Molekylära mekanismerna bakom spridd bröstcancer – det här vet vi
I Sverige diagnostiseras varje år omkring 1 500 kvinnor med spridd bröstcancer, och nästan lika många dör av sjukdomen. Kunskapen om de molekylära mekanismerna bakom spridningen har varit knapp - men nyligen kom en studie som har tittat på just detta.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Sedan 1980-talet har bröstcancervården genomgått stora förändringar med bättre diagnostik och behandlingar. Nya läkemedel kan även förlänga livet och minska symtomen hos patienter med spridd bröstcancer.
Samtidigt är cancerformen den vanligaste bland kvinnor både globalt och i Sverige. Under 2018 avled totalt 1 407 kvinnor i Sverige av bröstcancer, enligt uppgifterna från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.
Majoriteten av dödsfallen beror på att cancern sprider sig, till exempel till skelettet, levern eller lungorna. Men de molekylära mekanismerna bakom spridningen har tidigare inte varit kända. Men nu visar forskare vid Chalmers hur processen går till, vilket öppnar upp för nya sätt att bedöma sjukdomens aggressivitet och ta fram nya läkemedel.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Det påverkar bröstcancercellernas rörelsemönster
I en studie kunde Chalmersforskarna, med hjälp av avancerad videomikroskopi, se hur bröstcancerceller sprids med hjälp av ett kopparbindande protein vid namnet Atox1. Proteinet som normalt finns i kroppen förekommer i en högre koncentration i bröstcancerceller, och påverkar alltså cancercellerna så att de börjar röra sig från den primära tumören och bildar metastaser på andra ställen i kroppen.
En av dem som står bakom studien är Stéphanie Blockhuys, postdoktor på institutionen för biologi och bioteknik.
− Ingen har tidigare studerat hur ett kopparbindande protein påverkar bröstcancercellers rörelsemönster. Vår metod ger hög upplösning och experimenten har varit tidskrävande, men så fick vi också ett tydligt resultat. Vi kunde påvisa att cellerna förflyttade sig med högre hastighet och över längre sträckor då Atox1 var närvarande jämfört med samma slags celler som saknade proteinet, säger han i ett pressmeddelande.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Sämre chans att överleva
Parallellt med studien analyserade forskarna en databas med rapporterade transkriptionsnivåer av Atox1 hos patienter med bröstcancer – samt information om patienternas överlevnad. I linje med studiens resultat sågs ett samband mellan tumörer med höga Atox1-nivåer och drastiskt lägre överlevnad.
Resultaten publicerades nyligen i tidskriften PNAS. Forskarna understryker att upptäckten även bör har betydelse för andra cancersjukdomar.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Chalmers - https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerceller-sprids-med-hjalp-av-kopparbindande-protein.aspx
- Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-brostcancer-dodlighet/
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.