Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom
Att diabetes är ett högrisktillstånd för kardiovaskulär sjukdom är ett faktum. Utmaningen är att göra en noggrann och korrekt riskbedömning samt att tidigt sätta in preventiv behandling.
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Diabetes är tillsammans med glukosintolerans, rökning, blodfettsrubbningar, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, stress och ohälsosamma kostvanor så kallade riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Till exempel förklarar dessa riskfaktorer över 90 procent av alla hjärtinfarkter, enligt resultatet från INTERHEART-studien.
– Det är Inte ovanligt att våra patienter som kommer in med hjärtinfarkt har många olika riskfaktorer, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset.
Samtidigt spelar till exempel kön, ålder och tidigare hjärtinfarkt mindre roll när man tittar på riskfaktorer för kranskärlssjukdom.
Emil Hagström uppmanar sina kollegor som kommer i kontakt med målgruppen att riskskatta alla med hjälp av:
- Score: Primärprevention (ej diabetes)
- NDR: Diabetes
- ESC/ESH/EAS: Riskkriterier inklusive diabetes
Dessa verktyg ger en fingervisning som sedan ska kompletteras med individuell riskskattning. Till exempel skiljer sig hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker från “vanliga” hjärt-kärlpatienter.
Hjärt-kärlsjukdom vid diabetes är svårare att behandla
Patienter med diabetes som får sina hjärt-kärlproblem i medelåldern har minst dubbelt så hög dödlighet som de som inte har diabetes i samma ålder. Dessutom får diabetiker ofta en mer diffus och extensiv kranskärlssjukdom, såsom tyst hjärtinfarkt, som är svårare att behandla.
Typ 2-diabetes är som känt i sig kopplat till samtliga riskfaktorer vilket kräver förebyggande åtgärder och “riskfaktorbehandling”, både med livsstilsåtgärder och läkemedel, menar Emil Hagström.
LÄS ÄVEN: Nya diabetesläkemedel – för vem?
FORTBILDNING: Förmaksflimmer – följ ett patientfall i sex delar >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
CT-angiografi upptäcker fler patienter i riskzonen
CT-angiografi upptäcker till skillnad från kranskärlsröntgen plack i kranskärlen som inte ännu utvecklats till regelrätta förträngningar (ateromatos). Samtidigt är andelen som genomgår CT-angiografi fortsatt låg i Sverige.
-
ESC 2021: Hjärtsviktsstudie får stor uppmärksamhet
En ny studie visar att SGLT2-hämmaren empagliflozin även förbättrar prognosen för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. En patientgrupp där det tidigare har saknats framgångsrik behandling.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Nytt sätt att handlägga förmaksflimmer
Den så kallade ABC-metodiken har visat sig ha positiva effekter avseende dödlighet, inläggningar och kardiovaskulära händelser.
-
Okej för hemmamätning av förmaksflimmer – två produkter godkända
Regionernas medicintekniska produktråd har sagt ja till två olika produkter för hemmamätning av hjärtats aktivitet. Man hoppas nu att fler flimmerpatienter ska upptäckas och få behandling i tid.
-
Viktiga förändringar kring hur kronisk hjärtsvikt ska behandlas
De senaste europeiska riktlinjerna för läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion innehåller viktiga förändringar.
-
Perikardit