Bilder på malignt melanom – så ser ett onormalt nevus ut
En stor del av besöken i primärvården handlar om hudförändringar och frågor som rör prickar på hudkostymen. Trots att allmänläkare undersöker många nevi är det relativt sällan man stöter på malignt melanom. Här listar NetdoktorPro några nevus du bör vara uppmärksam på.
Lär dig mer om skelettmetastaser
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.
Maligna melanom kan utvecklas i redan befintliga nevi, dysplastiska nevi, och de novoa, det vill säga i till synes frisk hud. Det finns en spridd föreställning att malignt melanom utvecklas i redan befintliga nevi, men det utgör endast 29 procent av fallen. Majoriteten av malignt melanom kommer från nya nevi.
Läs även: Så hanterar du patienter med misstänkt malignt melanom
Placeringen av hudförändringen kan avgöra typ av malignt melanom. I grunden finns fyra kliniska och histologiska subtyper av melanom.
Superficiellt spridande melanom (SSM) är den vanligaste formen, där solbränna och ultraviolett strålning i hög grad är kopplad till dess utveckling. De andra formerna är lentigo maligna melanom (LMM), nodulärt melanom (NM) och akrala lentiginösa melanom (ALM). Därutöver förekommer ett flertal sällsynta melanom. Här nedan kan du läsa mer om och se bilder på de olika subtyperna samt en så kallad dysplastiskt nevus.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Superficiellt spridande melanom
Ytliga hudförändringar med ytlig infiltrationstillväxt. Formen är oregelbunden och färgerna är allt mellan brunrött och svart. Hudförändringen är inte alls upphöjd utan är jämn med den övriga huden. Ytligt spridande melanom och Lentigo maligna-melanoma växer initialt horisontellt i huden, ett så kallat bifastisk växtsätt, men utvecklar med tiden ett invasivt vertikalt växtsätt. SSM utgör cirka 70 procent av alla maligna melanom.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESMO (European Society of Medical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Lär dig mer om skelettmetastaser
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.
Fortbildning för läkare
Öka din kunskap om metastaserad njurcancer
Fortbildning om metastaserad njurcancer med fem patientfall och kontrollfrågor. Välkommen att testa dina kunskaper och dela med dig av dina erfarenheter!
Lentigo maligna-melanom
Oftast ser lentigo maligna melanom ut som en oregelbundet pigmenterad fläck, ibland med svart pigmentering. Vanligtvis förekommer de i ansiktet och nacke och uppstår främst på solexponerad och solskadad hud hos äldre. Lentigo maligna växer långsamt horisontellt och räknas som ett in situ-melanom, det vill säga ett ytligt melanom. Utvecklingen till LMM sker efter fler års horisontell tillväxt intraepidermalt och börjar sprida sig vertikalt ned i dermis. Tillståndet kännetecknas oftast med knutor. Drygt fem procent av all melanom är LMM.
Nodulärt melanom
Nodulärt melanom har en kupolformad, delvis pigmenterad, men vanligtvis helt pigmentlös förändring som dykt upp under kort tid. NM har ett mer vertikalt växtsätt. Storleken är fem till sex millimeter i diameter men kan ändå var mindre till ytan och ändå hunnit bli invasiva. Mellan 15 och 20 procent av alla fall utgörs av NM, som fått sitt namn av ett mer typiskt vertikalt växtsätt.
Akralt lentiginöst melanom
Det här typen utgör cirka fem procent av alla malignt melanom och till skillnad från de andra typerna beror den inte på solstrålning. Melanomet kan hittas i handflatan, på foten, fotsulan eller under naglarna. Akralt melanom är lätt att förväxla med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller svårläkta sår.
Dysplastiskt nevus
Dysplastiska nevi är ett benignt nevus och bör inte betraktas som förstadium till malignt melanom. Oftast har de ojämn färg och form, men de kan även vara små och helt symmetriska till yta och färg. Inte sällan är dysplastisk nevus större än fem millimeter i diameter. Vanligtvis uppstår de på bålen under ungdomen och är i viss grad ärftliga. Diagnosen ställs genom histopatologisk undersökning där särskilda strukturella drag kan bekräfta.
I de fall där histologisk klassificering inte är möjligt talar man om ”malignant melanoma unclassified”.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
Öka din kunskap om metastaserad njurcancer
Fortbildning om metastaserad njurcancer med fem patientfall och kontrollfrågor. Välkommen att testa dina kunskaper och dela med dig av dina erfarenheter!
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Cancerläkemedel ny potentiell behandling mot covid-19?
Cancerläkemedelt sabizabulin minskar risken att dö i covid-19. Det visar en ny studie som publicerats i New England journal of medicine.
-
Så skvallrar gener om risken för spridd njurcancer
Aktiviteten hos fyra specifika gener i cancerceller kan förutsäga tumörens chans att sprida sig och därmed patientens överlevnadsprognos. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.
-
Pilotstudie för screening av lungcancer inleds
I höst inleds en pilotstudie vid Karolinska universitetssjukhuset kring screening av lungcancer med förhoppningen att kunna upptäcka fler fall i tid.
-
Kroppsform kan påverka prognosen vid bröstcancer
Förutom tumörens storlek och cancerspecifika proteiners samverkan, visar forskning från Lunds Universitet att även patientens kroppsform kan ha betydelse för prognosen.