
Hopp om bättre prognos vid lungcancer – är behandlingsgenombrottet här?
Varje år insjuknar drygt 4 000 svenskar i lungcancer. I allt för många fall har sjukdomen redan hunnit sprida sig då diagnosen sätts. I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare. Att hitta sjukdomen i tid samt effektiv behandling är A och O för prognosen, men samtidigt något som varit svårt att upprätthålla. Idag ser dock förutsättningarna lite annorlunda ut.
Lungcancer räknas idag som den fjärde vanligaste cancerformen. Även om incidensen skiljer sig beroende på ålderskategori, så gäller detta både bland kvinnor och män.
Hur sjukdomen visar sig kliniskt kan bero på allt från primär tumör, metastaser och systemeffekter till eventuella åtföljande paraneoplastiska syndrom. I 65 procent av fallen är primära symtomen hosta. Men även tung andning kan ses som indikator på eventuell sjukdom, framför allt i vila och vid lätt ansträngning. Även pipande eller väsande andning kan vara symtom på lungcancer. Bröstsmärtor och hemoptys är ytterligare tecken, dock inte speciellt vanligt förekommande, men som alltid ska tas på allvar. Lunginflammation är något som kan inträffa om tumören täpper till luftvägar och ger inflammation och infektion.
Samtidigt ger lungcancer ofta symtom sent i sjukdomsförloppet. Och de som trots allt diagnostiseras i ett tidigt stadie har oftast genomgått lungröntgen eller datortomografi av torax med annan frågeställning. Idag är femårsöverlevnaden så låg som kring 15 procent. Att hitta sjukdom tidigt är med andra ord avgörande för prognosen – men tyvärr har möjligheten till detta varit begränsad.
Nya förutsättningar
I och med det senaste decenniets utveckling och ökade kunskap har dock kartan i viss mån ritats om. Från att enda möjliga botande behandling varit tumöroperation innan spridning, har nu möjligheterna till andra typer av effektiv terapi förbättrats dramatiskt.
I USA har exempelvis screening av lungcancerpatienter blivit en åtgärd som av många ses som ett sätt att reducera långa väntetider och sen diagnos. Flertalet inom kåren ligger nu på Socialstyrelsen om ett införande även här – detta i kombination med kraftfulla preventiva åtgärder mot rökning.
Något annat som det lagts mycket resurser på under senare år är immunterapi – ett området som numera hör till de allra hetaste inom medicinsk forskning och i sjukvården. Immunterapi har länge setts som en av de mer lovande och revolutionerande behandlingarna inom cancervården.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Immunterapi ger hopp om framtiden
Sedan läkemedelsklassen godkändes mot hudcancer 2014 har dödligheten minskat drastiskt. Det man hoppats på är också att se samma trend bland lungcancerpatienter.
De nya immunhämmande läkemedlen riktar sig antingen mot receptorn på immunförsvarscellerna, programmerad celldödsprotein PD-1, eller mot den programmerade dödsliganden PD-L1 som finns på cancertumörens yta. Syftet är att blockera bindningen och inte låta tumören komma undan immunförsvaret.
Beroende på vilken typ av immunterapi som ges får mellan 20 och 45 procent av patienterna direkt tumörsvar. Tumören krymper ihop alternativt får en mer stabiliserad tillväxt och utveckling. Samtidigt är det inte alla gånger effekt uppnås i någon större utsträckning alls.
Något som det också forskas mycket kring och som ses som en viktig del i utvecklingen är möjligheten att kombinera olika behandlingar. Ett flertal olika studier tittar just nu på olika kombinationer av målriktade behandlingar, immunterapi och cytostatika. Bara inom lungcancerområdet pågår det uppemot 360 olika immunterapistudier. Dessutom pågår studier där precisionsstrålterapi kombineras med immunterapi, där idén är att strålterapin triggar immunsystemet.
Avgörande behandlingsframsteg
Bland de femton procent av lungcancerfallen som utgörs av småcellig lungcancer, en tumörform som kännetecknas av hög dödlighet trots intensiv kemoterapibehandling, har man faktiskt med kombination av immunterapi och kemoterapi kunnat se förlängd överlevnad. Det är det första betydande behandlingsframsteget för denna patientgrupp på över 20 år.
I och med de framsteg som skett de senaste tio åren, har lungcancer för många patienter blivit en kronisk sjukdom istället för en dödsdom. Med ny kunskap har förutsättningarna både för att hitta cancer i tid och behandla den förbättrats avsevärt. Samtidigt är utmaningarna fortsatt stora. Och för att ytterligare effektivisera och individualisera behandlingen måste man exempelvis hitta sätt att ta reda på mer om den enskilde patientens tumör.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Onkologi i Sverige - https://www.onkologiisverige.se/
- Karolinska institutet - https://ki.se/
- Internetmedicin - https://www.internetmedicin.se/
- Cancerfonden - https://www.cancerfonden.se/
- Läkemedelsvärlden - https://www.lakemedelsvarlden.se/
Källor
-
Multipelt Myelom
En form blodcancersjukdom där introduktion av nya läkemedel har lett till en trefaldig dubbling av prevalensen från 1980 till 2012.
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Det ledde till fler levnadsår med förbättrad livskvalitet
Överlevnaden näst intill fördubblades när patienter med avancerad prostatacancer fick tilläggsbehandling. Det är så pass övertygande resultat att det kan komma att ändra klinisk praxis, menar vår expert Jan-Erik Damber.
-
ESMO 2020: Viktigt historiskt moment inom lungcancervården
I sin kongressrapport skriver lungcancerspecialisten Georgios Tsakonas om de viktigaste studierna, största utmaningarna och hetaste områdena inom akademisk lungcancerforskning.
-
Där pågår flest vs färst kliniska studier
Det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna när det gäller tillgång till cancerläkemedel. Detta gäller både nya läkemedel under utveckling, där det finns olika tillgång till att delta i kliniska studier, och redan godkända läkemedel.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
De här studierna måste vi känna till och diskutera
I sin kongressrapport refererar Henrik Lindman, överläkare i onkologi, kring de viktigaste nyheterna om bröstcancer som lyftes under ESMO 2020. NetdoktorPro frågar honom vad han vill säga till de som inte kunde delta i år.
-
ESMO 2020 – Nya steg i kampen mot bröstcancer
Flera viktiga bröstcancerstudier och nya spännande läkemedel, varav två förväntas bli godkända i Europa inom kort. Det skriver överläkare Henrik Lindman om i sin kongressrapport från ESMO här.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu