Fakta | Infektion

Hepatit B


Uppdaterad den: 2019-09-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Definition

  • En leverinflammation orsakad av hepatit B-virus (HBV).
  • Kan både uppträda akut och kroniskt. 

Bakgrund och epidemiologi

  • Hepatit B är en av de vanligaste infektionerna i världen.
  • Cirka 40 % av världens befolkning har varit eller är smittade med HBV.
  • I Sverige har 15 000–20 000 personer en kronisk HBV-infektion.

Etiologi och patogenes

  • Hepatit B-virus (HBV) är mycket infektiöst och kan överleva utanför kroppen i torkat blod i över en vecka.
  • Inkubationstiden är en till sex månader, i genomsnitt 60–90 dagar.
  • Risken för kronisk utveckling är större om den smittade är ung. Störst risk har nyfödda som smittas av mor vid förlossningen.
  • Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen, både vid akut infektion och vid kroniskt bärartillstånd.

ICD-10

  • B16 Akut hepatit B
  • B17 Annan akut virushepatit
  • B18 Kronisk virushepatit

Anamnes och kliniska fynd

  • Dena akuta infektionen är subklinisk hos cirka 70 % av vuxna och 90 % av barn under fem år.
  • Prodromalsymtom före eventuell ikterisk fas: Orkeslöshet, trötthet, feber, minskad matlust, viktnedgång, ihållande värk eller obehag i höger hypokondrium, ledsmärtor och diarré.
  • Ikterisk fas: Mörk urin, ljus avföring. Ikterus kan uppträda sent i förloppet när det kliniska tillståndet har förbättrats.
  • Kroniskt bärarskap kännetecknas av symtomfrihet, eventuellt med skov av symtom liknande den akuta fasen.

Diagnostik och undersökning

  • Typisk sjukhistoria, förhöjda transaminaser, hyperbilirubinemi och positiv serologi.
  • Olika serologiska prover tas beroende på vad frågeställningen är. 
  • Vid diagnos av akut hepatit rekommenderas HBsAg, HBeAg, anti-HBe, anti-HBc IgM, anti-HBc, HBV-DNA som val av serologiska prover. 

Differentialdiagnoser

  • Andra virusorsakade hepatiter.
  • Toxisk eller läkemedelsorsakad hepatit. 

Allmänt

  • Vid akut hepatit finns ingen specifik behandling utan symtomlindring rekommenderas.
  • Vid kronisk hepatit finns virusdämpande läkemedel. 

Egenbehandling

  • Vid akut fas: Råd om smittförebyggande förhållningssätt i förhållande till omgivningen och avhållsamhet från alkohol och andra levertoxiska ämnen.

Läkemedelsbehandling

  • Nukleosidanaloger ges vid utvalda fall. 
  • Behandlingen är livslång och nästan aldrig kurativ. 
  • Begränsar progressen av inflammationen och därmed begränsas utvecklingen till cirros och levercarcinom.

Förlopp

  • Det är av avgörande betydelse för sjukdomsutvecklingen vid vilken ålder patienten smittas.
  • Över 90 % av smittade barn utvecklar en kronisk variant medan siffran hos vuxna är mycket lägre. 
  • Den akuta sjukdomen är oftast mindre intensiv och mer långdragen hos vuxna som smittas.
  • Lång period av trötthet brukar förekomma efter infektion. 

Prognos

  • 5–10 % blir kroniska bärare (HBsAg-positiva), några av dessa får kronisk hepatit.
  • Av de kroniska bärarna kommer cirka 30 % på sikt att utveckla cirros med påföljande risk för leversvikt, portahypertension och hepatocellulärt carcinom.

Komplikationer

  • Kroniskt bärartillstånd.
  • Övergång till fulminant hepatit är ovanlig men förekommer.
  • Cirka 12 % av de med kronisk HBV-infektion utvecklar cirros årligen.
  • Kronisk hepatit B associeras med överrepresentation av hepatocellulärt carcinom.

Källor

  • Folkhälsomyndigheten: Statistik hepatit B.
  • Lok AS, McMahon BJ. Chronic hepatitis B: update 2009. Hepatology.
  • WHO (2015). Fact sheet om hepatit B. 

Annons
Annons
Annons