Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Infektion

Syfilis


Uppdaterad den: 2024-02-15

Annons

Bakgrund

  • Syfilis är en sexuellt överförd infektionssjukdom som orsakas av spiroketen Treponema pallidum pallidum.
  • Sjukdomen har kallats "den stora imitatören" eftersom den kan yttra sig på olika och komplexa sätt.
  • Syfilis delas in i 3 kliniska stadier (primär, sekundär och tertiär).

Epidemiologi

  • WHO beräknade 2016 att 6,3 miljoner människor i världen årligen smittades av syfilis.
  • Under 2019 rapporterades i Sverige 431 nya fall, varav 93 % var män:
    • 84 % av männen hade smittats genom sexuella kontakter med andra män (MSM)

Etiologi och patogenes

  • Inkubationstiden är 10–90 dagar, oftast cirka 3 veckor.
  • Smitta sker vanligtvis genom sexuellt kontakt, genom små skador i hud eller slemhinnor.
  • Bakterien kan överleva i vätskor i flera dygn och kan därför överföras via blod från infekterade personer.
  • Syfilis kan överföras via placenta från mamma till foster, så kallad vertikal smitta.
  • Genitala sår som till exempel syfilissår ökar överföring av hiv och ökar smittsamheten hos hiv-infekterade individer
Annons
Annons

ICD-10

  • A50 Medfödd syfilis
  • A51 Tidig syfilis
  • A52 Sen syfilis
  • A53 Annan och icke specificerad syfilis

Anamnes och kliniska fynd

Primär syfilis

  • Som regel sexuell kontakt i anamnesen.
  • Hård schanker  ses hos 60 % och kommer 10–90 dagar efter inokulation, oftast efter cirka 3 veckor:
    • Den typiska lesionen är ett oömt, kraterformat sår vid smittstället, oftast på penis, labiae, cervix eller anorektalt. Hård schanker kan dock också vara smärtsam eller icke-indurerad
    • Anorektala lesioner är speciellt vanliga hos MSM
    • Primärlesionen kan också återfinnas i orofarynx och i sällsynta fall på bröst eller fingrar

Sekundär syfilis

  • Sekundär syfilis utvecklas hos cirka 50 % från cirka 2 månader till 1 (–2) år efter smitta.
  • De vanligaste manifestationerna är lesioner i hud eller på slemhinnor.
  • Hudlesionerna är vanligtvis generaliserade:
    • Fjällande makulopapulösa lesioner i handflatorna och fotsulorna är karaktäristiska
    • Makulopapulösa lesioner är vanligast, pustulösa kan också ses
    • Annulära lesioner som liknar ringorm kan ses hos mörkhyade
    • Hudlesionerna kliar inte
  • Slemhinnelesioner kan uppstå på läppar, i mun, svalg, genitalt och analt eller så kan en diffus rodnad i farynx observeras:
    • I det här stadiet är lesionerna i hud och slemhinnor mycket smittsamma
  • Andra symtom:
    • Ofta allmänsymtom: sjukdomskänsla, artralgier, feber, lymfkörtelsförstoring
  • Condylomata lata, är sammanhängande vätskande papler på fuktiga områden på hud och slemhinnor
  • Meningit, hepatit och nefrit kan förekomma
  • Uveit
  • Alopeci (malätet utseende)

Tidig latent syfilis

  • Tidig latent syfilis definieras som symtomfri period det första året efter smittotillfället. I den här perioden uppstår ofta återfall
  • Återfallen kan ge alla de förändringar som ses vid sekundär syfilis
  • Omkring 90 % av återfallen uppträder under det första året efter infektionen.

Sen latent syfilis

  • Sen latent fas är en kliniskt lugn fas i intervallet mellan 1 år efter primärinfektion och eventuell utveckling av tertiär syfilis.
  • Det finns inga kliniska manifestationer i den här fasen.
  • Den latenta fasen kan vara från några månader till resten av livet.

Tertiär syfilis

  • Det här stadiet kan inträffa vid vilken tidpunkt som helst efter sekundär syfilis.
  • Det finns 3 forme; benign (gummatös) syfilis, kardiovaskulär syfilis och neurosyfilis
  • Benign syfilis:
    • Enskilda gummata som börjar som smärtfria subkutana knutor som sedan förstoras, adhererar till överliggande hud och till slut ulcererar
    • Gummata kan uppstå i alla områden eller organ i kroppen, men förekommer oftast i hud, benvävnad eller lever
  • Kardiovaskulär syfilis:
    • Kan leda till bland annat aortit, aortainsufficiens och aortaaneurysm
  • Neurosyfilis:
    • Kan ge kranialnervspåverkan, påverkan på hörsel och syn, meningit, stroke, påverkat mentalt status, demens och pares

Syfilis hos hiv-infekterad patient

  • Personer med hiv-infektion får lättare hård schanker och oftare sekundär syfilis än hiv-negativa.
  • Ulceronodulär kutan sjukdom (lues maligna), en manifestation av sekundär syfilis, är vanligare hos hiv-positiva.
  • Accelererat kliniskt förlopp kan förekomma och neurosyfilis kan uppträda tidigt i förloppet.

Utredning av syfilis

  • Alla fall av syfilis bör handläggas av (eller i samråd med) venerolog.
  • Direktpåvisning av T. pallidum i sårsekret kan göras med mörkfälts- eller faskontrastmikroskopi eller genom nukleinsyraamplifieringstest, NAAT (tillgängligt vid Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska sjukhuset):
    • Kan vara lämpligt om hård schanker funnits <4 veckor, då negativ serologi under denna period inte utesluter syfilis
  • Serologi:
    • Specifika syfilistester kan ofta påvisas 1–2 veckor efter primärsåret, men utesluter inte syfilis om kortare tid än 4 veckor förflutit sedan debut av primärsår
    • Ospecifika syfilistester kan ofta påvisas 1–3 veckor efter primärsåret:
      • De mest använda testerna är Venereal Disease Research Laboratory (VDRL) och Rapid Plasma Reagin (RPR)
      • Testerna kan vara falskt positiva vid bland annat autoimmun sjukdom, hiv, graviditet och intravenöst missbruk
      • VDRL/RPR ska kvantifieras och används för att följa behandlingsresultatet då deras titrar korrelerar till sjukdomsaktivitet
  • Provtagning för andra könssjukdomar som gonorré, klamydia, hepatit B och hiv bör genomföras.
  • Syfilis, vid hiv-infektion:
    • Falskt negativa serologiska tester och försenad immunologisk respons kan försvåra diagnostiken
    • På grund av hög potential för att få neurosyfilis och eftersom neurosyfilis kräver mer aggressiv terapi bör lumbalpunktion starkt övervägas på alla hiv-infekterade patienter
  • Syfilis och graviditet:
    • I Sverigen screenas alla kvinnor för syfilis tidigt i graviditeten
    • Det kan bli aktuellt att följa syfilisserologi upprepade gånger under graviditeten hos kvinnor i riskgrupp
    • Behandling av mamman i graviditet kan förhindra en eventuell infektion av fostret
  • Indikationer för lumbalpunktion:
    • Syfilis med neurologiska eller oftalmologiska symtom och undersökningsfynd
    • Vid tecken på tertiär sjukdom
    • Vid hög sjukdomsaktivitet
    • Vid behandlingssvikt
    • Hos hiv-infekterade med sen latent syfilis eller syfilis av okänd varaktighet

Behandling av syfilis

  • Misstänkta och konstaterade fall ska skötas på specialistmottagning.
  • Vilken behandling som är lämplig beror på sjukdomsstadium.
  • Penicillin är förstahandsalternativet i alla stadier av sjukdomen.
  • Av praktiska skäl används på de flesta håll penicillin med depoteffekt.
Annons
Annons

Läkemedelsbehandling

  • Tidig syfilis (primär, sekundär och tidig latent syfilis):
    • Behandlas med långverkande penicillin (benzatinpenicillin) intramuskulärt som engångsdos
  • Sen latent syfilis och syfilis av okänd duration:
    • Behandlas med långverkande penicillin (benzatinpenicillin) intramuskulärt 1 gång i veckan i 3 veckor
  • Vid penicillinallergi kan doxycyklin ges i dosen 100 mg x 2 i 14 dagar vid tidig syfilis och 28 dagar vid sen syfilis
  • Detaljerade behandlingsrekommendationer finns på Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venerologi (SSDV) hemsida och Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om sexuellt överförbara bakteriella infektioner.

Förebyggande åtgärder

  • Alla personer med infektiös syfilis bör avstå från samlag tills antibiotikabehandling är genomförd – minst en vecka efter sista injektion med långverkande penicillin.
  • Kondom skyddar bara täckta delar:
    • Sekundär syfilis smittar också genom hudlesioner
  • Syfilis lyder under smittskyddslagen och alla tidiga fall (primär, sekundär och tidig latent fas) ska smittskyddsanmälas.
  • I Sverige screenas blodgivare och gravida.

Komplikationer

  • Som huvudregel antas att följande inträffar utan behandling:
    • 1/3 av alla som infekteras med syfilis blir bra spontant
    • 1/3 förblir i latent fas livet ut
    • 1/3 utvecklar tertiär syfilis
  • Utan behandling får 15 % av de infekterade benign (gummatös) sen syfilis, 10 % får kardiovaskulär syfilis och 6–7 % får neurosyfilis.

Prognos

  • Vid adekvat behandling är prognosen god vid tidig syfilis och och sen latent syfilis.
  • Vid behandling av tertiär syfilis kan man ha kvarstående och bestående men som till exempel aortaaneurysm, klaffel eller neurologiska symtom som exempelvis demens och paralys, trots adekvat behandling.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons