Tetanus
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Definition
- Infektion med bakterien Clostridium tetani som producerar toxinet, tetanopasmin.
Bakgrund och epidemiologi
- Sedan 2006 har 0–3 fall rapporterats årligen i Sverige. Medianåldern för fallen av stelkramp som rapporterats i Sverige de senaste åren är runt 80 år
- I Sverige drabbas äldre ovaccinerade personer som är födda innan de allmänna vaccinationsprogrammen fanns, med en överrepresentation av äldre kvinnor
- Tetanus är sällsynt i höginkomstländer, men en viktig dödsorsak i många låginkomstländer:
- Man uppskattar att 58 000 mödrar och nyfödda dör av tetanus årligen i världen
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Etiologi och patogenes
- Sporer av tetanusbakterien kommer in i kroppen genom att sår blir förorenade med jord, gatudamm, avföring från djur eller människor, eller smutsiga nålar.
- Typisk skada är djupa bett eller djupa stickskador, exempelvis efter spikar som har legat i jord.
- Inkubationstid är 3–21 dagar, beroende på inokulationsmängd.
ICD-10
- A34 Obstetrisk stelkramp
A35 Annan stelkramp (tetanus)
Anamnes och kliniska fynd
- Historia med sårskada och möjlig kontaminering.
- Det infekterade såret kan vara så litet att patienten inte har lagt märke till det.
- Smärtor och ilningar i inokulationsområdet följda av spasticitet av musklerna i området omkring detta.
- Patienten klagar över stelhet och spasmer i käkmusklerna (trismus), stelhet i nacken och andra muskler, dysfagi, irritabilitet och hyperreflexi.
- Sent i förloppet kan smärtfulla konvulsioner uppstå vid minimala stimuleringar.
Diagnostik och undersökning
- Stelhet i käken och spasmer i ansiktsmusklerna kan ge intryck av att den sjuke ler och har höjda ögonbryn (risus sardonicus).
- Affektion av nervtrådar till blodådror kan leda till kraftiga svettningar.
- Smärtsamma toniska konvulsioner som orsakas av mindre stimuli är vanligt.
- Spasmer i glottis eller respiratorisk muskulatur kan orsaka akut asfyxi.
- Patienten är vaken och klar genom hela sjukdomsförloppet.
- Vid en sensorisk undersökning ses inga abnormaliteter.
- Temperaturen är normal eller lätt förhöjd.
Differentialdiagnoser
- Andra akuta CNS-infektioner.
- Läkemedelsinducerade dystonier.
- Strykninförgiftning.
Vid sjukdom
- Stelkramp klassas som en allmänfarlig sjukdom. Inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.
- Humant tetanus immunoglobulin (HTIg) i hög dos (3 000–6 000 IE) och vaccin ska ges så snart som möjligt.
- Sedering och behandling i respirator kan vara nödvändig för att upprätthålla andningen.
Förebyggande åtgärder
- Inom barnvaccinationsprogrammet ges vaccin mot stelkramp i sammanlagt 5 doser:
- 3 doser under det första levnadsåret; vid 3, 5 och 12 månaders ålder
- 1 dos vid fem års ålder
- 1 dos i årskurs 8–9
- Grundvaccination till större barn eller vuxna (enkomponentsvaccin eller kombinationsvaccin kan användas):
- 3 doser med intervall mellan första och andra dosen på 4–8 veckor och mellan andra och tredje dosen på 6–12 månader eller längre
- Tetanusvaccin och immunglobulin vid sårskador:
- Vid förorenade sår:
- Boosterdos difteri/tetanusvaccin 0,5 ml intramuskulärt ges till personer som tidigare fått:
- 3 doser tetanusvaccin i någon form (>10 år sedan tredje dosen eller om djupt, ej exciderbart sår även om <10 år sedan tredje dosen)
- ≥4 doser tetanusvaccin (om >20 år sedan senaste dosen)
- För den som tidigare i livet fått <3 doser tetanusvaccin fullföljs grundvaccination med rent tetanusvaccin och rent difterivaccin
- Ovaccinerade, och möjligen till dem som tidigare endast fått en dos, ges immunglobulin mot tetanus i kombination med påbörjad grundvaccination
- Boosterdos difteri/tetanusvaccin 0,5 ml intramuskulärt ges till personer som tidigare fått:
- Vid förorenade sår:
- Förnyad vaccination vuxna:
- För att förebygga stelkramp genom hela livet är det viktigt att vara grundvaccinerad och ha ett uppdaterat skydd mot stelkramp. En påfyllnadsdos rekommenderas till alla vuxna vart tjugonde år
Förlopp
- Klinisk sjukdom ger inte påföljande immunitet.
Prognos
- Sammantaget för hela världen är mortaliteten 50 %.
- Prognosen är sämre om inkubationstiden är kort, symtomen kommer snabbt eller om behandlingen avbryts.
Komplikationer
- Luftvägsobstruktion.
- Urinretention och förstoppning på grund av sfinkterspasmer.
- Respirationsuppehåll och hjärtsvikt är potentiellt livshotande komplikationer sent i förloppet.
Källor
- Holzgraefe B, Koria A, Sem V, Johansson J. Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom. Lakartidningen.se 2017-05-22.
- Folkhälsomyndigheten: Statistik stelkramp 2017.
- Rodrigo C, Fernando D, Rajapakse S, et al. Pharmacological management of tetanus: an evidence-based review. Crit Care. 2014 Mar 26;18(2):217.
- Socialstyrelsen. Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Nytt bältrosvaccin ger hög skyddseffekt
2013 blev första bältrosvaccinet tillgängligt i Sverige – och har sedan dess rekommenderats till personer över 50 år. Under våren 2020 blev ett nytt bältrosvaccin tillgängligt. Ett vaccin som ger hög skyddseffekt och som är effektivt även hos äldre.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Gonorré
Sexuellt överförbar infektion som orsakas av Neisseria gonorrhoeae. Under 2019 anmäldes över 3 200 fall av gonorré i Sverige, vilket motsvarar är en ökning med 20 procent jämfört med året innan.
-
Kondylom
Sexuellt överförd infektion med humant papillomvirus (HPV). I Sverige ses en tydlig minskning av kondylom efter införande av HPV-vaccination.
-
Mycoplasma genitalium
Bakterien kan orsaka urogenitala symtom och infektion men ses också hos asymtomatiska individer. Primärt sker smitta genital slemhinna mot genital slemhinna.