Campylobacterinfektion

Basfakta

Definition

• Sjukdomen kallas också campylobacterios.
• Akut bakteriell tarminfektion orsakad av bakterien Campylobacter jejuni eller Campylobacter coli.

Förekomst

• Infektion med Campylobacter är nu den vanligaste anmälningspliktiga orsaken till akut diarrésjukdom i Sverige och antalet personer som varje år smittas har dubblerats under de senaste tio åren.
• Folkhälsomyndigheten har de senaste åren fått in omkring 9 000 anmälningar årligen om fall av campylobakterinfektion:¹
• 50–60 % smittas utomlands
• I Sverige är Campylobacter vanligt i tarmen hos en rad däggdjur och fåglar, både vilda och tama. Förekomsten i fjäderfä är lägre än i de flesta andra länder
• Sjukdomen är orsak till cirka 10 % av alla infektiösa diarrér på världsbasis.
• Säsongsvariation:
  • De flesta insjuknar under sommarmånaderna juli till september
  • Sommartoppen är mest markant för inhemskt smittade
  • Detta beror sannolikt i hög grad på typiska sommaraktiviteter som har visat sig vara viktiga riskfaktorer, till exempel grillning och bruk av dåligt renat vatten på landet och i stugor
  • Det har också varit en del diskussion kring vilken betydelse flugor har för smittspridningen från miljö till mat, och om detta kan förklara något av säsongsvariationen
  • 2007 fanns Campylobacter i cirka 13 % av svenska slaktkycklingflockar, med högst förekomst av bakterien om sommaren

Etiologi och patogenes

• Infektion med Campylobacter jejuni, eventuellt Campylobacter coli.
• En av de vanligaste orsakerna till bakteriell diarre.²
• Campylobacter jejuni och Campylobacter coli är de vanligaste humant sjukdomsframkallande stammarna.²
• Smittar genom livsmedel, i synnerhet fjäderfäprodukter och icke desinficerat dricksvatten.
• Största reservoaren i Sverige är sannolikt vilda fåglar, men bakterien förekommer även hos en rad andra djur.
• Bakterien kan inte föröka sig i livsmedel, men kan överleva i flera veckor i mat med kylskåpstemperatur. Frysning leder till stark reducering av antalet bakterier:
  • Flera omfattande dricksvattenburna utbrott har beskrivits i Sverige
• En rad vilda och tama djur bär bakterierna i tarmen:
  • Under slakt kan de förorena köttet
  • Fjäderfäkött är oftare än stor- och småboskapskött förorenat med Campylobacter
• Det är ovanligt med smitta från person till person i ett hushåll.

Predisponerande faktorer

• Riskfaktorer:
  • Konsumtion av förorenat/dåligt renat ytvatten
  • Daglig kontakt med hund eller katt
  • Kött som förtärts utomhus vid grillning
  • Bruk av dricksvatten som inte desinficerats
  • Fjäderfäkött som inhandlats rått (fryst eller kylt):
    • Färsk kyckling är en mycket vanlig smittkälla i Sverige (2018)³
    • Campylobacter kunde påvisas i 51 % av 100 prov i färsk kyckling från butik enligt en undersökning som Livsmedelverket gjorde under august 2019⁴ 

ICD-10

• A04 Andra bakteriella tarminfektioner
  • A04.5 Enterit orsakad av Campylobacter

ICD-10 Primärvård

• A045 Enterit orsakad av Campylobacter

Diagnos

Diagnoskriterier

• Anamnesen väcker misstanke.
• Odling bekräftar diagnosen.

Differentialdiagnoser

• Salmonellos
• Shigella
• Turistdiarré
• Matförgiftning

Anamnes

• Efter en inkubationstid på vanligen 1–3 dygn (kan vara upp till 10 dygn), leder infektionen som regel till diarré, magsmärtor, feber och illamående, från några dagar upp till flera veckor:
  • 20 % har symtom längre än en vecka
• Vattentunn diarré som ofta är slem- och blodblandad.
• Influensaliknade besvär och måttlig feber.
• Kan i sällsynta fall leda till reaktiv artrit eller Guillain-Barrés syndrom.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Odling av avföringsprover ger diagnosen:
  • Skickas vanligen som pinnprov

Behandling

Behandlingsmål

• Förhindra att andra smittas.
• Förhindra uttorkning.

Behandlingen i korthet

• Specifik behandling av den sjuke behövs sällan.
• Campylobacterinfektioner går i regel över inom en vecka utan behandling med antibiotika.²
• Undersökning av symtomfria kontakter behövs vanligtvis inte.
• Undersökning av husdjur kan vara aktuellt.
• Vid enstaka fall av inhemsk smitta behövs sällan ytterligare undersökningar.
• Vid flera fall och misstanke om utbrott från gemensam källa kopplas kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning och smittskyddsläkaren in.

Egenbehandling

• God personlig hygien hos den som är sjuk, handtvätt efter toalettbesök och före matlagning.
• I början av diarréperioden och vid ihållande måttlig sjukdom rekommenderas rikligt med vätska.
• För barn två till tio år: 100–200 ml saft efter varje lös avföring
• För vuxna mer vätska än vanligt:
  • Undvik läskedrycker och sportdrycker. Om man dricker sådana, blanda med lika delar vatten
• Vid diarré och tecken på uttorkning rekommenderas en balanserad socker-saltlösning:
  • Till exempel vätskeersättning
  • Hemmagjord vätskeersättning till vuxna:
    • 1/2 tsk (2,5 ml) salt och 6 tsk/2 msk (30 ml) vanligt socker på 1 liter vatten. Koka upp vätskan och låt den svalna.

Läkemedelsbehandling

På sjukhus

• Rehydrering:
  • Antimikrobiell behandling bör som regel undvikas
• Vid riklig, blodig diarré i flera dagar, eller om patienten är medtagen och har hög feber:
  • Erytromycin 250 mg x 4 eller 500 mg x 2 oralt⁵
  • Kinoloner rekommenderas inte eftersom bakterien ofta är resistent
• Behandlingstiden är fem till sju dagar.⁵

Förebyggande åtgärder

Förhindra spridning

• God handhygien och sjukskrivning av diarrésjuka personer som arbetar med livsmedel.
• Förskola/dagmamma:
  • Barnet kan återgå till förskolan två dygn efter symtomfrihet. Kontrollprover är inte nödvändigt

Primärförebyggande

• Undvika dricksvatten av tvivelaktig kvalitet.
• Kyckling, hamburgare, pannbiff och andra köttfärsrätter bör vara helt genomstekta eller genomkokta.
• Andra köttprodukter bör vara ordentligt stekta på ytan.
• Använd inte opastöriserad mjölk.
• Förvara maten vid kyltemperatur (+4 ^°C).
• Tvätta händerna efter toalettbesök, efter kontakt med djur och före matlagning.
• Tvätta knivar, skärbrädor och köksutrustning som har blivit förorenade av råvaror. Använd olika skärbrädor och redskap för kött och grönsaker och för rått och färdiggrillat kött.
• Vid vistelse i områden med dåliga hygieniska förhållanden:
  • Undvik okokta grönsaker, glass, frukt som inte kan skalas och vatten som inte säljs på flaska

Förlopp, komplikationer och förlopp

Förlopp

• Tillståndet går normalt över efter några dagar, men 20 % av patienterna kan ha symtom längre än en vecka.

Komplikationer

• Reaktiv artrit
• Guillain-Barrés syndrom

Prognos

• Prognosen är god.

Uppföljning

• Sjukskrivning från det normala arbetet om patienten arbetar:
  • Inom livsmedelsindustrin eller matställe – med direkt eller indirekt kontakt med livsmedel som ska ätas råa eller utan ytterligare uppvärmning
  • Som vårdpersonal – med direkt kontakt eller som serverar mat till patienter som är särskilt utsatta för infektionssjukdomar, eller för vilka en infektion kan få särskilt allvarliga konsekvenser (till exempel prematura barn, intensivvårdsavdelningar)
• Det behövs inga kontrollodlingar före återgång till arbete eller förskola.

Campylobacterinfektion och förskola

• Barn på förskola eller institution kan återgå 48 timmar efter symtomfrihet.
• Kontrollprover är inte nödvändigt.

Anmälningsplikt

• Campylobacterinfektion är anmälningspliktig och räknas som allmänfarlig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska göras senast dagen efter diagnos:
  • Anmälningskriterier:
    • Isolering av bakterien från kliniskt prov, vanligen avföring (bekräftat fall)
    • Klinisk bild förenlig med diagnosen och epidemiologiskt samband (misstänkt fall)
• Anmälan görs via www.sminet.se till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten:
  • Smittskyddsläkaren informerar vid behov kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, till exempel vid anhopning av fall. Vid misstanke om smitta från djur kontaktas länsveterinären

Patientinformation

• Campylobacterinfektion
• Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad