Uppdaterade behandlings-rekommendationer för influensa
Årlig vaccination bland riskgrupper är viktigaste åtgärden för att begränsa medicinska konsekvenser av säsongsinfluensan. Det är Läkemedelsverkets budskap i sin uppdaterade behandlingsrekommendation. Detta sker i samband med att ett nytt läkemedlet mot influensa godkänts.
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Sist Läkemedelsverket publicerade rekommendationer på området var för över 10 år sedan. Och nu är det dags igen. Orsaken till att myndigheten väljer att ta ett nytt grepp om det hela har bland annat att göra med att ytterligare ett antiviralt läkemedel godkändes för behandling i fjol – baloxavir. Det innebär att det för närvarande finns tre godkända substanser för antiviral behandling mot influensa.
Det nya läkemedlet som till skillnad från de andra neuraminidashämmarna är en cap-endonukleashämmare ges som engångsdos och har lika god effekt som de övriga.
INFLUENSAVACCIN IDAG
För närvarande finns tre godkända substanser för antiviral behandling mot influensa:
• oseltamivir tablett, (vuxna och barn från 13 år)
• zanamivir inhalation (vuxna och barn från 5 år)
• zanamivir infusion (vuxna)
• baloxavir tablett (vuxna och barn från 12 år).
Årlig vaccination viktigast
I ett uttalande på myndighetens webbplats slår Maria Furberg, infektionsöverläkare och utredare på Läkemedelsverket fast att årlig vaccination av riskgrupper är den viktigaste åtgärden för att förebygga influensa i befolkningen, men att även vaccinerade personer kan insjukna och behöva behandling.
– Läkemedel mot influensa har bättre effekt ju tidigare i sjukdomsförloppet de sätts in och bör användas till smittade som tillhör medicinska riskgrupper. Läkemedlen är mycket effektiva när de ges som profylax efter exponering, vilket är värdefullt om influensasmitta upptäcks på exempelvis ett särskilt boende för äldre, säger hon.
Även antiviral behandling beskrivs som en viktig del i att hindra smittan, men då som ett komplement till vaccinet.
Så fungerar vaccinet
När det gäller vaccinet skyddseffekten ligger den i genomsnitt på 60 procent, men avtar successivt efter några månader.
Genom att tidigt sätta in antiviral behandling minskar tiden med symtom, mängden virus som utsöndras och risken för komplikationer av sjukdomen, och ju tidigare läkemedlet sätts in desto bättre effekt.
Behandling rekommenderas till riskgruppspatienter, exempelvis de över 65 år, gravida, patienter med kroniska sjukdomar eller vid tillstånd med kraftigt nedsatt immunförsvar. Läkemedlen fungerar dessutom profylaktiskt och kan sättas in efter eventuell exponering. Behandlingen ska då börja så nära inpå det att personen utsatts för smitta.
Även om biverkningar sällsynta är den vanligaste komplikationen illamående – särskilt efter oseltamivir.
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Pneumoni (lunginflammation)
Influensa banar ofta vägen för en bakteriell pneumoni, vilket gör att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk att insjukna i allvarlig influensa och dess komplikationer. Många i denna riskgrupp uppfyller också kriterierna för att vaccineras mot pneumokocker som är den vanligaste och farligaste luftvägsbakterien som orsakar pneumoni.
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin
– Hade vi haft lite mer robust vård, mer vårdplatser och bättre intensivvård så skulle mer folk ha överlevt, tyvärr, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
-
Webbinarium: Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
Coronapandemin har fått oss att inse att vi måste ta virusorsakade infektioner på betydligt större allvar än vi gjort tidigare. Det finns tusentals kända virus som orsakar sjukdomar hos människor och det nya coronaviruset är bara ett av dessa. Det finns sannolikt ytterl...
