Vart tredje barn med leukemi har D-vitaminbrist
En tredjedel av barn med leukemi i Sverige har för låga halter av D-vitamin redan vid diagnosen. De låga värdarna kan dessutom associeras med sämre överlevnad hos barn upp till 6 år, enligt en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
– Normala D-vitaminnivåer är positivt både för friska och sjuka barn. Det kan vara så att de barn som hade vitaminvärden under 50 nmol/L, som är gränsen för brist, hade en svårare cancersjukdom. Framtida studier behöver undersöka om förbättring av D-vitaminstatusen kan leda till bättre överlevnad, säger Natalja Jackmann, barncancerläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset, Uppsala Universitet.
I studien undersöktes blodprover från närmare 300 barn med olika former av leukemi – framförallt akuta lymfatiska och myeloiska leukemier.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
D-vitaminbrist hos en tredjedel med leukemi
– Resultaten visar att drygt en tredjedel av barnen med leukemi hade D-vitaminbrist, det vill säga värden under 50 nmol/L och bara 27 procent hade optimala nivåer på 75 nmol/L eller mer, säger Natalja Jackmann.
Tidigare forskningsstudier har visat att 20-50 procent av friska barn i Sverige har D-vitaminbrist inte minst äldre, mer stillasittande barn.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Svårt få tillräckligt med D-vitamin
Barn som genomgår cytostatikabehandling kan ha svårt att få i sig tillräckligt allsidig kost vilket kan leda till D-vitaminbrist. De rör sig ofta mindre och bör dessutom undvika direkt solljus under strålbehandling och under en viss tid efter blodstamcellstransplantation. Låga D-vitaminhalter kan påverka kalciumnivåerna i blodet negativt vilket i sin tur kan leda till att skelettet blir mjukt och missformat, bensmärtor och problem med tänderna. Även risken för benbrott ökar.
Det forskningsstudierna i Uppsala också visar är att ålder och årstid vid diagnos, samt AML-diagnos påverkar D-vitaminstatusen negativt. Likaså att D-vitaminbrist blivit vanligare med tiden. Barn som insjuknar nu har lägre D-vitaminnivåer än barn som insjuknade på 1990-talet. När forskarna i den aktuella studien justerade för dessa faktorer stod det klart att en för låg D-vitaminstatus (under 50 nmol/L) var associerad med sämre överlevnad hos barn upp till sex års ålder.
Analys under behandlingen
Just nu pågår en prospektiv studie i Uppsala, i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, där man analyserar barnens mående och livsstil under behandlingstiden. Föräldrar får svara på en enkät om livsstil, mat samt härkomst. Dessutom tas blodprover var tredje månad under två års tid som fryses ned för analys av bland annat D-vitaminvärden.
– Om det visar sig att barn med cancer, som har höga D-vitaminvärden, mår bättre än de med låga värden kan det bli aktuellt med en större, randomiserad studie där den ena gruppen får vitamintillskott och den andra placebo. På sikt kan behandlingsrekommendationerna behöva ändras och screening införas, men innan dess krävs mer forskning, säger Natalja Jackmann.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Akademiska Sjukhuset/Uppsala Universitet - https://www.akademiska.se/om-oss/press-och-kommunikation/pressrum/#/pressreleases/en-tredjedel-av-barn-med-leukemi-har-d-vitaminbrist-2963585
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.