Individuell patientöversikt (IPÖ) ger information om spridd bröstcancer
Att på ett systematiskt sätt samla in information om tumördata och given behandling gör det möjligt att utvärdera vilka behandlingar patienter får, vilken effekt behandlingen ger och hur den påverkar livskvalitet och överlevnad. Idag saknas information om patienter med spridd bröstcancer i det nationella bröstcancerregistret. Men nu är detta på gång, beskriver Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping, tillika ordförande i arbetsgruppen för Individuell patientöversikt för bröstcancer.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Sedan några år finns Individuell patientöversikt (IPÖ) för bröstcancer inom sjukvården. IPÖ gör det möjligt att samla in viktiga uppgifter om varje cancerpatient. Uppgifterna sammanställs och visualiseras på ett tydligt och överskådligt sätt, både i textform och visuellt. Översikten används tillsammans med patientjournalen i samband med patientens kontakt med vården.
– Det ger en snabb och tydlig överblick över patientens sjukdomshistoria, som inte sällan sträcker sig över flera år. Även patienten tjänar förstås på att doktorn snabbt kan få en överblick över vilka behandlingar som givits tidigare, varför man avbrutit en viss behandling etcetera. På sikt är det också tänkt att patienten ska kunna ta del av översiktsvyn, säger Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping och ordförande i arbetsgruppen för IPÖ Bröstcancer.
LÄS ÄVEN: Sena återfall vid bröstcancer – det här bör du som läkare tänka på
Ytterligare användningsområden är vid behandlingskonferenser och för utvärdering och utveckling av vården, liksom för att främja jämlik vård och som underlag för forskning. IPÖ Bröstcancer används på flera sjukhus i landet och förhoppningen är att den ska implementeras på samtliga Onkologkliniker.
– Det som vi jobbar på nu är främst bred implementering av IPÖ nationellt och dels att underlätta möjligheten till datauttag genom att skapa fasta mallar för vanliga frågeställningar, för att säkerställa korrektheten i de datauttag som görs, säger Maria Ekholm.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Det här ska underlätta inför läkarbesök för metastaserade patienter
I Nationellt Kvalitetsregister för Bröstcancer (NKBC) sker idag ingen registrering av patienter med spridd bröstcancer. Något som berör de cirka 5 500 kvinnor i Sverige som lever med metastaserad bröstcancer. Men att introducera detta är inte helt enkelt, menar Maria Ekholm:
– Det är enklare sagt än gjort att registrera uppgifter vid spridd bröstcancer då sjukdomsförlopp och behandling inte alls är lika standardiserat som vid primär bröstcancer. Sjukdomsförloppet sträcker sig också ofta över flera år och det händer inte sällan oplanerade saker. Detta resulterar i att det är närmast omöjligt att ha variabler som passar alla patienter och det skulle vara alldeles för resurskrävande för registeradministratörerna att monitorerna alla blanketter.
Men tack vare IPÖ Bröstcancer sker nu en förändring. I arbetsgruppen finns flera representanter från bröstcancerregistrets styrgrupp. Under 2021 inleddes arbetet för att vissa uppgifter som rapporteras i IPÖ också ska kunna automatöverföras (efter patientens möjlighet till opt-out) till kvalitetsregistret och redovisas i dess årsrapport.
– I dagsläget kan man hämta data rörande rapporterade recidiv från IPÖ till NKBC. Vi jobbar också på att data rörande given neoadjuvant och adjuvant behandling ska kunna hämtas över och räknar med att det ska bli klart till sommaren.
Samtidigt introduceras många nya läkemedel mot bröstcancer, vilket gör att NKBC också diskuterar om de behöver se över och revidera nuvarande blanketter för neoadjuvant och adjuvant behandling inom kvalitetsregistret, förklarar Maria Ekholm.
– Om det blir så kommer vi försöka att synka ihop informationen i dessa blanketter med hur vi rapporterar i IPÖ. Målet är att inkludera utvalda variabler rörande metastaserade patienter i NKBC:s årsrapport, men jag kan i dagsläget inte svara på när detta kommer att ske, säger hon och tillägger:
– Vi arbetar också med att införa biverkningsrapportering och patientrapporterad symtomskattning (PROM) i IPÖ, det senare för att underlätta inför läkarbesök för metastaserade patienter.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
Om IPÖ
Utvecklingen av Individuell patientöversikt för bröstcancer drivs av en nationell grupp som består av representanter från professionen samt en patientrepresentant. Samverkan sker också med arbetsgrupper för andra cancerdiagnoser, detta för att likrikta innehållet i IPÖ för de olika diagnoserna och för att utveckla den generiska IPÖ-modellen.
Det senaste året har flera vårdverksamheter implementerat IPÖ och utformat arbetssätt för registrering och uppföljning. Under 2022 kommer IPÖ att vidareutvecklas och kunna användas av flera vårdverksamheter.
Läs mer om IPÖ Bröstcancer, hur den används och dess olika delar här >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.