Det här bör du veta om de nya reglerna för läkemedelsutbyte
Sedan juni 2020 erbjuder apoteken utbyte även för läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna till ett likvärdigt läkemedel inom förmånerna, högkostnadsskyddet. Men vad innebär förändringen rent praktiskt för läkare och för patienterna? NetdoktorPro har tittat närmare på detta.

Som NetdoktorPro tidigare har rapporterat om har det funnits en osäkerhet hos professionen kring generiskt utbyte och långt ifrån alla läkare känner sig bekväma med systemet. Något som Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten tillsammans har arbetat med för att underlätta för förskrivare samt för patienterna. Den 2 juni 2020 trädde ett nytt regelverk i kraft, vilket ska ge fler möjligheter till utbyte av läkemedel.
Informationen som myndigheterna gick ut med i samband med lagändringen beskriver förändringarna i regelverket. Men vad detta innebär i praktiken är inte lika tydligt.
NetdoktorPro kontaktade Marit Carlsson, senior jurist vid TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som satte de nya reglerna i sitt sammanhang.
Vad är syftet med de nya reglerna kring läkemedelsutbyte?
– Syftet med lagändringarna är att så många patienter som möjligt ska kunna få sina läkemedel inom högkostnadsskyddet och att uppnå besparingar för regionerna genom utbyte av läkemedel som används för smittskydd. Såväl TLV som Läkemedelsverket har sedan gjort ändringar i sina föreskrifter för att anpassa till lagändringarna, så att det ska fungera fullt ut.
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Vad innebär det i praktiken för läkare respektive patienterna?
– För patienterna innebär det att även om förskrivaren har skrivit ut ett läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet (utan förmån) kan man oftast få det utbytt mot ett läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, om något sådant läkemedel finns och inte har förmånsbegränsning. I och med att fler förskrivna läkemedel kan bytas ut på apoteken kan antalet tillfällen när förskrivare behöver utfärda nya recept eller ge tillåtelse till apoteken att ändra i recept komma att minska, genom att patienterna genom utbytet kan få läkemedel inom högkostnadsskyddet. Det frigör tid för förskrivare, apotekspersonal och patienter.
Kan du ge något exempel?
– Det handlar om när det finns utbytbara läkemedel både inom och utanför förmånerna, och det som står på receptet inte ingår i förmånerna. Då ska apoteket normalt byta ut det mot motsvarande läkemedel inom förmånerna. De vanligaste exemplen är p-piller, men till exempel kommer några läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar och lugnande medel också högt på listan.
I informationen från myndigheterna står det: “Precis som idag kommer det inte heller i fortsättningen att vara tillåtet att göra utbyten mellan läkemedel som inte ingår i förmånerna." Kan du ge något exempel på det?
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
– Läkemedelsutbyte på apotek får endast göras med stöd av utbytesreglerna i lagen om läkemedelsförmåner m.m. I annat fall gäller huvudregeln att det läkemedel som förskrivits ska lämnas ut. Det finns ingen utbytesregel som tillåter att apoteken byter ut förskrivna läkemedel mot läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna eller (när det gäller läkemedel som lämnas ut kostnadsfritt enligt smittskyddslagen) som TLV inte har fastställt priser för. Det mest kända exemplet är att det inte finns något läkemedel inom förmånerna med substansen sildenafil, medan det utanför läkemedelsförmånerna finns flera utbytbara läkemedel. Där får apoteken alltså inte byta ut det som står på receptet mot något annat. Om en ändring av receptet behöver göras krävs enligt Läkemedelsverkets föreskrifter normalt att apoteket kontaktar förskrivaren.
Här kan du läsa om vilka uppgifter du numera ska ange vid förskrivning >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Chock
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp