Kronisk venös insufficiens
Behandling med IV järn i högdosinfusion
Önskar du ge behandling med IV järn upp till 20 mg/kg vid ett infusionstillfälle utan krav på fosfatmätningar?
58-SE-11-2022
Bakgrund
- Definition:
- Kroniska besvär med ödem, hudförändringar och eventuellt sår i en eller båda underbenen till följd av sviktande venöst återflöde och stas, det vill säga CEAP ≥C3, se nedan
- Venös insufficiens indelas enligt den internationella CEAP-klassifikationen (Clinical-Etiological-Anatomical-Pathological) där den kliniska delen, C-delen, speglar klinisk allvarlighetsgrad:
- C1 – Telangiektasier eller retikulära vener (<3 mm i diameter)
- C2 – Varicer, med eller utan symtom (>3 mm i diameter)
- C3 – Ödem
- C4 – Förändringar i hud och subkutan vävnad sekundärt till varicer:
- C4a – Pigmentering eller eksem
- C4b – Lipodermatoskleros eller atrophie blanche
- C5 – Läkt venöst sår
- C6 – Aktivt venöst sår
Epidemiologi
- Ökad förskomst med stigande ålder.
- Varicer i benen förekommer hos upp till 25 % (CEAP C2–C3), och hudförändringar/venösa bensår (CEAP C4–C6) hos upp till 5 % i befolkningen.
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Etiologi och patogenes
Anatomi
- Ytliga vener ligger mellan huden och muskelfascian:
- Vv saphena magna och parva med assesoriska vener (anterior, posterior och superficialis)
- Djupa vener ligger under muskelfascian:
- Vv femoralis, poplitea, fibularis och tibialis
- Perforantvener som går igenom muskelfascian förbinder ytliga och djupa vener.
Patogenes
- Reflux:
- Deformerade venklaffar
- Inflammation i kärlväggen
- Hemodynamiska faktorer och venös hypertension
- Ovanstående faktorer kan förvärras av minskad pumpmekanism (muskelpump/vaskulär pump), exempelvis vid immobilisering eller stela leder
- Obstruktion:
- Uppträder till följd av trombos, exempelvis efter en djup ventrombos
- Vid venösa bensår finns ofta en kombination av reflux och obstruktion
Predisponerande faktorer
- Stigande ålder
- Ärftlig disposition
- Övervikt
- Graviditet, ökande prevalens med ökande paritet
- Djup ventrombos eller tromboflebit
- Immobilitet
ICD-10
- I83.0 Varicer i nedre extremiteterna med bensår
- I83.1 Varicer i nedre extremiteterna med inflammation
- I83.2 Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation
- I83.9 Varicer i nedre extremiteterna utan uppgift om bensår eller inflammation
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESC (European Society of Cardiology)? Lämna din e-postadress här »
Anamnes
- Varierande symtombild, de allra flesta har få symtom i tidig fas.
- En del har anamnes på tidigare djup ventrombos.
- Patienten kan klaga över benödem, att det spränger och värker eller trötthetskänsla i benen.
- Symtomen uppstår oftast vid promenader eller i stående ställning och lindras av vila och/eller upphöjning av det påverkade benet.
- Klåda och torr hud på det påverkade underbenet.
Kliniska fynd
- Se CEAP-klassifikation ovan.
- Ingen ömhet över djupa vener som vid djup ventrombos.
Utredning av kronisk venös insufficiens
- Görs i fall där kirurgi planeras.
- I först hand duplexultraljud/färgdoppler:
- Tromboemboliska händelser i benens vener kan diagnostiseras med hög precision
- Exakt refluxtid för olika vener kan bestämmas vilket har betydelse för om venen räknas som inkompetent eller ej
- Begränsningar för bedömning av bäckenvener
- Vid vissa anatomiska varianter kan djupa vener i underbenet vara svåra att bedöma med doppler
- Kompletterande undersökningar är pletysmografi, ventrycksmätning, flebografi och DT- eller MR-flebografi.
- Vid bensår ska ankel-/armtryckindex mätas för bedömning om inslag av arteriell insufficiens.
Differentialdiagnoser
- Djup ventrombos
- Varicer i benen
- Hjärtsvikt
- Nefrotiskt syndrom
- Arteriell insufficiens
- Hypoalbuminemi
- Uttalad anemi
- Lymfödem
- Medfödd vaskulär malformation
Behandling av kronisk venös insufficiens
- Måttliga symtom med varicer, ödem och tyngdkänsla utan hudförändringar (CEAP C1–C3):
- Konservativ behandling, symtomen brukar minska med kompressionsstrumpa grad 1–2
- Det finns ingen medicinsk indikation för kirurgisk behandling:
- Det är endast en mindre del som utvecklar bensår i framtiden, och man vet inte vilka patienter som gör det
- Risken för djup ventrombos är endast något förhöjd jämfört med övrig befolkning
- Kirurgisk behandling är indicerat vid hudförändringar och/eller sår (CEAP C4–C6) och insufficiens i det ytliga vensystemet/perforanter.
- Vid djup venös obstruktion är operation i praktiken aldrig aktuell, men det kan behandlas med endovaskulär rekanalisering och stentning. Hos en liten andel kan det finnas indikation för djup venös rekonstruktion.
Egenbehandling
- Undvika situationer där man måste stå länge.
- Undvika åtsittande kläder och liknande som hindrar venös tillbakaströmning.
- Fysisk aktivitet är sannolikt bra för att förbättra den venösa tillbakaströmningen genom muskelpumpen.
- Ha benen högt, upplagda på en stol/pall, i sittande.
- Använda kompressionsstrumpa.
- Eventuellt viktminskning.
- Undvika att klia på eventuella eksem.
Prognos
- Kroniskt tillstånd.
- Utan behandling finns risk för eksem, hudpigmentering och sårbildning på underbenet.
Källor
- Santler B, Goerge T. Chronic venous insufficiency - a review of pathophysiology, diagnosis, and treatment. J Dtsch Dermatol Ges. 2017;15(5):538-556. PMID: 28485865
- Ekløf B, Rutherford RB, Bergan JJ, et al. Revision of the CEAP classification for chronic venous disorders: Consensus statement. J Vasc Surg 2004; 40: 1248-52. doi:10.1016/j.jvs.2004.09.027
- Eberhardt RT, Raffetto JD. Chronic venous insufficiency. Circulation. 2014 Jul 22;130(4):333-46. PMID: 25047584
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
SGLT-2 hämmare i centrum vid europeisk diabeteskongress
Highlights från EASD 2022 i Stockholm, ett synnerligen lyckat hydridmöte som innehöll en mycket bred palett med intressanta sessioner så som till exempel heta metaanalyser inom kost och typ 2 diabetes. Vidare DELIVER trial som befäster betydelsen av SGLT-2 hämmare inom hjärtsvikt, reviderade riktlinjer för typ 2 diabetes i samarbete med ADA, Charcotfoten och betablockargel mot fotsår, helt automatisk insulinpumpar, samt dessutom en uppdatering kring UKPDS efter 44 år!
-
Ny cellterapi mot hjärtsvikt identifierad
En cellterapi mot hjärtsvikt, med potenial att läka skador efter en hjärtinfarkt har identifierats av bland annat svenska forskare.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett syndrom som definieras som: otillräcklig hjärtminutvolym (cardiac output, CO) för att möta kroppens behov (framåtsvikt) eller tillräcklig hjärtminutvolym, men endast tack vare kompensatoriskt förhöjda fyllnadstryck (bakåtsvikt).
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Stora geografiska skillnader i risken att drabbas av hjärtinfarkt
Att drabbas av hjärtinfarkt är nästan dubbelt så stor i Norrbotten jämfört med Uppsala län – och klyftorna verkar dessutom växa. Så vad krävs egentligen för att jämna ut de regionala skillnaderna?
-
AV-block och grenblock
örekomst av AV-block och grenblock ökar med åldern, och är vanligare bland män och bland personer med känd kardiovaskulär sjukdom.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.