Kvinnor extra utsatta för urtikaria
Urtikaria är en hudsjukdom som kan drabba individer i alla åldrar, och patofysiologin involverar både autoimmunitet och histaminfrisättning. Det finns behandling i form av antagonister mot histaminreceptorer och numera även monoklonala antikroppar.
Behandling av svårt handeksem
Nya riktlinjer vid handeksem som inte läkt ut eller förbättras på 6 veckor med adekvat medicinsk behandling eller där handeksemet recidiverar.
De kliniska symtomen för urtikaria är återkommande hudutslag i form av bettliknande kvaddlar, klåda och ödem. Urtikaria delas in i akut eller kronisk form, varav den sistnämnda karaktäriseras av att symtomen kvarstår i minst sex veckor.
– Vissa personer lever dock med sjukdomen betydligt längre än så, iblan
d handlar det om flera år. En del patienter har symtom dagligen, säger Maria Bradley som docent och överläkare på Hudkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Livstidsrisken för akut urtikaria är 20 procent, och en till fyra procent för kronisk urtikaria. I dag vet man att främst kvinnor insjuknar i kronisk urtikaria.
– Varför just den gruppen drabbas vet vi inte säkert. Det saknas bra epidemiologiska studier, säger Maria Bradley.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Histamin spelar en nyckelroll
Patofysiologin bakom sjukdomen innefattar en tydlig infiltration av mononukleära celler i dermis, däribland mastceller och basofiler. I de flesta fall hittas ingen bakomliggande utlösande faktor till kronisk urtikaria, men ibland kan det röra sig om autoantikroppar mot IgEs receptor FcεRI. Autoantikroppar, antingen anti-IgE eller anti- FcεRI, kan korsbinda med receptorn vilket inducerar degranulering av mastceller och basofiler.
– Mastceller och även basofiler spelar en nyckelroll eftersom de uttrycker receptorer med hög affinitet för IgE. Det är främst histaminfrisättning som är den viktigaste transmittorn och leder till plasmaläckage från ytliga blodkärl i dermis, säger Maria Bradley.
Även bradykinin, leukotrien C4 och prostaglandin D2 har betydelse vid sjukdomsutveckling. Signalsubstanserna ger ökad permeabilitet och vätskeläckage från venolerna vilket leder till ett dermalt ödem. De stimulerar även omyeliniserade kutana c-nervfibrer.
Cibinqo ingår i högkostnadsskyddet med begränsning
Från och med 1 oktober 2022 ingår Cibinqo i högkostnadsskyddet för patienter med atopisk dermatit när konventionell topikal eller systemisk behandling gett otillräcklig effekt eller inte är lämplig.
Behandling minskar inflammationen
De flesta behandlingar mot urtikaria utgörs av olika antagonister, däribland mot histaminreceptorer. Det finns även inhibitorer mot leukotriener. Dessutom kan rekombinanta monoklonala antikroppar användas som minskar koncentrationen av fritt IgE. Samtidigt nedregleras IgE-receptorerna på mastceller och basofiler.
– På så sätt minskar frisättningen av inflammationsmediatorer, säger Maria Bradley.
Symtomen utvecklas vanligtvis inom några minuter och patienten kan ha de upphöjda utslagen mellan en timme och ett dygn. Utslagens diameter varierar från några millimeter till flera centimeter, och kan uppkomma var som helst på kroppen. Hos en del patienter följs utslagen av angioödem som också utgörs av plasmaläckage, men lite djupare i dermis. Angioödem orsakar ofta en ensidig svullnad av ögon, läppar och/ eller tunga som inte brukar klia.
Maria Bradley påpekar att urtikaria är en hudsjukdom som drabbar personer i alla åldrar. Hon nämner även att diagnosen vanligtvis är enkelt att ställa.
– Läkaren brukar ställa rätt diagnos utifrån klådan, utseendet och anamnes på att de enskilda hudutslagen försvinner inom 24 timmar.
Tycker du som läkare att det är svårt att diagnostisera urtikaria? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
AAD 2022: Hur blir vi bättre på att hitta melanom i tid?
Tidig upptäckt av hudcancer – helst utan invasiva metoder. Det var ett av de ämnen som stod i centrum under årets AAD-kongress i USA. Ada Girnita, specialistläkare i dermatologi vid Karolinska universitetssjukhuset var på plats i Boston. Här delar hon sina upplevelser i en kongressrapport.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.
-
Psoriasis
Världshälsoorganisationen WHO uppgraderade 2014 psoriasis till en allvarlig, icke-smittsam kronisk systemsjukdom. Detta innebär ett helt nytt sätt att se på sjukdomen.
-
Rynkor
-
Biomarkörer kan underlätta snabb upptäckt av hudcancer
Tidig diagnos är avgörande för prognosen vid hudcancer. Två avhandlingar har nu undersökt alternativa metoder till traditionella vävnadsprov, i hopp om att fler ska få insatt behandling i tid.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.