Knappt 2 900 patienter i landet har hittills fått direktverkande antivirala läkemedel mot hepatit C. Behandlingar som har potential att läka ut hepatitinfektionen och även vända en progression av levercirros.

I juli beslutade TLV att de nya antivirala läkemedlen får utökad subvention. Tidigare var behandlingen endast aktuell för hepatitpatienter som genomgått en levertransplantation, har extrahepatiska manifestationer eller befinner sig i fibrosstadium 3 eller 4. 

Men med nya riktlinjer får också F2-patienter, som har lindrig leverskada, tillgång till effektiv behandling. Dessutom prioriteras även kvinnor med hepatit C som vill bli gravid via provrörsbefruktning.  

– Tidigare tvingades dessa patienter att åka till Danmark. Men numera kan vi behandla kvinnorna på hemmaplan vilket känns bra, säger Ola Weiland som är professor i infektionssjukdomar och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Med de nya bestämmelserna kan åtminstone ytterligare 5 000 hepatitpatienter få subventionerad behandling med direktverkande antivirala läkemedel. Ola Weiland anser att alla som behandlas ska få tillgång till en interferonfri behandling.

– Interferon ger många svåra biverkningar, exempelvis psykiska besvär, extrem trötthet och illamående. I de nya läkemedelsrekommendationerna för hepatit C anger man inte längre interferon som en förstahandsrekommenderad behandling utan interferon ges endast i andra hand - undantagsvis efter individuell risk-nyttabedömning. 

Nya läkemedel på ingång

Under 2016 och början av 2017 lanseras tre nya läkemedel mot hepatit C. Samtliga är kombinationer av tidigare preparat.  

– Därmed verkar de på flera genotyper av hepatit C. Läkemedlen har även god effekt på patienter som är co-infekterade med andra virus, exempelvis hiv.

Nästan hälften av de svenska patienterna med hepatit C har genotyp 1. Den infektionstypen var tidigare betydligt svårare att behandla än genotyp 2 och 3, påpekar Ola Weiland.

– Med peg-INF och ribavarin lyckades vi läka ungefär hälften av infektionerna kopplade till genotyp 1. Dock krävdes en behandling på 48 veckor, säger han.

Utläkningsfrekvensen av hepatit C har numera förbättrats och uppemot 90 procent av patienterna läker med direktverkande antivirala läkemedel. Dessutom tar behandlingen endast 12 veckor och bieffekterna är i princip obefintliga, påpekar Ola Weiland. 

– Både morbiditet och mortalitet kopplad till leverkomplikationer reduceras efter framgångsrik behandling med antivirala läkemedel. Samtidigt förbättras patientens livskvalitet och risken för smittspridning minskar – det är fantastiska resultat. Härnäst ligger fokus på att få fram proteashämmare och NS5A-hämmare med låg risk för resistensutveckling, säger Ola Weiland.

Genombrottet kom 2011

När forskarna väl lyckades kartlägga hepatit C-virusets genom började bitarna falla på plats och genombrottet uppmärksammades på en amerikansk konferens 2011. Då presenterade ett mindre bioteknikföretag resultat från en fas II-studie med en egen utvecklad nukleotidanalog. Ola Weiland var själv på plats bland åhörarna. 

– Intresset för föreläsningen var så stort att man tvingades öppna en intilliggande sal för att alla skulle få plats, säger han. 

Och det var otroliga resultat som presenterades - samtliga studiedeltagare som behandlats med nukleotidanalogen i kombination med ribavarin botades för sin infektion av hepatit C. 

– Jag kommer ihåg att någon ur publikhavet frågade om biverkningar och när föreläsarens svar blev ”inga” tystnade hela salen. Då förstod jag att det här var något stort – ett ögonblick som jag aldrig glömmer.