Urinblåsecancer
Lär dig mer om skelettmetastaser
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Bakgrund
- Urinblåsecancer är i huvudsak (>90 %) uroteliala karcinom:
- Andra typer av urinblåsecancer är skivepitelcancer, adenokarcinom och neuroendokrina karcinom
- Cancer i urinledare och njurbäcken är sällsynt, men utgörs i princip av samma cancerformer som urinblåsecancer.
Epidemiologi
- Incidens:
- Cirka 3 200 fall årligen i Sverige
- Varje år dör 700 personer i Sverige på grund av urinblåsecancer
- Ålder och kön:
- Enligt årsrapport för urinblåse- och urinvägscancer för 2016 var 75 % av patienterna med urinblåsecancer män och medelåldern 73 år för alla patienter
Etiologi och patogenes
- Det verkar finnas en genetisk predisposition för urinblåsecancer genom olika förmåga till nedbrytning av carcinogener, vilket leder till olika sårbarhet vid exponering av miljöfaktorer.
- Riskfaktorer:
- Cigarettrökning
- Yrkesmässig exponering för carcinogene:
- Speciellt utsatta är personer som arbetar inom kol-, metall, färg- och gummiindustri samt frisörer, målare och brandmän
- Tidigare cancerbehandling med cytostatika och/eller strålning mot bäckenregionen ger ökad risk
- Kroniskt irritativa tillstånd/inflammation:
- Recidiverande UVI, kateter, kronisk blås- och njursten kan ge ökad risk för att utveckla skivepitelcancer
- Schistosomiasis, snäckfeber, förekommer framför allt i Afrika, men finns även i vissa delar av Asien och Sydamerika. Ger ökad risk för utveckling av skivepitelcancer i urinblåsan
- Genetiska faktorer:
- Bland annat ökad förekomst om förstagradssläkting med urinblåsecancer i yngre ålder, Lynch syndrom, hos män MSH2 och MLH1 mutationer.
ICD-10
- C67 Malign tumör i urinblåsan
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESMO (European Society of Medical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Anamnes
- Många saknar symtom innan sjukdomen är långt framskriden.
- Hematuri:
- Smärtfri hematuri, antingen intermittent eller kontinuerlig, makroskopisk eller mikroskopisk, är det vanligaste symtomet (80–90 %)
- Graden av hematuri varierar inte med sjukdomens utbredning eller svårighetsgrad
- Mikroskopisk hematuri utan symtom är vanligt förekommande också hos friska personer.
- Irritativa symtom:
- Irritativa symtom från urinblåsan (dysuri, urgency, pollakisuri) kan bero på urinblåsecancer och utredning övervägs vid:
- Avsaknad av mikrobväxt vid urinodling och kvarstående symtom
- Behandlingsresistent cystit
- Irritativa symtom från urinblåsan (dysuri, urgency, pollakisuri) kan bero på urinblåsecancer och utredning övervägs vid:
Kliniska fynd
- Hos patienter med urinblåsecancer som inte är muskelinfiltrerande är klinisk undersökning normal om inga metastaser finns.
Utredning av urinblåsecancer
- Vid makroskopisk hematuri (vid ett eller flera tillfällen) hos individer ≥50 år remitteras patienten omedelbart till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.
- Hos övriga, om misstanke på urinblåsecancer väckts:
- Blodprover tas eventuellt för att leta efter metastaser och för att bedöma njurfunktion:
- Hb, SR, vita blodkroppar, ALP, GT, ALAT
- Urinprover:
- Urinodling för att utesluta infektion (vid symtom)
- Urin visar hematuri hos 90 % vid höggradig tumör
- Urincytologi har hög specificitet (95–100 %), men har låg sensitivitet och används framförallt som tillägg till cystoskopi
- Ultraljud:
- Används inte i utredning av urinblåsecancer, man kan vara aktuellt vid asymtomatisk mikrohematuri hos patienter utan riskfaktorer med tanke på njurtumörer
- Blodprover tas eventuellt för att leta efter metastaser och för att bedöma njurfunktion:
Differentialdiagnoser
- Andra orsaker till hematuri:
- Stensjukdom
- Urinvägsinfektion
- Prostatahyperplasi
- Behandling med blodförtunnande läkemedel
Behandling av urinblåsecancer
- Behandling av urinblåsetumörer omfattar transuretral resektion (TURB), intravesikal installationsbehandling, cystektomi, strålbehandling, cytostatika eller kombinationer av dessa.
- Stadieindelning och gradering av tumören är avgörande för att välja optimal behandling.
- Se Nationellt vårdprogram för cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör för detaljerad beskrivning av behandling.
Komplikationer
- Hydronefros på grund av ureterstriktur, sjukdomsrecidiv i ureter eller retroperitonealt.
- Stenbildning i de övre urinvägarna.
- Stenbildning i kutan kontinent reservoar.
- Funktionella problem, som stomiproblem, inkontinens och urinretention.
- Nedsatt njurfunktion.
Prognos
- Majoriteten av patienterna har har en tumörtyp med mycket goda möjligheter till framgångsrik kurativ behandling, men dessa patienter har recidivrisk och bör som regel kontrolleras livet ut på behandlande enhet.
- Metastatisk urinblåsecancer är dock en aggressiv cancerform med 5-årsöverlevnad på endast 5 %:
- Medianöverlevnaden har med modern behandling förbättrats från tidigare cirka 4–6 månader till cirka 16 månader
Källor
- Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. Nationellt vårdprogram Regionala cancercentrum i samverkan. 2019.
- Urinblåse- och urinvägscancer. Årsrapport nationellt kvalitetsregister 2016.
- Alfred Witjes J, Lebret T, Compérat EM et al. Updated 2016 EAU Guidelines on Muscle-invasive and Metastatic Bladder Cancer. Eur Urol 2017; 71: 462-75. pmid:27375033
- DeGeorge KC, Holt HR, Hodges SC. Bladder Cancer: Diagnosis and Treatment. Am Fam Phys 2017; 96: 507-14. pmid:29094888.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
IPÖ ger information om spridd bröstcancer
Idag saknas information om patienter med spridd bröstcancer i det nationella bröstcancerregistret. Men nu är detta på gång, beskriver Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping, tillika ordförande i arbetsgruppen för Individuell patientöversikt (IPÖ) Bröstcancer.
-
Patientversion av nationella vårdprogrammet bröstcancer
“Det här är en viktig insats eftersom den ger möjlighet till patienter att förstå vad som ligger till grund för behandlingsbeslut och rekommendationer”, säger Antonios Valachis, överläkare vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro samt regional representant i vårdprogramgruppen för bröstcancer.
-
Följ fem patientfall om njurcancer i ny fortbildning
“Vårt sätt att tänka kring behandling vid metastaserad njurcancer har ändrats tydligt senaste åren och året, och därför är utbildningen högaktuell”, säger Magnus Lindskog, docent och överläkare i urologisk onkologi.
-
Progesteronreceptorhämmare kan minska risken för agressiv bröstcancer
Forskare från bland annat Karolinska Institutet har funnit ett nytt typ av läkemedel med potential att minska risken för aggressiv bröstcancer.
-
Ännu ett läkemedel mot bröstcancer subventioneras från maj
Från och med första 1 maj ska en tilläggsbehanlding till de aktiva substanserna trastuzumab och kapecitabin ingå i högkostnadsskyddet. Det enligt beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.