Influensa
Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna. Typiska symtom är hastigt insjuknande med hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg samt hosta.
Definition Akut luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B, huvudsakligen aerosol smitta. Förekomst Säsongsepidemier, incidens varierar från år till år. Symtom Hastigt insjuknande, hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg, hosta, eventuellt kräkningar (särskilt hos barn). Kliniska fynd Feber, rodnad i svalget och nedsatt allmäntillstånd. Diagnostik Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa. Behandling Förebyggande behandling med vaccin årligen till riskgrupper inklusive alla över 65 år. Antiviral behandling (neuraminidashämmare) har begränsad effekt, men kan ges till patienter som tillhör riskgrupper och som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination, antingen som postexpositionsprofylax eller vid symtom.Sammanfattning
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Definition
- Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B.
- Inte alla som smittas får klinisk sjukdom, omkring tre av fyra som smittas är utan symtom.
- Influensaliknande sjukdom beror på influensavirus endast i undantagsfall.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Bakgrund och epidemiologi
- Incidensen av influensa varierar från år till år.
- Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna från slutet av december till början av mars.
Etiologi och patogenes
- Inkubationstid cirka 48 timmar (ett till fyra dygn).
- Smittobärare två till fem dagar efter symtomdebut.
- Sjukdomsvaraktighet är ofta en till två veckor, ofta med hög feber den första veckan, men trötthet och hosta kan finnas kvar längre.
- Sjukdomsförloppet påverkas av patientens ålder, grad av tidigare immunitet, virusegenskaper, rökning, andra sjukdomar, immunosuppression och graviditet.
- Omkring tre av fyra som smittas beräknas vara utan symtom.
Anamnes och kliniska fynd
- Hastigt insjuknande
- Feber, ofta 39–40,5 °C:
- Stiger snabbt, inom en till två timmar
- Ofta följt av frossa
- Varar upp till en vecka
- Kan vara frånvarande hos äldre människor
- Typiskt är muskelsvaghet, muskelsmärtor, slöhet, huvudvärk, torrhosta
- Snuva, halsont, hosta, efter några dagar ofta med expektorat och retrosternalt obehag
- Buksmärtor och eventuellt kräkningar, särskilt hos barn
- Genomsnittlig varaktighet innan patienten märker lindring av symtom är 6,5 dagar
Diagnostik och undersökning
Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa.
Differentialdiagnoser
- Förkylning – halsont, snuva, ingen hosta, vanligen måttlig eller ingen feber
- Luftvägsinfektion orsakad av annat virus eller mykoplasma/klamydiainfektion
- Pneumoni
- Tonsillit orsakad av streptokocker
- Mononukleos
- Pyelonefrit
- Meningit
- Leukemi
Behandling
Egenbehandling
- Okomplicerad influensa behandlas som förkylning.
Läkemedelsbehandling
- Behandlingen är oftast endast symtomatisk, till exempel paracetamol, ibuprofen eller ASA (inte till barn) och vätska.
- Neuraminidashämmare förefaller kunna förkorta varaktighet fram till symtomlindring med ett drygt halvt dygn hos vuxna.
- Lägre tröskel för behandling med neuraminidashämmare till patienter som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination och som tillhör riskgrupper (över 65 år eller har kroniska sjukdomar).
Komplikationer
- Akut bronkit, exacerbation av astma eller KOL
- Sekundära bakterieinfektioner (till exempel otit, sinuit och pneumoni)
- Primär viruspneumoni
- Postinfektiös encefalomyelit
- Perikardit
- Myokardit
ICD-10
J10 Influensa som orsakas av identifierat virus
J11 Influensa, oidentifierat virus
-
Sveriges vaccinstrategi mot covid-19
För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel. Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Pneumokocksjukdom - bli expert på att identifiera högriskpatienter
Tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar, har NetdoktorPro tagit fram olika patientfall som kan vara till hjälp i den kliniska vardagen.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Så går det med efterfrågade vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre har visat goda resultat i bland annat Storbritannien – det sparar både liv och resurser. Trots stor efterfrågan finns det fortfarande inget motsvarande program i Sverige och frågan är varför.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.