstcancervården ännu bättre och mer jämlik.
-
Tillgången till effektiv cancerbehandling skiljer sig åt i landet
Immunterapi med CAR-T är idag en överlevnadsmöjlighet för svårt sjuka cancerpatienter. Tillgången till behandlingen ser dock väldigt olika ut, berättar hematologen Olle Werlenius.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu