Hopp om bättre prognos vid lungcancer – är behandlingsgenombrottet här?
Varje år insjuknar drygt 4 000 svenskar i lungcancer. I allt för många fall har sjukdomen redan hunnit sprida sig då diagnosen sätts. I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare. Att hitta sjukdomen i tid samt effektiv behandling är A och O för prognosen, men samtidigt något som varit svårt att upprätthålla. Idag ser dock förutsättningarna lite annorlunda ut.

Lungcancer räknas idag som den fjärde vanligaste cancerformen. Även om incidensen skiljer sig beroende på ålderskategori, så gäller detta både bland kvinnor och män.
Hur sjukdomen visar sig kliniskt kan bero på allt från primär tumör, metastaser och systemeffekter till eventuella åtföljande paraneoplastiska syndrom. I 65 procent av fallen är primära symtomen hosta. Men även tung andning kan ses som indikator på eventuell sjukdom, framför allt i vila och vid lätt ansträngning. Även pipande eller väsande andning kan vara symtom på lungcancer. Bröstsmärtor och hemoptys är ytterligare tecken, dock inte speciellt vanligt förekommande, men som alltid ska tas på allvar. Lunginflammation är något som kan inträffa om tumören täpper till luftvägar och ger inflammation och infektion.
Samtidigt ger lungcancer ofta symtom sent i sjukdomsförloppet. Och de som trots allt diagnostiseras i ett tidigt stadie har oftast genomgått lungröntgen eller datortomografi av torax med annan frågeställning. Idag är femårsöverlevnaden så låg som kring 15 procent. Att hitta sjukdom tidigt är med andra ord avgörande för prognosen – men tyvärr har möjligheten till detta varit begränsad.
Nya förutsättningar
I och med det senaste decenniets utveckling och ökade kunskap har dock kartan i viss mån ritats om. Från att enda möjliga botande behandling varit tumöroperation innan spridning, har nu möjligheterna till andra typer av effektiv terapi förbättrats dramatiskt.
I USA har exempelvis screening av lungcancerpatienter blivit en åtgärd som av många ses som ett sätt att reducera långa väntetider och sen diagnos. Flertalet inom kåren ligger nu på Socialstyrelsen om ett införande även här – detta i kombination med kraftfulla preventiva åtgärder mot rökning.
Något annat som det lagts mycket resurser på under senare år är immunterapi – ett området som numera hör till de allra hetaste inom medicinsk forskning och i sjukvården. Immunterapi har länge setts som en av de mer lovande och revolutionerande behandlingarna inom cancervården.
Immunterapi ger hopp om framtiden
Sedan läkemedelsklassen godkändes mot hudcancer 2014 har dödligheten minskat drastiskt. Det man hoppats på är också att se samma trend bland lungcancerpatienter.
De nya immunhämmande läkemedlen riktar sig antingen mot receptorn på immunförsvarscellerna, programmerad celldödsprotein PD-1, eller mot den programmerade dödsliganden PD-L1 som finns på cancertumörens yta. Syftet är att blockera bindningen och inte låta tumören komma undan immunförsvaret.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Beroende på vilken typ av immunterapi som ges får mellan 20 och 45 procent av patienterna direkt tumörsvar. Tumören krymper ihop alternativt får en mer stabiliserad tillväxt och utveckling. Samtidigt är det inte alla gånger effekt uppnås i någon större utsträckning alls.
Något som det också forskas mycket kring och som ses som en viktig del i utvecklingen är möjligheten att kombinera olika behandlingar. Ett flertal olika studier tittar just nu på olika kombinationer av målriktade behandlingar, immunterapi och cytostatika. Bara inom lungcancerområdet pågår det uppemot 360 olika immunterapistudier. Dessutom pågår studier där precisionsstrålterapi kombineras med immunterapi, där idén är att strålterapin triggar immunsystemet.
Avgörande behandlingsframsteg
Bland de femton procent av lungcancerfallen som utgörs av småcellig lungcancer, en tumörform som kännetecknas av hög dödlighet trots intensiv kemoterapibehandling, har man faktiskt med kombination av immunterapi och kemoterapi kunnat se förlängd överlevnad. Det är det första betydande behandlingsframsteget för denna patientgrupp på över 20 år.
I och med de framsteg som skett de senaste tio åren, har lungcancer för många patienter blivit en kronisk sjukdom istället för en dödsdom. Med ny kunskap har förutsättningarna både för att hitta cancer i tid och behandla den förbättrats avsevärt. Samtidigt är utmaningarna fortsatt stora. Och för att ytterligare effektivisera och individualisera behandlingen måste man exempelvis hitta sätt att ta reda på mer om den enskilde patientens tumör.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Onkologi i Sverige - https://www.onkologiisverige.se/
- Karolinska institutet - https://ki.se/
- Internetmedicin - https://www.internetmedicin.se/
- Cancerfonden - https://www.cancerfonden.se/
- Läkemedelsvärlden - https://www.lakemedelsvarlden.se/
Källor
-
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancertypen bland kvinnor, både globalt och i Sverige. Parallellt med en ökande incidens har prognosen under de senaste decennierna förbättrats. Tidigare upptäckt, förbättrade behandlingsmetoder och multidisciplinära behandlingsteam är några av faktorerna bakom detta.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
ASCO 2023: Fyra forskningsnyheter om lungcancer
Under American Society of Clinical Oncology (ASCO) 2023 presenterades ett antal forskningsresultat gällande lungcancer. Här har NetdoktorPro:s medicinska chef Mats Halldin listat fyra forskningsnyheter om cancerformen.
-
ASCO GU 2023 på 1 minut med professor Börje Ljungberg
Här sammanfattar Börje Ljungberg, professor i urologi vid Umeå universitet, de viktigaste punkterna han tog med sig från ASCO GU 2023.
-
ASCO GU: Precisionsmedicin är på väg inom prostatacancer
Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare vid Skåne universitetssjukhus sammanfattar.
-
ASCO GU och urinblåsecancer: ”Ganska fattigt på nyheter”
Det var relativt få “kioskvältare” avseende behandling av urinblåsecancer under ASCO GU 2023.
-
ASCO GU: ”Stort intresse för behandling av njurcancer”
Börje Ljungberg, professor i urologi vid Umeå universitet var på plats under ASCO GU 2023.