Hepatit B
Definition
- En leverinflammation orsakad av hepatit B-virus (HBV).
- Kan både uppträda akut och kroniskt.
Epidemiologi
- Hepatit B är en av de vanligaste infektionerna i världen.
- Under perioden 2017–2021 rapporterades i Sverige 500–1 000 fall av hepatit B årligen.
- Incidensen speglar i hög grad antalet asylsökande, flyktingar och andra utlandsfödda som kommer till Sverige från hög- och mellanendemiska områden.
Etiologi och patogenes
- Hepatit B-virus (HBV) är mycket infektiöst och kan överleva utanför kroppen i torkat blod i över en vecka.
- Inkubationstiden är en till sex månader, i genomsnitt 60–90 dagar.
- Risken för kronisk utveckling är större om den smittade är under 6 år, allra störst är risken för spädbarn som smittas vid förlossningen.
- Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen, både vid akut infektion och vid kroniskt bärartillstånd.
ICD-10
- B16 Akut hepatit B
- B17 Annan akut virushepatit
- B18 Kronisk virushepatit
Anamnes och kliniska fynd
- Detta akuta infektionen är subklinisk hos cirka 70 % av vuxna och 90 % av barn under fem år.
- Prodromalsymtom före eventuell ikterisk fas: Orkeslöshet, trötthet, feber, minskad matlust, viktnedgång, ihållande värk eller obehag i höger hypokondrium, ledsmärtor och diarré.
- Ikterisk fas: Mörk urin, ljus avföring. Ikterus kan uppträda sent i förloppet när det kliniska tillståndet har förbättrats.
- Kroniskt bärarskap kännetecknas av symtomfrihet, eventuellt med skov av symtom liknande den akuta fasen.
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Diagnostik och undersökning
- Typisk sjukhistoria, förhöjda transaminaser, hyperbilirubinemi och positiv serologi.
- Olika serologiska prover tas beroende på vad frågeställningen är.
- Vid diagnos av akut hepatit rekommenderas HBsAg, HBeAg, anti-HBe, anti-HBc IgM, anti-HBc, HBV-DNA som val av serologiska prover.
- Många infektioner är dock subkliniska eller helt symtomfria.
Differentialdiagnoser
- Andra virusorsakade hepatiter.
- Toxisk eller läkemedelsorsakad hepatit.
Allmänt
- Vid akut hepatit finns ingen specifik behandling utan symtomlindring rekommenderas.
- Vid kronisk hepatit finns virusdämpande läkemedel.
Egenbehandling
- Vid akut fas: Råd om smittförebyggande förhållningssätt i förhållande till omgivningen och avhållsamhet från alkohol och andra levertoxiska ämnen.
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
Läkemedelsbehandling
- Nukleosidanaloger ges vid utvalda fall.
- Behandlingen är livslång och nästan aldrig kurativ.
- Begränsar progressen av inflammationen och därmed begränsas utvecklingen till cirros och levercarcinom.
Förlopp
- Det är av avgörande betydelse för sjukdomsutvecklingen vid vilken ålder patienten smittas.
- Över 90 % av smittade barn utvecklar en kronisk variant medan siffran hos vuxna är mycket lägre.
- Den akuta sjukdomen är oftast mindre intensiv och mer långdragen hos vuxna som smittas.
- Lång period av trötthet brukar förekomma efter infektion.
Prognos
- 5–10 % blir kroniska bärare (HBsAg-positiva), några av dessa får kronisk hepatit.
- Av de kroniska bärarna kommer cirka 30 % på sikt att utveckla cirros med påföljande risk för leversvikt, portahypertension och hepatocellulärt carcinom.
Komplikationer
- Kroniskt bärartillstånd.
- Övergång till fulminant hepatit är ovanlig men förekommer.
- Cirka 12 % av de med kronisk HBV-infektion utvecklar cirros årligen.
- Kronisk hepatit B associeras med överrepresentation av hepatocellulärt carcinom.
Källor
- Folkhälsomyndigheten: Statistik hepatit B.
- Lok AS, McMahon BJ. Chronic hepatitis B: update 2009. Hepatology.
- WHO (2015). Fact sheet om hepatit B.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Pneumoni (lunginflammation)
Influensa banar ofta vägen för en bakteriell pneumoni, vilket gör att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk att insjukna i allvarlig influensa och dess komplikationer. Många i denna riskgrupp uppfyller också kriterierna för att vaccineras mot pneumokocker som är den vanligaste och farligaste luftvägsbakterien som orsakar pneumoni.
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin
– Hade vi haft lite mer robust vård, mer vårdplatser och bättre intensivvård så skulle mer folk ha överlevt, tyvärr, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
-
Webbinarium: Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
Coronapandemin har fått oss att inse att vi måste ta virusorsakade infektioner på betydligt större allvar än vi gjort tidigare. Det finns tusentals kända virus som orsakar sjukdomar hos människor och det nya coronaviruset är bara ett av dessa. Det finns sannolikt ytterl...