Campylobacterinfektion

Bakgrund

• Akut bakteriell tarminfektion som orsakas av bakterien Campylobacter jejuni eller Campylobacter coli.

Epidemiologi

• Folkhälsomyndigheten har de senaste åren fått in omkring 10 000 anmälningar årligen om fall av Campylobakterinfektion:
  • 50–60 % smittas utomlands
  • Bland dem som smittas i Sverige insjuknar de flesta under sommarmånaderna juli till september
• Flera omfattande dricksvattenburna utbrott har beskrivits i Sverige.

Etiologi och patogenes

• Flera vilda och tama djur bär Campylobacter i tarmen och under slakt kan de förorena köttet.
• Fjäderfäkött är oftare än stor- och småboskapskött förorenat med Campylobacter.
• Campylobacter dör vid upphettning till cirka 70 °C. Djupfrysning minskar mängden bakterier men eliminerar dem inte fullständigt.

ICD-10

• A04.5 Enterit orsakad av Campylobacter

Anamnes

Frågor

• Har patienten intagit mat som kan vara smittad?
• Har patienten nyligen varit utomlands?
• Finns annan person i patientens närhet med liknande symtom?

Sjukdomsförlopp

• Efter en inkubationstid på vanligen 1–3 dygn (kan vara upp till 10 dygn), leder infektionen som regel till diarré, magsmärtor, feber:
  • Vattentunn diarré som ofta är slem- och blodblandad
  • Influensaliknande besvär och måttlig feber
• Efter 1–2 dygn börjar symtomen ofta avta.
• Diarré kvarstår vanligen i en vecka. Buksmärta kan dock kvarstå dagar till veckor efter att diarrén har upphört.

Kliniska fynd

• Palpationsömhet i buken.
• Eventuellt tecken på dehydrering.

Utredning av Campylobacterinfektion

• PCR och eventuellt odling av avföring bekräftar diagnosen.
• Vid symtom på allvarlig dehydrering tas eventuellt Hb, EVF, P/S-kreatinin, P/S-Na och P/S-K.
• Vid misstanke om disseminerad infektion tas eventuellt CRP och blodstatus.

Differentialdiagnoser

• Salmonella, tarminfektion
• Shigellainfektion
• Clostridium difficile-infektion
• Turistdiarré
• Matförgiftning

Behandling av Campylobacterinfektion

• Campylobacterinfektioner går i regel över inom en vecka utan behandling med antibiotika.
• I början av diarréperioden och vid ihållande måttlig sjukdom rekommenderas rikligt med vätska, eventuellt vätskeersättning.
• Vid riklig, blodig diarré i flera dagar, eller om patienten är medtagen och har hög feber kan behandling på sjukhus med rehydrering och antibiotika ges:
  • Azitromycin 500 mg x 1 oralt i 3 dagar eller
  • Erytromycin 250 mg x 4 eller 500 mg x 2 oralt i 5–7 dagar
• Campylobacterinfektion är anmälningspliktig och räknas som allmänfarlig enligt smittskyddslagen:
  • Vid enstaka fall av inhemsk smitta behövs sällan ytterligare undersökningar
  • Vid flera fall och misstanke om utbrott från gemensam källa kopplas kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning och smittskyddsläkaren in

Förebyggande åtgärder

• God hygien med handtvätt efter toalettbesök och före matlagning.
• Patienter med diarré ska sjukskrivas.
• Symtomfria personer, även inom riskyrken, som kan tillgodogöra sig hygieninformation kan återgå till arbete, skola eller förskola.
• Riskyrken innebär hantering av oförpackade livsmedel eller vård av spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Personer som arbetar med oförpackade livsmedel är skyldiga att omedelbart meddela sin arbetsledare om smittan.

Komplikationer

• Färre än 1 % drabbas av sepsis. Risken är ökad bland sköra äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
• Sällsynta komplikationer är reaktiv artrit eller Guillain-Barrés syndrom.
• Det finns fallrapporter av Campylobacter-associerad myokardit och perikardit.

Prognos

• Prognosen är god.

Källor

• Campylobacterinfektion, läkarinformation Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Hämtad 2023-11-23
• Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om campylobacterinfektion. Hämtad 2023-11-23
• Fischer GH, Paterek E. Campylobacter. 2022 Aug 8. In: StatPearls Internet. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2023 Jan–. PMID: 30725718