Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Infektion

Antrax


Uppdaterad den: 2022-05-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Antrax kallas i folkmun mjältbrand och är en sjukdom som orsakas av den sporbildande bakterien Bacillus anthracis.
  • Hos människor kan bakterien förekomma i olika former:
    • kutan antrax
    • Pulmonell antrax
    • gastrointestinal antrax
    • Vid spridning kan meningit utvecklas

Epidemiologi

  • Främst en sjukdom hos större växtätare som får, nötkreatur, hästar, renar, getter och grisar. Förekommer även hos vilda djur
  • Vanligast i Afrika och Asien, men förekommer även i Europa, Australien och USA
  • Bakterien kan överföras till människa via inhalation eller injektion:
    • Antrax är i vissa länder en sällsynt yrkessjukdom bland bönder, veterinärer och människor som exponeras för djur eller djurprodukter, oftast hud, ull och benmjöl
    • En del fall har kopplats till förorenad narkotika som injicerats
  • Extremt sällsynt hos människa i Sverige:
    • I Sverige är det senaste rapporterade fallet en person som avled 1965, troligen efter att ha inhalerat mjältbrandsbakterier från importerat ull under hantering av mattor i en mattfabrik

Etiologi och patogenes

  • Infektion som orsakas av Bacillus anthracis, en grampositiv sporbildande stavbakterie.
  • Organismen överförs till människor vid inokulation i förstörd hud eller slemhinna, eller vid inhalation.
  • Smittöverföring till människa sker direkt eller indirekt från djur, smitta mellan människor har aldrig dokumenterats.

Smittsätt

  • Människor smittas huvudsakligen genom direktkontakt med ben, hud, djurpäls/ull eller djurkroppar/kött.
  • Förtäring av kött från djur som har haft mjältbrand kan ge gastrointestinal antrax.
  • Bakteriesporerna överlever mycket länge i jord, sannolikt i många år, och blir på så sätt en reservoar för djur.
  • Eventuellt kan sporerna föröka sig i jord.
  • Om damm med sporer från hud eller hår virvlar upp kan sporerna hamna i luften och inandas av personer i närheten.
  • Vid särskilda förhållanden, som explosioner eller utsläpp högt upp i luften, kan antraxsporer ge luftburen smitta.
  • Båda dessa situationer ger pulmonell antrax.
  • Injektion med sporhaltigt material i mjukvävnad kan ge injektionsantrax.

Inkubationstid

  • Vanligtvis 2–5 dagar vid kutan och pulmonell antrax.
  • 3–7 dagar vid gastrointestinal antrax.
  • Om antibiotikaprofylax startas kan förloppet bli betydligt längre.
  • Orsaken till detta är att antibiotika bara verkar på vegetativa bakterier, inte på sporer.

ICD-10

  • A22 Mjältbrand (antrax)

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECCMID (European Congress of Clinical Microbiology and Infectious Diseases)? Lämna din e-postadress här »

Anamnes

  • Bortsett från kutan antrax, ger de övriga formerna ett snabbt förlopp med allmänna influensaliknande symtom, och patienten utvecklar snabbt tecken på:
    • Sepsis
    • Allvarlig toxemi
    • Koagulationsrubbningar
    • Chock
    • Multiorgansvikt
    • Eventuellt hemorragisk meningit

Kliniska fynd

Kutan antrax

  • Uppstår efter direktkontakt med kontaminerat material i befintliga sår eller huddefekter.
  • En lätt kliande papel utvecklas till en smärtfri vesikel som övergår till den karaktäristiska, svarta, nekrotiska skorpan (eschar).
  • Satellitvesiklar kan uppstå.
  • De allra flesta hudinfektionerna förlöper utan vidare utveckling till allvarlig sjukdom och torkar in efter 1–3 veckor.
  • Regional adenopati, feber, sjukdomskänsla, huvudvärk, illamående och kräkningar kan förekomma.
  • I sällsynta fall:
    • Efter att nekrotisk vävnad har fallit av kan hematogen spridning och sepsis förekomma
    • Även hemorragisk meningit kan utvecklas

Gastrointestinal antrax

  • Uppträder efter intag av kontaminerad föda.
  • Ger ospecifika lokala symtom och oftast snabbt påföljande disseminering och allvarlig toxemi/sepsis.

Pulmonell antrax

  • Sporer kommer ned i alveolerna efter inhalation av damm från sporkontaminerat material.
  • Därifrån förs de till mediastinala lymfkörtlar där de utvecklas till aktiva bakterier och skapar en hemorragisk ödematös mediastinit.
  • I normalfallet ses feber, sjukdomskänsla, huvudvärk, andnöd och hosta.
  • En allvarlig disseminerad sjukdom uppstår.
  • Lungpåverkan är tidigt i förloppet påfallande liten, men hemorragisk pleuraexsudat uppstår ofta efter hand.

Systemisk spridning

  • Alla former kan leda till disseminerad sjukdom.
  • Bakteriemi, sepsis och toxemi utvecklas snabbt.
  • Blödningstendens ses med efterföljande hemorragier.
  • Hemorragisk meningit kan utvecklas.

Utredning av antrax
  • Påvisning av bakterien från hudlesion, pus, saliv, blod eller spinalvätska.
  • Bakterien påvisas vid direkt mikroskopi och odling.

Differentialdiagnoser

  • Kutan antrax:
    • Cellulit
    • Karbunkel
    • Bullös erysipelas
    • Tularemi
  • Pulmonell antrax:
    • Pneumoni
    • Sepsis
  • Gastrointestinal antrax:
    • Akut buk
    • Blodig diarrésjukdom

Behandling av antrax

  • Antibiotika:
    • Vid manifest sjukdom
    • Profylax efter exponering
  • Kutan antrax:
    • Varning för manipulation av, och särskilt incision i, antraxpåverkad hud då detta kan leda till snabb dissemination

Läkemedelsbehandling

Vid manifest sjukdom

  • Ett antal antibiotika har effekt: penicillin, tetracyklin, erytromycin, streptomycin, kloramfenikol och fluorokinoloner:
    • Cefalosporiner har visat sig ha dålig effekt och är kontraindicerade på grund av resistensutveckling
  • Behandling av manifest sjukdom baserad på fokus och svårighetsgrad:
    • Vid lindrig hudsjukdom är monoterapi vanligtvis tillräcklig
    • Intravenös kombinationsbehandling rekommenderas för svår hudsjukdom (uttalat ödem, huvud-/halsskada), lungsjukdom, systemisk sjukdom, meningit
    • Behandlingsförslag:
      • Ciprofloxacin 400 mg x 2 intravenöst eller doxycyklin 100 mg x 2 intravenöst
      • För pulmonell eller gastrointestinala antrax: dessutom klindamycin 600 mg x 4 +/- rifampicin 300 mg x 2
    • Antitoxin (Raxibacumab®) har i djurförsök visat sig kunna minska dödlighet i systemisk mjältbrand, men är inte registrerat i Sverige (2022)

Profylax efter exponering

  • Antibiotikaprofylax efter exponering för mjältbrand:
  • Vuxna:
    • Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 60 dagar eller
    • Doxycyklin 100 mg x 2 i 60 dagar
  • Den profylaktiska behandlingen ska normalt pågå i 60 dagar men kan seponeras om det visar sig att patienten inte har exponerats för antraxbakterien.
  • Vaccin ges i vissa länder vid säkra exponeringsfall, men inget vaccin mot antrax är registrerat i Sverige (2022), dokumentationen av effekt är begränsad.

Smittspårning

  • Mjältbrand är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom som omedelbart ska anmälas till regionens smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten:
    • Personer som utsatts för smittrisk måste kontaktas för ställningstagande om förebyggande antibiotikabehandling
  • Vid misstänkt mjältbrand i en djurbesättning kontaktas smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten av veterinära myndigheter för förebyggande åtgärder.

Destruktion av kontaminerade föremål

  • Sporbildning förekommer inte i vävnad under pågående infektion.
  • Sporbildning kan förekomma i exkrementer, sekret, kompresser, blödningar och liknande.
  • Föremål och ytor som är synligt nedsölade med patientens kroppsvätskor ska brännas, autoklaveras eller desinficeras med spordödande medel:
    • 10 % hypoklorit, 5 % fenol, eller 10–30 % formalin motsvarande 4–12 % formaldehyd
  • I annat fall räcker det med vanlig tvätt.
  • Veterinärer har mycket omfattande rutiner vid antrax.

Komplikationer

  • Toxemi och septisk chock.
  • Meningit.

Prognos

  • Kutan mjältbrand har en god prognos, och de flesta blir friska utan behandling
  • Mortaliteten är 95 % vid obehandlad pulmonell antrax.
  • Dödligheten är hög även vid adekvat behandling, särskilt vid pulmonell antrax.

Källor

  • Sjukdomsinformation om mjältbrand. Folkhälsomyndigheten (hämtad 2022-05-10)
  • Wilson KH. Treatment of anthrax. UpToDate, last updated Apr 2019 (hämtad 2022-05-11)
  • Donegan S, Bellamy R, Gamble CL. Vaccines for preventing anthrax. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 2. Art. No.: CD006403. DOI: 10.1002/14651858.CD006403.pub2. PMID: 19370633

Annons
Annons
Annons

Annons