11 cirkulerade myter om lungcancer
Myter om sjukdomar har alltid funnits och är ofta svåra att ta död på. Att känna till de osanningar som cirkulerar kan dock underlätta i bemötandet av oroliga patienter och är därför av stor vikt. Denna medvetenhet kan dessutom hjälpa till att styra riktning när det gäller kunskapsspridning i sjukdomsförebyggande syfte. Här är några av de vanligaste myterna kring lungcancer värda att känna till.

Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
1. Endast rökare drabbas
Många lever i tron om att lungcancer endast drabbar rökare. Men 10 procent av de som drabbas är faktiskt icke-rökare. Varför det ser ut som det gör är inte fullt känt – men kontakt med asbest, radon och luftföroreningar räknas till tänkbara bakomliggande orsaker.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
2. Fler kvinnor dör av bröstcancer än av lungcancer
De många inte vet är att fler kvinnor sedan 2005 dör av lungcancer än av bröstcancer. Detta trots att bröstcancer är den vanligaste och lungcancer den fjärde vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor i Sverige. Mycket uppmärksamhet ges åt bröstcancer och många kvinnor är idag väl medvetna om både risker och symtom. I arbetet med att fler lungcancerfall ska hittas i tid krävs liknande kunskapsspridande insatser.
3. Fler män än kvinnor drabbas av lungcancer
Historiskt har lungcancer drabbat fler män än kvinnor men så är det inte längre. Förekomsten av lungcancer hos kvinnor ökar nu i takt med att kvinnor som rökt tidigare i livet blir äldre. Av de 3 891 personer som 2016 diagnostiserades med lungcancer var 53 procent kvinnor.
4. Passiv rökning påverkar inte risken
Passiv rökning orsakar drygt vart fjärde fall av lungcancer bland icke-rökare. Tyvärr är detta något som går många förbi och att informera om detta är därför en viktig del i förebyggande arbetet mot lungcancer.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESMO (European Society of Medical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
5. Lungcancer är en och samma sjukdom
Att det finns flera olika typer av lungcancer beroende på den molekylära strukturen i tumören är oftast inte något som gemene man känner till. Inte heller uppdelningen i småcellig och icke småcellig lungcancer är allmängiltig kunskap – trots att lcke-småcellig lungcancer uppskattningsvis utgör 85 procent av alla diagnostiserade fall.
6. Endast äldre drabbas av lungcancer
Många lever i tron om att lungcancer bara drabbar äldre. Även om de flesta som insjuknar är över 60 år så kan också yngre drabbas, vilket är viktigt att komma ihåg i såväl vården som bland allmänheten.
7. Lungcancer är alltid en dödsdom
Generellt är prognosen för lungcancer sämre än för många andra cancerformer. Men att den skulle vara helt obotbar är en myt som är viktig att krossa. Femårsöverlevnaden har snarare ökat och är nu 17 procent bland män och 24 procent bland kvinnor. Dessutom tillhör lungcancer en av de cancertyper där utvecklingen av nya läkemedel går snabbast.
Det viktigaste i arbetet mot att ännu fler ska överleva är tidig diagnos. Därför är rätt kunskap om symtomen viktigt att sprida.
8. Det är omöjligt att upptäcka lungcancer i tid
Ännu en felaktighet som inte sällan blir allmängiltig osanning handlar just om vägen fram till diagnos. Visst är symtomen diffusa och det kan många gånger vara svårt att upptäcka, men det är inte omöjligt.
Symtom att vara uppmärksam på är långvarig hosta, smärta i bröstkorgen, andfåddhet vid lätt ansträngning, lunginflammation, svullna lymfkörtlar, trötthet och viktnedgång.
9. Operation gör att lungcancer sprider sig
En felaktig men tyvärr spridd uppfattning är att operation ökar risken för att lungcancern sprider sig. Denna osanning riskerar och skapar både otrygghet och misstillit till vården. Huruvida operation är en möjlig behandlingsmetod beror dock på ett flertal faktorer som vilken typ av lungcancer som patienten har och vilket stadie som sjukdomen befinner sig i.
10. Har man lungcancer ska man ta det lugnt under sin cancerbehandling
Många lever i tron om att konditionsträning och styrketräning skulle vara skadligt efter en cancerbehandling. Tvärtom är det dock bevisat att detta minskar både cancerrelaterad trötthet, förbättrar funktionsförmågan och livskvalitet.
Även biverkningar kan minska med regelbunden träning och den åtminstone upplevda styrka och hälsa gör att patienten bättre klarar av behandlingen.
11. Det är ingen idé att sluta röka om man blivit diagnostiserad med lungcancer
Den kanske viktigaste myten att arbeta bort är uppfattningen bland många patienter är att om de väl blivit diagnostiserade med lungcancer är det ändå ingen ide att sluta. Motivationsarbete för rökstopp är en mycket viktig del i arbetet mot att reducera lungcancer. Det finns alltid en vinst i att sluta röka, inte minst vid en lungcancerdiagnos då behandlingens effekt kan förbättras och risken för komplikationer minskar. Chansen att överleva ökar kraftigt.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.