Fakta | Onkologi

Urinblåsecancer


Uppdaterad den: 2019-10-08
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Urinblåsecancer är i huvudsak (>90 %) uroteliala karcinom:
    • Andra typer av urinblåsecancer är skivepitelcancer, adenokarcinom och neuroendokrina karcinom
  • Cancer i urinledare och njurbäcken är sällsynt, men utgörs i princip av samma cancerformer som urinblåsecancer.

Epidemiologi

  • Incidens:
    • Cirka 2 800 fall årligen i Sverige
    • Varje år dör 700 personer i Sverige på grund av urinblåsecancer
  • Ålder och kön:
    • Enligt årsrapport för urinblåse- och urinvägscancer för 2016 var 73 % av patienterna med urinblåsecancer män och medelåldern 73 år för alla patienter

Etiologi och patogenes

  • Det verkar finnas en genetisk predisposition för urinblåsecancer genom olika förmåga till nedbrytning av carcinogener, vilket leder till olika sårbarhet vid exponering av miljöfaktorer.
  • Riskfaktorer:
    • Cigarettrökning
    • Yrkesmässig exponering för carcinogene:
      • Speciellt utsatta är personer som arbetar inom kol-, metall, färg- och gummiindustri samt frisörer, målare och brandmän
    • Tidigare cancerbehandling med cytostatika och/eller strålning mot bäckenregionen ger ökad risk
    • Kroniskt irritativa tillstånd/inflammation:
      • Recidiverande UVI, kateter, kronisk blås- och njursten kan ge ökad risk för att utveckla skivepitelcancer
      • Schistosomiasis, snäckfeber, förekommer framför allt i Afrika, men finns även i vissa delar av Asien och Sydamerika. Ger ökad risk för utveckling av skivepitelcancer i urinblåsan
    • Genetiska faktorer:
      • Bland annat ökad förekomst om förstagradssläkting med urinblåsecancer i yngre ålder, Lynch syndrom, hos män MSH2 och MLH1 mutationer.

ICD-10

  • C67 Malign tumör i urinblåsan

Anamnes

  • Många saknar symtom innan sjukdomen är långt framskriden.
  • Hematuri:
    • Smärtfri hematuri, antingen intermittent eller kontinuerlig, makroskopisk eller mikroskopisk, är det vanligaste symtomet (80–90 %)
    • Graden av hematuri varierar inte med sjukdomens utbredning eller svårighetsgrad
    • Mikroskopisk hematuri utan symtom är vanligt förekommande också hos friska personer.
  • Irritativa symtom:
    • Irritativa symtom från urinblåsan (dysuri, urgency, pollakisuri) kan bero på urinblåsecancer och utredning övervägs vid:
      • Avsaknad av mikrobväxt vid urinodling och kvarstående symtom
      • Behandlingsresistent cystit

Kliniska fynd

  • Hos patienter med urinblåsecancer som inte är muskelinfiltrerande är klinisk undersökning normal om inga metastaser finns.

Utredning av urinblåsecancer

  • Vid makroskopisk hematuri (vid ett eller flera tillfällen) hos individer ≥50 år remitteras patienten omedelbart till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.
  • Hos övriga, om misstanke på urinblåsecancer väckts:
    • Blodprover tas eventuellt för att leta efter metastaser och för att bedöma njurfunktion:
      • Hb, SR, vita blodkroppar, ALP, GT, ALAT
    • Urinprover:
      • Urinodling för att utesluta infektion (vid symtom)
      • Urin visar hematuri hos 90 % vid höggradig tumör
      • Urincytologi har hög specificitet (95–100 %), men har låg sensitivitet och används framförallt som tillägg till cystoskopi
    • Ultraljud:
      • Används inte i utredning av urinblåsecancer, man kan vara aktuellt vid asymtomatisk mikrohematuri hos patienter utan riskfaktorer med tanke på njurtumörer

Differentialdiagnoser

  • Andra orsaker till hematuri:
    • Stensjukdom
    • Urinvägsinfektion
    • Prostatahyperplasi
    • Behandling med blodförtunnande läkemedel

Behandling av urinblåsecancer

  • Behandling av urinblåsetumörer omfattar transuretral resektion (TURB), intravesikal installationsbehandling, cystektomi, strålbehandling, cytostatika eller kombinationer av dessa.
  • Stadieindelning och gradering av tumören är avgörande för att välja optimal behandling.
  • Se Nationellt vårdförlopp för cancer i urinblåsan och övre urinvägarna för detaljerad beskrivning av behandling.

Komplikationer

  • Hydronefros på grund av ureterstriktur, sjukdomsrecidiv i ureter eller retroperitonealt.
  • Stenbildning i de övre urinvägarna.
  • Stenbildning i kutan kontinent reservoar.
  • Funktionella problem, som stomiproblem, inkontinens och urinretention.
  • Nedsatt njurfunktion.

Prognos

  • Majoriteten av patienterna har har en tumörtyp med mycket goda möjligheter till framgångsrik kurativ behandling, men dessa patienter har recidivrisk och bör som regel kontrolleras livet ut på behandlande enhet.
  • Metastatisk urinblåsecancer är dock en aggressiv cancerform med 5-årsöverlevnad på endast 5 %:
    • Medianöverlevnaden har med modern behandling förbättrats från tidigare cirka 4–6 månader till cirka 16 månader

Källor

  • Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. Nationellt vårdprogram Regionala cancercentrum i samverkan. 2019.
  • Urinblåse- och urinvägscancer. Årsrapport nationellt kvalitetsregister 2016.
  • DeGeorge KC, Holt HR, Hodges SC. Bladder Cancer: Diagnosis and Treatment. Am Fam Phys 2017; 96: 507-14. pmid:29094888.

Annons
Annons
Annons