Det här bör du veta om de nya reglerna för läkemedelsutbyte
Sedan juni 2020 erbjuder apoteken utbyte även för läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna till ett likvärdigt läkemedel inom förmånerna, högkostnadsskyddet. Men vad innebär förändringen rent praktiskt för läkare och för patienterna? NetdoktorPro har tittat närmare på detta.

Som NetdoktorPro tidigare har rapporterat om har det funnits en osäkerhet hos professionen kring generiskt utbyte och långt ifrån alla läkare känner sig bekväma med systemet. Något som Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten tillsammans har arbetat med för att underlätta för förskrivare samt för patienterna. Den 2 juni 2020 trädde ett nytt regelverk i kraft, vilket ska ge fler möjligheter till utbyte av läkemedel.
Informationen som myndigheterna gick ut med i samband med lagändringen beskriver förändringarna i regelverket. Men vad detta innebär i praktiken är inte lika tydligt.
NetdoktorPro kontaktade Marit Carlsson, senior jurist vid TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som satte de nya reglerna i sitt sammanhang.
Vad är syftet med de nya reglerna kring läkemedelsutbyte?
– Syftet med lagändringarna är att så många patienter som möjligt ska kunna få sina läkemedel inom högkostnadsskyddet och att uppnå besparingar för regionerna genom utbyte av läkemedel som används för smittskydd. Såväl TLV som Läkemedelsverket har sedan gjort ändringar i sina föreskrifter för att anpassa till lagändringarna, så att det ska fungera fullt ut.
Vad innebär det i praktiken för läkare respektive patienterna?
– För patienterna innebär det att även om förskrivaren har skrivit ut ett läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet (utan förmån) kan man oftast få det utbytt mot ett läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, om något sådant läkemedel finns och inte har förmånsbegränsning. I och med att fler förskrivna läkemedel kan bytas ut på apoteken kan antalet tillfällen när förskrivare behöver utfärda nya recept eller ge tillåtelse till apoteken att ändra i recept komma att minska, genom att patienterna genom utbytet kan få läkemedel inom högkostnadsskyddet. Det frigör tid för förskrivare, apotekspersonal och patienter.
Kan du ge något exempel?
– Det handlar om när det finns utbytbara läkemedel både inom och utanför förmånerna, och det som står på receptet inte ingår i förmånerna. Då ska apoteket normalt byta ut det mot motsvarande läkemedel inom förmånerna. De vanligaste exemplen är p-piller, men till exempel kommer några läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar och lugnande medel också högt på listan.
I informationen från myndigheterna står det: “Precis som idag kommer det inte heller i fortsättningen att vara tillåtet att göra utbyten mellan läkemedel som inte ingår i förmånerna." Kan du ge något exempel på det?
– Läkemedelsutbyte på apotek får endast göras med stöd av utbytesreglerna i lagen om läkemedelsförmåner m.m. I annat fall gäller huvudregeln att det läkemedel som förskrivits ska lämnas ut. Det finns ingen utbytesregel som tillåter att apoteken byter ut förskrivna läkemedel mot läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna eller (när det gäller läkemedel som lämnas ut kostnadsfritt enligt smittskyddslagen) som TLV inte har fastställt priser för. Det mest kända exemplet är att det inte finns något läkemedel inom förmånerna med substansen sildenafil, medan det utanför läkemedelsförmånerna finns flera utbytbara läkemedel. Där får apoteken alltså inte byta ut det som står på receptet mot något annat. Om en ändring av receptet behöver göras krävs enligt Läkemedelsverkets föreskrifter normalt att apoteket kontaktar förskrivaren.
Här kan du läsa om vilka uppgifter du numera ska ange vid förskrivning >>
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Kan du besvara de vanligaste frågorna om flimmer? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC 2020
Här har vi samlat vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga kongress, som 2020 enbart hölls på distans. Vi har även frågat några deltagare vad de tyckte om mötet och vad de tar med sig därifrån.
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om bland annat förmaksflimmer och diabetes och kardiovaskulär sjukdom.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
-
ESC: Sammanfattning från rekordstort hjärtmöte
Missade du årets största kardiologimöte? I en kongressrapport delar hjärtsviktskardiologen och överläkaren Kristjan Karason med sig av sina erfarenheter därifrån.
-
ESC: Hjärt-kärlnyheter med diabetesfokus
Fler än någonsin besökte årets ESC-kongress. En av dem är Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet. För NetdoktorPro berättar han om de stora snackisarna under mötet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu