Hepatit B

Definition

• En leverinflammation orsakad av hepatit B-virus (HBV).
• Kan både uppträda akut och kroniskt. 

Epidemiologi

• Hepatit B är en av de vanligaste infektionerna i världen.
• Under perioden 2017–2021 rapporterades i Sverige 500–1 000 fall av hepatit B årligen.
• Incidensen speglar i hög grad antalet asylsökande, flyktingar och andra utlandsfödda som kommer till Sverige från hög- och mellanendemiska områden.

Etiologi och patogenes

• Hepatit B-virus (HBV) är mycket infektiöst och kan överleva utanför kroppen i torkat blod i över en vecka.
• Inkubationstiden är en till sex månader, i genomsnitt 60–90 dagar.
• Risken för kronisk utveckling är större om den smittade är under 6 år, allra störst är risken för spädbarn som smittas vid förlossningen.
• Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen, både vid akut infektion och vid kroniskt bärartillstånd.

ICD-10

• B16 Akut hepatit B
• B17 Annan akut virushepatit
• B18 Kronisk virushepatit

Anamnes och kliniska fynd

• Detta akuta infektionen är subklinisk hos cirka 70 % av vuxna och 90 % av barn under fem år.
• Prodromalsymtom före eventuell ikterisk fas: Orkeslöshet, trötthet, feber, minskad matlust, viktnedgång, ihållande värk eller obehag i höger hypokondrium, ledsmärtor och diarré.
• Ikterisk fas: Mörk urin, ljus avföring. Ikterus kan uppträda sent i förloppet när det kliniska tillståndet har förbättrats.
• Kroniskt bärarskap kännetecknas av symtomfrihet, eventuellt med skov av symtom liknande den akuta fasen.

Diagnostik och undersökning

• Typisk sjukhistoria, förhöjda transaminaser, hyperbilirubinemi och positiv serologi.
• Olika serologiska prover tas beroende på vad frågeställningen är. 
• Vid diagnos av akut hepatit rekommenderas HBsAg, HBeAg, anti-HBe, anti-HBc IgM, anti-HBc, HBV-DNA som val av serologiska prover. 
• Många infektioner är dock subkliniska eller helt symtomfria.

Differentialdiagnoser

• Andra virusorsakade hepatiter.
• Toxisk eller läkemedelsorsakad hepatit. 

Allmänt

• Vid akut hepatit finns ingen specifik behandling utan symtomlindring rekommenderas.
• Vid kronisk hepatit finns virusdämpande läkemedel. 

Egenbehandling

• Vid akut fas: Råd om smittförebyggande förhållningssätt i förhållande till omgivningen och avhållsamhet från alkohol och andra levertoxiska ämnen.

Läkemedelsbehandling

• Nukleosidanaloger ges vid utvalda fall. 
• Behandlingen är livslång och nästan aldrig kurativ. 
• Begränsar progressen av inflammationen och därmed begränsas utvecklingen till cirros och levercarcinom.

Förlopp

• Det är av avgörande betydelse för sjukdomsutvecklingen vid vilken ålder patienten smittas.
• Över 90 % av smittade barn utvecklar en kronisk variant medan siffran hos vuxna är mycket lägre. 
• Den akuta sjukdomen är oftast mindre intensiv och mer långdragen hos vuxna som smittas.
• Lång period av trötthet brukar förekomma efter infektion. 

Prognos

• 5–10 % blir kroniska bärare (HBsAg-positiva), några av dessa får kronisk hepatit.
• Av de kroniska bärarna kommer cirka 30 % på sikt att utveckla cirros med påföljande risk för leversvikt, portahypertension och hepatocellulärt carcinom.

Komplikationer

• Kroniskt bärartillstånd.
• Övergång till fulminant hepatit är ovanlig men förekommer.
• Cirka 12 % av de med kronisk HBV-infektion utvecklar cirros årligen.
• Kronisk hepatit B associeras med överrepresentation av hepatocellulärt carcinom.

Källor

• Folkhälsomyndigheten: Statistik hepatit B.
• Lok AS, McMahon BJ. Chronic hepatitis B: update 2009. Hepatology.
• WHO (2015). Fact sheet om hepatit B.