Medicinsk översikt | Kardiologi

Akut arteriell insufficiens i extremiteterna


Uppdaterad den: 2021-07-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador.

Epidemiologi

  • Incidens 1,5 tillfällen per 10 000 personer/år

Etiologi och patogenes

  • Plötslig arteriell ocklusion efter embolisering från:
    • Hjärta (ofta vid förmaksflimmer men även efter infarkt, vid klaffsjukdom eller vid klaffproteser)
    • Proximala aterosklerotiska plack
    • Aneurysm i till exempel aorta, a. subclavia eller a. femoralis
  • Akut trombosbildning vid redan föreliggande aterosklerotisk sjukdom.
  • Predisponerande faktorer:
    • Bland annat förmaksflimmer, klaffel, riskfaktorer för ateroskleros, kirurgi eller trauma

ICD-10

  • I74 Emboli och trombos i artär

Anamnes

  • Akut debut med smärta, domningskänsla, blekhet, parestesier och en känsla av att en fot är kall, eventuellt akut smärta i arm eller hand:
    • Smärtan börjar ofta distalt och sprider sig proximalt
  • Typiskt är symtomen enligt 6P (på engelska): pain (smärta), pallor (blekhet), paresthesia (känselstörning), pulse (bortfall av pulser), paresis (pares) och poikilothermia (oförmåga att bibehålla adekvat kroppstemperatur).
  • Smärtan kan senare avta på grund av nervskador.

Kliniska fynd

  • En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
  • Senare uppträder en cyanotisk missfärgning som eventuellt ger ett blåfläckigt utseende (ihållande cyanos = marmorering), hudnekros och slutligen gangrän.
  • Puls saknas i det påverkade området:
    • Jämför pulsen med den friska sidan, helt normal cirkulation på den friska sidan talar för emboli
    • Om pulsen inte är palpabel rekommenderas undersökning med doppler
    • Eventuellt ankel-/armtryckindex
  • Nedsatt känsel och motorik:
    • Parestesi och förlamning är allvarliga tecken som kan tyda på utveckling av gangrän
    • Test av vibrationssinne och tvåpunktsdiskriminering förekommer är ofta tidigt patologiska
    • Tydliga fynd är ett tecken på allvarlig ischemi
  • Ofta förlängd kapillär återfyllnad (>2 sekunder är patologiskt).

Utredning av akut arteriell insufficiens i extremiteterna

  • Eventuellt doppler vid undersökning av pulser (se ovan).
  • Duplexultraljud.
  • DT- eller MRT-angio:
    • Kan avbilda en tromb/emboli men kan fördröja åtgärd och bör främst göras vid en icke akut hotad extremitet
  • I akuta fall utförs ibland angiografi direkt på sjukhus inför ställningstagande till behandlingsmetod.
  • Ekokardiografi och EKG kan användas för att klarlägga källan.
  • Blodprover:
    • Blodstatus
    • Elektrolyter
    • Laktat
    • CK
    • PK-INR, APTT

Differentialdiagnoser

Behandling av akut arteriell insufficiens i extremiteterna

  • Snabb behandling är avgörande för prognosen.
  • Behandling består av tidig behandling med antikoagulantia, trombocythämning och revaskularisering.
  • Om extremiteten inte går att rädda är amputation det enda alternativet.

Läkemedelsbehandling

  • Vanligtvis lågmolykylärt heparin eller heparin när diagnosen har ställts:
    • Till exempel heparin 5 000 enheter intravenöst eller lågmolekylärt heparin, för att förhindra distal trombos
  • Trombocythämmande läkemedel:
    • Behandling med acetylsalicylsyra 75 mg 1x1 eller klopidogrel

Annan behandling

  • Embolektomi.
  • Ballongvidgning.
  • Bypassgraft.
  • Kärlrekonstruktion.

Komplikationer

  • Kompartmentsyndrom.
  • Reperfusionsskador.
  • Irreversibel muskel- och nervskada.
  • Gangrän och amputation.
  • Död.

Prognos

  • Benartärsjukdom har en relativt dålig prognos.
  • Dödlighet:
    • 15–20 % som delvis beror på komplikationer av behandlingen

Källor

  • Gerhard-Herman MD, Gornik HL, Barrett C, et al. 2016 AHA/ACC Guideline on the Management of Patients With Lower Extremity Peripheral Artery Disease: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. Circulation 2017; 135: 726-79.
  • Santistevan JR. Acute Limb Ischemia: An Emergency Medicine Approach. Emerg Med Clin North Am. 2017;35(4):889-909.

Annons
Annons
Annons