Urinblåsecancer

• Urinblåsecancer är i huvudsak (>90 %) uroteliala karcinom:
  • Andra typer av urinblåsecancer är skivepitelcancer, adenokarcinom och neuroendokrina karcinom
• Cancer i urinledare och njurbäcken är sällsynt, men utgörs i princip av samma cancerformer som urinblåsecancer.

Epidemiologi

• Incidens:
  • Cirka 3 200 fall årligen i Sverige
  • Varje år dör 700 personer i Sverige på grund av urinblåsecancer
• Ålder och kön:
  • Enligt årsrapport för urinblåse- och urinvägscancer för 2016 var 75 % av patienterna med urinblåsecancer män och medelåldern 73 år för alla patienter

Etiologi och patogenes

• Det verkar finnas en genetisk predisposition för urinblåsecancer genom olika förmåga till nedbrytning av carcinogener, vilket leder till olika sårbarhet vid exponering av miljöfaktorer.
• Riskfaktorer:
  • Cigarettrökning
  • Yrkesmässig exponering för carcinogene:
    • Speciellt utsatta är personer som arbetar inom kol-, metall, färg- och gummiindustri samt frisörer, målare och brandmän
  • Tidigare cancerbehandling med cytostatika och/eller strålning mot bäckenregionen ger ökad risk
  • Kroniskt irritativa tillstånd/inflammation:
    • Recidiverande UVI, kateter, kronisk blås- och njursten kan ge ökad risk för att utveckla skivepitelcancer
    • Schistosomiasis, snäckfeber, förekommer framför allt i Afrika, men finns även i vissa delar av Asien och Sydamerika. Ger ökad risk för utveckling av skivepitelcancer i urinblåsan
  • Genetiska faktorer:
    • Bland annat ökad förekomst om förstagradssläkting med urinblåsecancer i yngre ålder, Lynch syndrom, hos män MSH2 och MLH1 mutationer.

• C67 Malign tumör i urinblåsan

Anamnes

• Många saknar symtom innan sjukdomen är långt framskriden.
• Hematuri:
  • Smärtfri hematuri, antingen intermittent eller kontinuerlig, makroskopisk eller mikroskopisk, är det vanligaste symtomet (80–90 %)
  • Graden av hematuri varierar inte med sjukdomens utbredning eller svårighetsgrad
  • Mikroskopisk hematuri utan symtom är vanligt förekommande också hos friska personer.
• Irritativa symtom:
• Irritativa symtom från urinblåsan (dysuri, urgency, pollakisuri) kan bero på urinblåsecancer och utredning övervägs vid:
• Avsaknad av mikrobväxt vid urinodling och kvarstående symtom
• Behandlingsresistent cystit

Kliniska fynd

• Hos patienter med urinblåsecancer som inte är muskelinfiltrerande är klinisk undersökning normal om inga metastaser finns.

Utredning av urinblåsecancer

• Vid makroskopisk hematuri (vid ett eller flera tillfällen) hos individer ≥50 år remitteras patienten omedelbart till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.
• Hos övriga, om misstanke på urinblåsecancer väckts:
• Blodprover tas eventuellt för att leta efter metastaser och för att bedöma njurfunktion:
  • Hb, SR, vita blodkroppar, ALP, GT, ALAT
• Urinprover:
  • Urinodling för att utesluta infektion (vid symtom)
  • Urin visar hematuri hos 90 % vid höggradig tumör
  • Urincytologi har hög specificitet (95–100 %), men har låg sensitivitet och används framförallt som tillägg till cystoskopi
• Ultraljud:
• Används inte i utredning av urinblåsecancer, man kan vara aktuellt vid asymtomatisk mikrohematuri hos patienter utan riskfaktorer med tanke på njurtumörer

Differentialdiagnoser

• Andra orsaker till hematuri:
  • Stensjukdom
  • Urinvägsinfektion
  • Prostatahyperplasi
  • Behandling med blodförtunnande läkemedel

Behandling av urinblåsecancer

• Behandling av urinblåsetumörer omfattar transuretral resektion (TURB), intravesikal installationsbehandling, cystektomi, strålbehandling, cytostatika eller kombinationer av dessa.
• Stadieindelning och gradering av tumören är avgörande för att välja optimal behandling.
• Se Nationellt vårdprogram för cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör för detaljerad beskrivning av behandling.

Komplikationer

• Hydronefros på grund av ureterstriktur, sjukdomsrecidiv i ureter eller retroperitonealt.
• Stenbildning i de övre urinvägarna.
• Stenbildning i kutan kontinent reservoar.
• Funktionella problem, som stomiproblem, inkontinens och urinretention.
• Nedsatt njurfunktion.

Prognos

• Majoriteten av patienterna har har en tumörtyp med mycket goda möjligheter till framgångsrik kurativ behandling, men dessa patienter har recidivrisk och bör som regel kontrolleras livet ut på behandlande enhet.
• Metastatisk urinblåsecancer är dock en aggressiv cancerform med 5-årsöverlevnad på endast 5 %:
  • Medianöverlevnaden har med modern behandling förbättrats från tidigare cirka 4–6 månader till cirka 16 månader

Källor

• Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. Nationellt vårdprogram Regionala cancercentrum i samverkan. 2019.
• Urinblåse- och urinvägscancer. Årsrapport nationellt kvalitetsregister 2016.
• Alfred Witjes J, Lebret T, Compérat EM et al. Updated 2016 EAU Guidelines on Muscle-invasive and Metastatic Bladder Cancer. Eur Urol 2017; 71: 462-75. pmid:27375033
• DeGeorge KC, Holt HR, Hodges SC. Bladder Cancer: Diagnosis and Treatment. Am Fam Phys 2017; 96: 507-14. pmid:29094888.