Förkylning

Basfakta

Definition

• En övre luftvägsinfektion, ÖLI, vars orsak är virus och som är lokaliserad till slemhinnorna i näsa, svalg och nedre luftvägar, men som inte inkluderar alveolerna.¹
• Tillståndet karakteriseras av initialt av halsont, trötthet och lätt feber. Dessa symtom försvinner efter få dagar och efterföljs av täppt näsa, snuva och hosta som uppträder inom 24–48 timmar efter symtomstart.

Förekomst

• Så gott som hela befolkningen drabbas en eller flera gånger per år:²
  • Barn har i genomsnitt sex till åtta förkylningar per år
  • Vuxna har i genomsnitt två till fyra förkylningar per år
• Barn från ett halvt till tre år drabbas särskilt ofta.

Etiologi och patogenes

• Förkylning orsakas av olika respiratoriska virus.
• Rinovirus är vanligaste agens.
• Det stora antalet olika virustyper gör att människor kan få förkylning under hela livet:
  • Omfattar över 200 olika virus
• Klinisk sjukdom uppträder hos två av tre smittade.

Patogenes

• Överföring av smitta sker för det mesta genom handkontakt med senare passage över till näsborrar, mun eller ögon, oftare än genom droppsmitta.³
• Inkubationstid är två till fyra dagar.

Predisponerande faktorer

• Smitta/exponering för agens.
• Barn på stora förskolor.
• Spädbarn med äldre syskon.
• En studie visade att mindre än sex timmars sömn per natt var associerat med ökad risk för förkylning efter exponering för smitta.⁴

ICD-10

• J00 Akut nasofaryngit (vanlig förkylning)

Diagnos

Diagnoskriterier

• Typisk sjukdomsbild.
• Laboratorietester behövs sällan, men CRP kan ibland vara till hjälp för att utesluta bakteriell infektion.

Differentialdiagnoser

• Influensa
• Streptokockfaryngit
• Sinuit
• Pneumoni

Anamnes

• Tillståndet karaktäriseras initialt av halsont, trötthet och lätt feber. Dessa symtom försvinner efter några dagar och efterföljs av täppt näsa, snuva och hosta som uppträder inom 24–48 timmar efter symtomstart.
• Täppt näsa och nässekretion blir de dominerande symtomen. Nässekretet kan efter hand bli tjockt och varigt och misstolkas som sinuit.⁵
• Symtomen är mest uttalade omkring dag tre till fyra och börjar försvinna runt dag sju.
• Barn under första levnadsåret får vid förkylning ofta hög feber, de äter lite, blir griniga och kan få orolig sömn på grund av täppt näsa.

Kliniska fynd

• Rodnad i svalget, speciellt på främre gombågen.
• Ödematös nässlemhinna, eventuellt med sekret.
• Barn med adenovirusinfektion får ofta konjunktival injektion.
• Trakeit med produktiv hosta under ett par veckor kan förekomma.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Laboratorietester är sällan användbara.
• CRP >50 kan indikera bakteriell infektion:
• Värden upp till 50 mg/l kan dock finnas från tredje till femte sjukdomsdagen även vid viralt agens
• Vid adenovirusinfektionkan värden upp mot 100 mg/l förekomma
• Streptokocktest kan vara aktuellt vid halsont. Se texten Streptokockinfektion i halsen.

Behandling

Behandlingsmål

• Symtomlindring.

Behandlingen i korthet

• Självläkande tillstånd.
• Eftersom det inte finns några effektiva antivirala medel som botar förkylning, och det finns få effektiva förebyggande åtgärder, består eventuell behandling av symtomlindring.⁶

Förskola/dagmamma

• Inga restriktioner för att vara på förskola eller hos dagmamma.
• Bör vara hemma vid försämrat allmäntillstånd eller feber.
• Se också Förebyggande behandling nedan.

Egenbehandling

• Vila om det behövs.
• Högt huvudläge kan lätta ödem och sekretion i slemhinnorna.
• Honung mot hosta:
  • Det saknas stark evidens för eller emot effekt av honung mot hosta⁷
  • En studie visade att honung som gavs till barn 30 minuter före sänggåendet gav viss bättring av natthostan. Dosering: 2–5 år ½ tesked, 6–11 år 1 tesked, 12–18 år 2 teskedar⁸
• Sköljningar med koksaltlösning?
  • Används av vissa för att skölja ut slem ur näsan, och till att fukta slemhinnorna
  • En Cochranerapport visade att kvaliteten på studier var låg och att det inte säkert går att säga något om effekt på symtom vid förkylning⁹
• Zink?
  • En Cochranerapport visade att zink förkortar varaktigheten och lindrar besvären vid förkylning. Rapporten drogs dock tillbaka 2015 då det fanns oklarheter kring dosering och då studierna hade blandad kvalitet.¹⁰
• Vitamin C?
  • En Cochranerapport (2007) visade att intag på 200 mg eller mer av vitamin C inte gav någon väsentlig minskning av symtom eller varaktighet, när behandlingen startade efter att förkylningssymtomen hade uppstått¹¹
  • Bland idrottsutövare som utsätter sig för extrema fysiska belastningar kan vitamin C ha en förebyggande effekt¹¹
  • Några studier indikerar att symtomen kan lindras och durationen och förkylningen förkortas, men alla studier visar inte det¹¹
• Röd solhatt (echinacea)?
  • En Cochranerapport (2014) visade att det inte finns tillräcklig dokumentation för att bedöma om röd solhatt-produkter har effekt i behandlingen av, eller som förebyggande mot, förkylning¹²
  • Två studier med tillfredsställande design visade ingen effekt varken av rotextrakt eller plantextrakt från röd solhatt,^13-14 medan en annan studie var mer positiv¹¹
• Dricka mycket (till exempel vatten eller juice)?
  • Det finns inga vetenskapliga belägg för att detta råd hjälper^15-16
• Inhalation av vattenånga?
  • Har inte uppvisat någon effekt¹⁷

Läkemedelsbehandling

• Analgetika:
  • NSAIDs minskar smärta och obehag vid förkylning, men påverkar inte förlopp eller luftvägssymtom⁶
  • Paracetamol minskar feber och obehag
• Slemhinneavsvällande nässprej/koksaltlösning:
  • Ger kortvarig lindring av täppt näsa, och förbättrar nattsömnen¹
  • Kan också minska risken för sinuit, speciellt hos patienter med kronisk eller recidiverande sinuit
• Salva med kamfer, mentol och eukalyptus (Vaporub):
  • En enkel applikation av salva på bröstet på barn, äldre än två år, ledde i en studie till signifikant bättring av hosta, täppt näsa och nattsömn påföljande natt
  • Salvan innehåller kamfer 4,8 %, mentol 2,6 % och eukalyptusolja 1,2 %
  • Effekten motsvarade en bättring på cirka 2 punkter på en 7-punktsskala (30 %), gruppen utan behandling hade en förbättring på 0,5–1 punkt (15 %)
• Antihistaminer:
  • Antihistaminer kan initialt (under 1-2 dagar efter behandlingsstart) ha en viss kortvarig symtomlindrande effekt med NNT 14; det saknas evidens för effekter hos barn¹⁸

• Antibiotika?
  • Har ingen effekt på ÖLI¹⁹
  • Ger ingen effekt på varaktighet eller intensitet av besvären, ger risk för biverkningar från magtarmkanalen, medför ekonomiska kostnader och ökar risken för bakterieresistens
• Beta2-agonist mot hosta?
  • Långvarig hosta hos barn ger misstanke om astma. Av den anledningen har många rekommenderat användning av beta2-agonist i behandlingen
  • Cochranerapporter har visat att det varken hos barn med isolerad kronisk hosta²⁰ eller akut hosta²¹ fanns effekt av beta2-agonister
• Leukotrien-antagonist?
  • Leukotrienantagonister har ingen effekt på vare sig behandling eller profylax av stridor utlöses av virusinfektion (episodic viral wheeze)²²
• Hostmedicin vid rethosta?
  • Verkar inte bättre än placebo på barn eller vuxna²³

Förebyggande åtgärder

• C-vitamin:
  • Resultaten spretar, men metaanalyser tyder på att start med vitamin C innan symtomen på förkylning inträder, kan minska sjukdomsvaraktigheten och symtomintensiteten¹¹
  • Vitamin C minskade inte incidensen av förkylning i den generella befolkningen, men bland löpare, skidåkare och militärer i subarktiska områden sågs en 50 % relativ riskreducering¹¹
• Gurgling med vatten:
  • I en studie fann forskarna att gurgling med vatten under en minut tre gånger dagligen i 60 dagar hade viss förebyggande effekt mot förkylning (NNT=9)²⁴
• Probiotika?
  • En studie på barn i åldern tre till fem år visade signifikant reduktion av antal episoder med feber, hosta och halsont för barn som använde probiotika:²⁵
    • Varaktighet av symtom var också signifikant kortare i behandlingsgruppen, och användningen av antibiotika mindre
    • Studien jämförde sex månaders behandling med (1) placebo, (2) lactobacillus acidophilus eller (3) lactobacillus acidophilus + bifidobacterium animalis subsp lactis Bi-07
  • En metaanalys (2011) konkluderade att probiotika verkar ha en viss förebyggande effekt på övre luftvägsinfektioner hos barn och yngre vuxna²⁶
  • En nyare RCT (2017) fann ingen skillnad i förekomst av övre luftvägsinfektioner, magbesvär, eller frånvaro mellan små barn som antingen fick behandling med probiotika eller placebo i sex månader²⁷
• Vitamin D?
  • Observationsstudier har visat ett samband mellan låga vitamin D-nivåer och ökad risk för övre luftvägsinfektioner
  • En RCT visade att regelbundet intag av vitamin D i 18 månader inte påverkade förekomst eller allvarlighetsgrad av förkylningar²⁸
  • Barn i 2–5 års ålder som fick vitamin D 400 IE eller 2000 IE dagligen under vinterhalvåret hade samma förekomst av luftvägsinfektioner²⁹
  • En metaanalys konkluderade att daglig eller veckovis administrering (ej bolus) av vitamin D minskade risken för akut luftvägsinfektion vid allvarlig D-vitaminbrist:³⁰
    • Stor effekt visades hos de med vitamin D <25 nmol/L (svår brist) – med NNT 4–8 – (1 sparad infektion per 4–8 behandlade)
    • Det är osäkert om det finns effekt av behandling vid utgångsvärden över 25 nmol/L
• Örtpreparatet echinacea (röd solhatt)?
  • Det saknas evidens för att solhattprodukter är effektiva vid behandling eller förebyggande av förkylning^12,31
• Vaccination?
  • Den stora variationen i agens gör att vaccination inte är tillämplig

Förskola/dagmamma

• Förkylning är den vanligaste infektionen hos barn. Snuva, snorbildning, hosta, täppt näsa och rinnande ögon är de vanligaste symtomen. Barnet kan återgå till förskolan när allmäntillståndet tillåter.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Inkubationstiden är vanligen två till tre dagar.
• Symtomen når sitt maximum tredje till femte sjukdomsdagen.
• Symtomfrihet vanligen efter en vecka, eventuellt kan hostan vara längre.³
• Bland barn kan förkylning vara i flera veckor utan att detta är ett uttryck för komplicerande infektion.³²

 Komplikationer

• Pneumoni – risk när nedre delen av luftvägarna är involverad.
• Sinuit.
• Öroninflammation är en vanlig komplikation bland barn, speciellt under de första levnadsåren.
• RSV-infektion hos barn kan kräva inläggning på sjukhus.

Prognos

• Predisponerar för bakteriell infektion.
• Går vanligtvis över inom en vecka.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Självläkande och ofarligt tillstånd.
• Inga speciella restriktioner för att vara på förskola eller hos dagmamma.

Skriftlig patientinformation

• Förkylning
• Antibiotika
• Råd och fakta om antibiotikaanvändning – förkylning (Folkhälsomyndigheten). Finns även på engelska, arabiska, finska, somaliska, spanska, sydkurdiska/sorani).

Animation

• Förkylning (övre luftvägsinfektion)