Kvinnor extra utsatta för urtikaria
Urtikaria är en hudsjukdom som kan drabba individer i alla åldrar, och patofysiologin involverar både autoimmunitet och histaminfrisättning. Det finns behandling i form av antagonister mot histaminreceptorer och numera även monoklonala antikroppar.
De kliniska symtomen för urtikaria är återkommande hudutslag i form av bettliknande kvaddlar, klåda och ödem. Urtikaria delas in i akut eller kronisk form, varav den sistnämnda karaktäriseras av att symtomen kvarstår i minst sex veckor.
– Vissa personer lever dock med sjukdomen betydligt längre än så, iblan
d handlar det om flera år. En del patienter har symtom dagligen, säger Maria Bradley som docent och överläkare på Hudkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Livstidsrisken för akut urtikaria är 20 procent, och en till fyra procent för kronisk urtikaria. I dag vet man att främst kvinnor insjuknar i kronisk urtikaria.
– Varför just den gruppen drabbas vet vi inte säkert. Det saknas bra epidemiologiska studier, säger Maria Bradley.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Histamin spelar en nyckelroll
Patofysiologin bakom sjukdomen innefattar en tydlig infiltration av mononukleära celler i dermis, däribland mastceller och basofiler. I de flesta fall hittas ingen bakomliggande utlösande faktor till kronisk urtikaria, men ibland kan det röra sig om autoantikroppar mot IgEs receptor FcεRI. Autoantikroppar, antingen anti-IgE eller anti- FcεRI, kan korsbinda med receptorn vilket inducerar degranulering av mastceller och basofiler.
– Mastceller och även basofiler spelar en nyckelroll eftersom de uttrycker receptorer med hög affinitet för IgE. Det är främst histaminfrisättning som är den viktigaste transmittorn och leder till plasmaläckage från ytliga blodkärl i dermis, säger Maria Bradley.
Även bradykinin, leukotrien C4 och prostaglandin D2 har betydelse vid sjukdomsutveckling. Signalsubstanserna ger ökad permeabilitet och vätskeläckage från venolerna vilket leder till ett dermalt ödem. De stimulerar även omyeliniserade kutana c-nervfibrer.
Behandling minskar inflammationen
De flesta behandlingar mot urtikaria utgörs av olika antagonister, däribland mot histaminreceptorer. Det finns även inhibitorer mot leukotriener. Dessutom kan rekombinanta monoklonala antikroppar användas som minskar koncentrationen av fritt IgE. Samtidigt nedregleras IgE-receptorerna på mastceller och basofiler.
– På så sätt minskar frisättningen av inflammationsmediatorer, säger Maria Bradley.
Symtomen utvecklas vanligtvis inom några minuter och patienten kan ha de upphöjda utslagen mellan en timme och ett dygn. Utslagens diameter varierar från några millimeter till flera centimeter, och kan uppkomma var som helst på kroppen. Hos en del patienter följs utslagen av angioödem som också utgörs av plasmaläckage, men lite djupare i dermis. Angioödem orsakar ofta en ensidig svullnad av ögon, läppar och/ eller tunga som inte brukar klia.
Maria Bradley påpekar att urtikaria är en hudsjukdom som drabbar personer i alla åldrar. Hon nämner även att diagnosen vanligtvis är enkelt att ställa.
– Läkaren brukar ställa rätt diagnos utifrån klådan, utseendet och anamnes på att de enskilda hudutslagen försvinner inom 24 timmar.
Tycker du som läkare att det är svårt att diagnostisera urtikaria? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Atopiskt eksem
En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.
-
3 sätt att minska risken för biverkningar vid användning av JAK-hämmare
JAK-hämmare är numera en etablerad terapi som används vid behandling av flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt rapporteras allvarliga biverkningar av läkemedlet och administreringen bör noga övervägas.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Hur blir vi bättre på att hitta melanom i tid?
Tidig upptäckt av hudcancer – helst utan invasiva metoder. Det var ett av de ämnen som stod i centrum under årets AAD-kongress i USA. Ada Girnita, specialistläkare i dermatologi vid Karolinska universitetssjukhuset var på plats i Boston. Här delar hon sina upplevelser i en kongressrapport.
-
Rosacea
Kronisk inflammatorisk hudsjukdom lokaliserad till kinder, näsa, haka och panna hos framför allt vuxna.
-
Alopecia areata
En inflammatorisk hudsjukdom med fläckformigt håravfall, vanligast på huvudet. Alopecia areata klassas vanligen som en autoimmun sjukdom.
-
Staseksem
Kallas också hypostatiskt eksem och är ofta det första kliniska tecknet på kronisk venös insufficiens, som senare kan utvecklas till venöst bensår och lipodermatoskleros.