Shigellainfektion
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Definition
- Tarminfektion orsakad av shigella-bakterier.
Bakgrund och epidemiologi
- I tropiska klimat är shigella en vanlig orsak till diarré.
- På världsbasis infekteras över 200 miljoner per år.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Etiologi och patogenes
- Det finns fyra serogrupper: Shigella dysenteriae typ 1 och typ 2, Shigella flexneri, Shigella boydii, Shigella sonnei.
- I Skandinavien förekommer framförallt den lindriga S. sonnei samt S. flexneri endemiskt. Dessa ger mildare förlopp.
ICD-10
- A03 Shigellos (bakteriell dysenteri, rödsot)
Anamnes och kliniska fynd
- Inkubationstiden är 1–3 dagar, upp till en vecka vid S. dysenteriae.
- I början ses upp till 10 lösa avföringar per dag, därefter går det över till blod- och slemtillblandan avföring, i vissa fall med pus.
- Vid många fall ses tecken på dehydrering, temperaturökning, buksmärtor.
Diagnostik och undersökning
- De flesta tarminfektioner är milda och behandlas endast symtomatiskt, därför är provtagning oftast onödigt.
- Eventuella mikrobiologiska prover tas med hjälp av avföringsprover/odlingar.
Differentialdiagnoser
- Andra tarminfektioner.
- Ulcerös kolit.
Allmänt
- I utvecklingsländer är de flesta fall av shigellos milda och självbegränsande. I allvarliga fall är rehydrering en central del av behandlingen ihop med näringsersättning och antibiotika.
- Enligt svenska Smittläkarföreningen bör man överväga antibiotikabehandling då smittsamheten är mycket hög.
Egenbehandling
- Rehydrering och eventuell korrigering av elektrolyter är av största vikt.
- Motilitetshämmande medel är absolut kontraindicierat vid blodig diarré (dysenteri).
Läkemedelsbehandling
- Rehydrering.
- I allmänhet kan man vara betydligt mer liberal med antibiotika än vid till exempel salmonelloser, särskilt på grund av den höga smittsamheten.
Förlopp
- Mortaliteten kan vid epidemier vara upp till 20 % vid obehandlad infektion med S. dysenteriae typ 1.
- S. sonnei har ingen mortalitet förutom hos de allra yngsta och äldsta.
- Sjukdomen är anmälningspliktig.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Nytt bältrosvaccin ger hög skyddseffekt
2013 blev första bältrosvaccinet tillgängligt i Sverige – och har sedan dess rekommenderats till personer över 50 år. Under våren 2020 blev ett nytt bältrosvaccin tillgängligt. Ett vaccin som ger hög skyddseffekt och som är effektivt även hos äldre.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Gonorré
Sexuellt överförbar infektion som orsakas av Neisseria gonorrhoeae. Under 2019 anmäldes över 3 200 fall av gonorré i Sverige, vilket motsvarar är en ökning med 20 procent jämfört med året innan.
-
Kondylom
Sexuellt överförd infektion med humant papillomvirus (HPV). I Sverige ses en tydlig minskning av kondylom efter införande av HPV-vaccination.
-
Mycoplasma genitalium
Bakterien kan orsaka urogenitala symtom och infektion men ses också hos asymtomatiska individer. Primärt sker smitta genital slemhinna mot genital slemhinna.