Antrax
Bakgrund
- Antrax kallas i folkmun mjältbrand och är en sjukdom som orsakas av den sporbildande bakterien Bacillus anthracis.
- Hos människor kan bakterien förekomma i olika former:
- kutan antrax
- Pulmonell antrax
- gastrointestinal antrax
- Vid spridning kan meningit utvecklas
Epidemiologi
- Främst en sjukdom hos större växtätare som får, nötkreatur, hästar, renar, getter och grisar. Förekommer även hos vilda djur
- Vanligast i Afrika och Asien, men förekommer även i Europa, Australien och USA
- Bakterien kan överföras till människa via inhalation eller injektion:
- Antrax är i vissa länder en sällsynt yrkessjukdom bland bönder, veterinärer och människor som exponeras för djur eller djurprodukter, oftast hud, ull och benmjöl
- En del fall har kopplats till förorenad narkotika som injicerats
- Extremt sällsynt hos människa i Sverige:
- I Sverige är det senaste rapporterade fallet en person som avled 1965, troligen efter att ha inhalerat mjältbrandsbakterier från importerat ull under hantering av mattor i en mattfabrik
Etiologi och patogenes
- Infektion som orsakas av Bacillus anthracis, en grampositiv sporbildande stavbakterie.
- Organismen överförs till människor vid inokulation i förstörd hud eller slemhinna, eller vid inhalation.
- Smittöverföring till människa sker direkt eller indirekt från djur, smitta mellan människor har aldrig dokumenterats.
Smittsätt
- Människor smittas huvudsakligen genom direktkontakt med ben, hud, djurpäls/ull eller djurkroppar/kött.
- Förtäring av kött från djur som har haft mjältbrand kan ge gastrointestinal antrax.
- Bakteriesporerna överlever mycket länge i jord, sannolikt i många år, och blir på så sätt en reservoar för djur.
- Eventuellt kan sporerna föröka sig i jord.
- Om damm med sporer från hud eller hår virvlar upp kan sporerna hamna i luften och inandas av personer i närheten.
- Vid särskilda förhållanden, som explosioner eller utsläpp högt upp i luften, kan antraxsporer ge luftburen smitta.
- Båda dessa situationer ger pulmonell antrax.
- Injektion med sporhaltigt material i mjukvävnad kan ge injektionsantrax.
Inkubationstid
- Vanligtvis 2–5 dagar vid kutan och pulmonell antrax.
- 3–7 dagar vid gastrointestinal antrax.
- Om antibiotikaprofylax startas kan förloppet bli betydligt längre.
- Orsaken till detta är att antibiotika bara verkar på vegetativa bakterier, inte på sporer.
ICD-10
- A22 Mjältbrand (antrax)
Anamnes
- Bortsett från kutan antrax, ger de övriga formerna ett snabbt förlopp med allmänna influensaliknande symtom, och patienten utvecklar snabbt tecken på:
- Sepsis
- Allvarlig toxemi
- Koagulationsrubbningar
- Chock
- Multiorgansvikt
- Eventuellt hemorragisk meningit
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Kliniska fynd
Kutan antrax
- Uppstår efter direktkontakt med kontaminerat material i befintliga sår eller huddefekter.
- En lätt kliande papel utvecklas till en smärtfri vesikel som övergår till den karaktäristiska, svarta, nekrotiska skorpan (eschar).
- Satellitvesiklar kan uppstå.
- De allra flesta hudinfektionerna förlöper utan vidare utveckling till allvarlig sjukdom och torkar in efter 1–3 veckor.
- Regional adenopati, feber, sjukdomskänsla, huvudvärk, illamående och kräkningar kan förekomma.
- I sällsynta fall:
- Efter att nekrotisk vävnad har fallit av kan hematogen spridning och sepsis förekomma
- Även hemorragisk meningit kan utvecklas
Gastrointestinal antrax
- Uppträder efter intag av kontaminerad föda.
- Ger ospecifika lokala symtom och oftast snabbt påföljande disseminering och allvarlig toxemi/sepsis.
Pulmonell antrax
- Sporer kommer ned i alveolerna efter inhalation av damm från sporkontaminerat material.
- Därifrån förs de till mediastinala lymfkörtlar där de utvecklas till aktiva bakterier och skapar en hemorragisk ödematös mediastinit.
- I normalfallet ses feber, sjukdomskänsla, huvudvärk, andnöd och hosta.
- En allvarlig disseminerad sjukdom uppstår.
- Lungpåverkan är tidigt i förloppet påfallande liten, men hemorragisk pleuraexsudat uppstår ofta efter hand.
Systemisk spridning
- Alla former kan leda till disseminerad sjukdom.
- Bakteriemi, sepsis och toxemi utvecklas snabbt.
- Blödningstendens ses med efterföljande hemorragier.
- Hemorragisk meningit kan utvecklas.
Utredning av antrax- Påvisning av bakterien från hudlesion, pus, saliv, blod eller spinalvätska.
- Bakterien påvisas vid direkt mikroskopi och odling.
Differentialdiagnoser
- Kutan antrax:
- Cellulit
- Karbunkel
- Bullös erysipelas
- Tularemi
- Pulmonell antrax:
- Pneumoni
- Sepsis
- Gastrointestinal antrax:
- Akut buk
- Blodig diarrésjukdom
Behandling av antrax
- Antibiotika:
- Vid manifest sjukdom
- Profylax efter exponering
- Kutan antrax:
- Varning för manipulation av, och särskilt incision i, antraxpåverkad hud då detta kan leda till snabb dissemination
Läkemedelsbehandling
Vid manifest sjukdom
- Ett antal antibiotika har effekt: penicillin, tetracyklin, erytromycin, streptomycin, kloramfenikol och fluorokinoloner:
- Cefalosporiner har visat sig ha dålig effekt och är kontraindicerade på grund av resistensutveckling
- Behandling av manifest sjukdom baserad på fokus och svårighetsgrad:
- Vid lindrig hudsjukdom är monoterapi vanligtvis tillräcklig
- Intravenös kombinationsbehandling rekommenderas för svår hudsjukdom (uttalat ödem, huvud-/halsskada), lungsjukdom, systemisk sjukdom, meningit
- Behandlingsförslag:
-
Ciprofloxacin 400 mg x 2 intravenöst eller doxycyklin 100 mg x 2 intravenöst
- För pulmonell eller gastrointestinala antrax: dessutom klindamycin 600 mg x 4 +/- rifampicin 300 mg x 2
- Antitoxin (Raxibacumab®) har i djurförsök visat sig kunna minska dödlighet i systemisk mjältbrand, men är inte registrerat i Sverige (2022)
Profylax efter exponering
- Antibiotikaprofylax efter exponering för mjältbrand:
- Vuxna:
-
Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 60 dagar eller
- Doxycyklin 100 mg x 2 i 60 dagar
- Den profylaktiska behandlingen ska normalt pågå i 60 dagar men kan seponeras om det visar sig att patienten inte har exponerats för antraxbakterien.
- Vaccin ges i vissa länder vid säkra exponeringsfall, men inget vaccin mot antrax är registrerat i Sverige (2022), dokumentationen av effekt är begränsad.
Quiz
Quiz om pneumokockvaccin
Som ett led i att förse professionen med den senaste kunskapen erbjuder NetdoktorPro nu ett quiz om pneumokockvaccination. Välkommen att genomföra quizet!
Till quizet »
Smittspårning
- Mjältbrand är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom som omedelbart ska anmälas till regionens smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten:
- Personer som utsatts för smittrisk måste kontaktas för ställningstagande om förebyggande antibiotikabehandling
- Vid misstänkt mjältbrand i en djurbesättning kontaktas smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten av veterinära myndigheter för förebyggande åtgärder.
Destruktion av kontaminerade föremål
- Sporbildning förekommer inte i vävnad under pågående infektion.
- Sporbildning kan förekomma i exkrementer, sekret, kompresser, blödningar och liknande.
- Föremål och ytor som är synligt nedsölade med patientens kroppsvätskor ska brännas, autoklaveras eller desinficeras med spordödande medel:
- 10 % hypoklorit, 5 % fenol, eller 10–30 % formalin motsvarande 4–12 % formaldehyd
- I annat fall räcker det med vanlig tvätt.
- Veterinärer har mycket omfattande rutiner vid antrax.
Komplikationer
- Toxemi och septisk chock.
- Meningit.
Prognos
- Kutan mjältbrand har en god prognos, och de flesta blir friska utan behandling
- Mortaliteten är 95 % vid obehandlad pulmonell antrax.
- Dödligheten är hög även vid adekvat behandling, särskilt vid pulmonell antrax.
Källor
- Sjukdomsinformation om mjältbrand. Folkhälsomyndigheten (hämtad 2022-05-10)
- Wilson KH. Treatment of anthrax. UpToDate, last updated Apr 2019 (hämtad 2022-05-11)
- Donegan S, Bellamy R, Gamble CL. Vaccines for preventing anthrax. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 2. Art. No.: CD006403. DOI: 10.1002/14651858.CD006403.pub2. PMID: 19370633
- Cellulit
- Karbunkel
- Bullös erysipelas
- Tularemi
- Pneumoni
- Sepsis
- Akut buk
- Blodig diarrésjukdom
- Vid manifest sjukdom
- Profylax efter exponering
- Varning för manipulation av, och särskilt incision i, antraxpåverkad hud då detta kan leda till snabb dissemination
- Cefalosporiner har visat sig ha dålig effekt och är kontraindicerade på grund av resistensutveckling
- Vid lindrig hudsjukdom är monoterapi vanligtvis tillräcklig
- Intravenös kombinationsbehandling rekommenderas för svår hudsjukdom (uttalat ödem, huvud-/halsskada), lungsjukdom, systemisk sjukdom, meningit
- Behandlingsförslag:
- Ciprofloxacin 400 mg x 2 intravenöst eller doxycyklin 100 mg x 2 intravenöst
- För pulmonell eller gastrointestinala antrax: dessutom klindamycin 600 mg x 4 +/- rifampicin 300 mg x 2
- Antitoxin (Raxibacumab®) har i djurförsök visat sig kunna minska dödlighet i systemisk mjältbrand, men är inte registrerat i Sverige (2022)
- Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 60 dagar eller
- Doxycyklin 100 mg x 2 i 60 dagar
Quiz om pneumokockvaccin
Som ett led i att förse professionen med den senaste kunskapen erbjuder NetdoktorPro nu ett quiz om pneumokockvaccination. Välkommen att genomföra quizet!
- Personer som utsatts för smittrisk måste kontaktas för ställningstagande om förebyggande antibiotikabehandling
- 10 % hypoklorit, 5 % fenol, eller 10–30 % formalin motsvarande 4–12 % formaldehyd
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Första vaccin mot RS-virus nära godkännande
Idag saknas både godkänd behandling och vaccin mot RS-virus, men tack vare intensiv forskning kan det snart bli ändring på det. EMA ställer sig nu positiva till ett första vaccin mot sjukdomen.
-
Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet
Postcovid är ett tillstånd där en person har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid-19. Hur många i Sverige som lever med tillståndet är inte klarlagt och symtomen för de drabbade kan variera stort. – Det är förmodligen inte samma mekanismer som ger upphov til...
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
250 virusforskare arbetar för att hjälpa sjukvården förhindra virusorsakade sjukdomar
– Vår målsättning är att forska fram nya och bättre verktyg och kunskap till sjukvården, så att sjukvården kan upptäcka och förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar, säger Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- ...