Enkelt stick hoppas avslöja lungcancer
I framtiden kan det räcka med ett blodprov för att upptäcka lungcancer. Att nyttja biomarkörer i vätska öppnar för en helt ny dimension inom diagnostisering, menar överläkaren Karl-Gustav Kölbeck. ”Jag är övertygad om att tekniken kommer men frågan är hur sensitiv metoden blir”, säger han.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Lungcancer är en tumörform med stor heterogenitet, över hundra olika histologiska typer har beskrivits. Vanligtvis måste patienter med lungcancer genomgå en biopsi för att tumörens genetiska profil ska fastställas. Men att ta vävnadsprov ur lungor kan vara en utmaning.
– Om tumören ligger för långt perifert kan den inte alltid nås med bronkoskopi, säger Karl-Gustav Kölbeck som är överläkare i lungmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset.
Då kan alternativet bli transtorakal biopsi med datortomografi, där en nål förs genom bröstväggen. Men metoden kan leda till att luft samlas mellan bröstväggen och lungan, ett tillstånd som kallas pneumothorax.
– Det drabbar cirka 25-30 procent av våra patienter som genomgår en transtorakal biopsi. Pneumothorax är inget livshotande tillstånd, men kan behöva åtgärdas eftersom det förorsakar en del besvär för patienten.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Biomarkörer i blod
Några av riskerna med vävnadsbiopsi skulle kunna undvikas med nya detekteringsmetoder. På vissa håll används exempelvis blodprov för att få genetisk information om tumörcellerna. Tekniken appliceras dock på patienter som redan har en känd lungcancerdiagnos. En biomarkörer är cirkulerande tumörceller (CTCs) i blod. Genom att analysera dessa kan lungtumörens morfologiska och molekylära profil bestämmas. Flera studier tyder på att antalet cirkulerande tumörceller korrelerar med svårighetsgraden av lungcancer, och om dessa identifieras hos patienter i ett sent skede av sjukdomen blir troligtvis prognosen svårare.
En annan potential biomarkör är fritt cirkulerande DNA (fcDNA). Det är välkänt att cancerceller frisätter nukleinsyror för att kunna förändra mottagarcellen på avstånd. Lungcancerpatienter uppvisar vanligtvis en ökad nivå av fcDNA i både plasma och serum, jämfört med friska individer.
Biomarkörer i blod används inte för att upptäcka lungcancer. Men det ligger troligtvis inte alltför långt bort i tiden, menar Karl-Gustav Kölbeck.
– Jag är övertygad om att tekniken kommer i framtiden, men frågan är hur sensitiv metoden blir.
Förhoppningsvis skulle en sådan metod kunna ge information om tumörens utveckling, men även indikera om en tumör är metastaserad. Önskvärt vore även att biomarkörerna gav svar på ifall lungtumören börjar utveckla resistens mot läkemedel.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
En ny dimension inom diagnostisering av lungcancer
Att utarbeta en säker metod för att nyttja biomarkörer i blod skulle öppna för en helt ny dimension inom diagnostisering och monitorering, påpekar Karl-Gustav Kölbeck. I dag används främst röntgen för att undersöka en eventuell progression av lungcancern hos patienten.
– På bilderna kan vi se om tumören har ökat eller minskat i storlek. Patienten genomgår en röntgen ungefär var tredje månad, säger han.
Med hjälp av biomarkörer skulle lungtumören kunna studeras med tätare kontroller, än i dagsläget. Exempelvis skulle ett blodprov kunna tas var sjätte vecka för att undersöka om det har skett några nya mutationer.
– En annan fördel är möjligheten att upprepa provtagningen utan några större risker för patienten. Att ta ett blodprov går dessutom snabbt.
Tekniken skulle även kunna appliceras på lungcancerpatienter där vävnadsbiopsier är svåra, eller omöjliga att utföra.
– Det kan exempelvis handla om tumörer som ligger oåtkomligt i lungan. Patienter med väldigt klen lungfunktion skulle också ha nytt av en non-invasiv teknik.
Karl-Gustav Kölbeck påpekar att området är spännande, och ämnet kommer ofta på tal inom professionen.
– Att kunna upptäcka lungcancer med ett enkelt blodprov vore idealiskt.
När tror du att lungcancer säkert kan diagnostiseras med en non-invasiv teknik? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.